Kimalan isojako 1780-83 "Storskifte i Kimmala by"

Kimalan kartanon omistivat vuonna 1780 kornetti Carl Friedrich Munck (3/4) ja lasinpuhaltaja Gotfried T(h)itz (1/4).

Kimalan aputilaa, Rekolaa, viljelivät Eric Jacobson(1/2) ja Mats Mårtenson(1/2).

Isojakoasiakirjan kansilehti (1/30). Isojaon toimitusmiehinä olivat Fred. Joh. Christéen, Hindrich Erikson Puckila ja Hendrick Michelson Hoppu.

Kimalan rajankäynti ja maiden mittaus 29.5.-23.6.1780


Peltojen luokitus 8.7.1780
Isojaon perusteet
1) Humaliston omistus Munck vai Titz?
2) Rekolan muuttovaateet:
"Vidare yrkade Herr Cornetten Munck om Reckola hemmans
utflyttning utaf byen föregifvande grannarne vara
så trång bodde, att vid förefallande eldsvåda ingen
möjlighet för någon vore till
rättning ifrån sin totala undergång..."

3) Titz vaatii torpan siirtämistä Ryhtän suuntaan
4) Kylän yhteisten maiden jakamisesta

5) Hiekkakuoppa ja kaivot
6) Tiet ja ojat
7) Titz haluaa järvenpuoleisen Vähäpellon
8) Munckille Ryhtänpuoleinen pelto
Maanmittari kehottaa yksimielisyyteen
Munckin, Titzin ja Rekolan vaateita: Haavisto, Läpparo ym.
Sopuratkaisu 21.7.1780

Taulukko, Kimalan maiden kuvaus jako naapurien kesken 1780
Taulukko, Kimalan tangotettujen peltojen jako naapurien kesken

Kokous 20.8.1782
Kimmala Byss Utägors Beskrifning
"Her Cornetten Munck till 3/4 tilldelas följande Ängar..."
Utängar och Upodlingar
No 1 Kimmala Crono Sätterie Rusthåld innehafves af Glas blåsaren
Titz till 1/4 tilldelas följande Ängar..
Skogens Beskrifning och Fördelning Grannarne emellan
- Herr Cornetten Munck bör hafva efter Repartition
- Glas blåsaren Titz bör hafva efter Repartition
- Rächola hela S.hemmannet bör hafva efter Repartition
Istunto 14.6.1783
Delnings Instrument över Räkola Hemmman tilldomde Ängs och
Skogstått bägge grannarne Emellan - År 1783. (Taulukko)
No 2 b. Erik Räkola till delas följande ägor




Kimalan rajankäynti
29.5.-8.6.1780


År 1780 den 29. Maij och följande
dagar uti Junij månad förättades af underskrif-
nen vice Landmätare Rå Gång omkring
Kimmala bys ägor uti Tavastehus län, nedre Säxmäki härad och Sommero Sockn med biträde
af Nämndemännerne Hendrik Erikson Puckila
ifrån Ollila och Hendrick Michelson Hoppu
ifrån Joensu och Somero Sockn sedan Högväl.
Landshöfdinge Embetet i Tavastehus medelst
Höggunstigt förordnande under d. 24 Septembr för-
ledit år behagadt anbefalla Storskiftes förmättning
uti denna Kimmala By.

No 1. Början gjordes vid Broen å Chartan tecknad med No 1
Rajasilda kallad, som åtskiljer Kimmala ock Saren-
tacka
Byesägor ifrån hvarandra, och infunno sig
här, de Kimmala boer Nemb. Cornetten välbor-
ne Herr Carl Fridrich Munck, samt Glasblåsaren
Godtfried Titz; hvilka äro ägare af Kimmala Crone
Sätterie Rusthållet No 109 af Säxmäki Comp,
vid kongl. Nylands och Tavastehus läns Dragone
Regemente, samt Skattebönderne å Räckola au-
gements hemman under sistnämde Rusthåld
Erik Jacobson och Mats Mårtenson från Saren-
tacka
sidan, Cornetten välborne Herr Nils Burtz
jämte skatte augments Bönderne under Härka-
lä Rustholl,
Jacob Gabrielson Eskola och Jacob
Erikson Antila
, samt Crono Augments hemman
åboerne under Jurvala Crono Sätterie Rusthåld
Matts Hendrickson Klämola ock Erick Michelson
Hurra
: Desse kommo således öfverens, att skilje
Linien deras Skogmark emellan går ifrån först- bemälte Bro, vid No 1 till Ritojakoski hvilkens Linie
alt derföre blef lagligen huggen ock fallet å Chartan
tecknad med No 2, hvarest väl icke var något Rå märke
att uppvisa; men antogs af alla tillstötande Rå Grannar
som utom förenämde Kimmala ock Sarentacka Bya-
män, voro Härkelä Skatte Rusthålds innehafvaren
Herr Cornetten Burtz, samt Händelä Åboerne Jö-
ran Hendrickson Eila
, Sigfrid Jacobson Antila och Jo-
han Jacobson Sappe?
, alla crono ifrån frälse hemmana
Ungila
under Lachtis, Drängen Jacob Christerson och
För Naula frälse hemman tillhörande herr Cornette
Tamelin voro Åboerne, Matts Mattson och Matts An-
dersson
tillstädes. Ock som medelst denna Rågång
en del af Sarentacka ängerne komma på Kimma-
la sidan, påstodde de Sarentacka boer att få dem
Charterade och bibehålne vid dett de af gammalt,
och ny innehafva. Hfvaremot Herr Cornetten Munck
trodde den få mycket mindre tillhöra Saren-
tacka boerne, som de i sednare tider blifvit uptag-
ne på Kimmala marken. Här slutade Saren-
tacka Byamäns, och Händela Byes ägor vidtogo;

då Herr Cornetten Munck med Kimala Åboerne påstodo
Råsträckningen vara härifrån i rät Linia till mullinvu-
ori Byki, och begjärdte att denna Linea såsom ---?
buterlig(?) borde uppgås; samt förbehåldt sig derjämte
att alla de ängar som fallad på Händelä sidan om
Rålinien såsom gammal hafs, måtte blifva. Observerad
Kimmala By tillhöriges:

Hvaremot de Håndelä bya-
män engällig Disputerade denna Råsträckning och
i dett stället föregofvo att rätta Rån desse Bya emellan
bör vara midt på Ninisari kallio och derifrån går
till Antinojansu, hvarest Syfvenoja emottager och
följer till Mullivuorinpyki: hvarföre de och yrkade
att Räckola hemmans Perko Nitu med mera som faller
deras sida om de nu af den upgifne Linien måtte dem tills Den på kimmala sidan påstådde Rå sträckningen ifrån
Ritojakoski blef att derföre först opphuggen till Mullivorin
pyki;
No 3 och sedan Händälä byamännerna påstådde
Linien till No 4. Ninisarikallio ock sädan i rät Linia till
Mullivuori Pyki, då uti denna Linia och Puncten No 5
de Syfvenoja boers markade åtskilljes ifrån Händälä byssens.

Till bevisande af hvad Händälä boerne nu anförde så
om råsträckningens Ricklighet, som de af Kimmala för
30 År sedan gjorde upp odlingar på deras sida, åtogo de sig
att vid vederbörig domstol med edeliga vittnen bestyrcka
Vid No 5 Antinojansu infunno sig Syfvenoja Åboerne
mats anderson och Hendrich Anderson Sonni och Johan
Jacobson Manni
alla Crono och intygade samt antogo
dett af Händälä boerne upgifne stället för Antinojansu
hvilken rå och Mullivuorin Pyki, skall utom flere andre
enligit nu upvist Häradshöfdingen Johannes Grindlunds
dom af den 17 Maij 1566, omgifva deras ägor, varande
för ofrigit ingen fråga om ägorne på någondera sedan
sist Continuerades denne ifrån Ninisarin kallio kom-
mande Linien till Mullivuoris Pyki No 3 där Ryhtä
ägor stöta till kimmala byes mark. Här infan sig bonden
å ryhtä skatte hemman, Henddrich Matsson och kom
med kimmala ägarena öfverens, att skillje Linien skulle
gå till Åker gården där deras Åker skilljes, dem emellan
hvilken Liniea alt derföre uphögs och stället utmärkt med No 6
tädan i rät Linie öfvre Åkern till No 7 hvarest en stenbro är
belägen och denna Linia Continueras till Lahtis Siön,
emellan Rychtä och Sarentaka Råarne No 7 ...A 1 skilljer
siöne Kimmala ifrån Lachtis och Pusula.. Tid och Ort som föreskrifvit står.

Fred. Joh. Christéen

Hindrich Erikson Puckila

Hendrick Michelson Hoppu


Sedan Rågång samt mätningen af denna Kimmala
bys ägor blifvit till ända bracht; företogs först Graderingen af denna
bysens åkrar, då delägarena medgåfvo, att Jordmån uti alla 3 stång-
falls åkrarne, jämte en del utåkrar vore af lika god; samt bördig
jordmån, eller 2a Gradens jord, utom något litet af den högländsare(?)
Åkern uti Rychtänpuolipeldo, som består af sandig och sten blandad
jordmån, efter ut Prickningen på Chartan, och den del utåkrar
som äro af sämre eller 3de Graden, hvilket å marken uti vederbö-
randes härvaro undersöktes, och befants sig således för-
hålla som anfördt blifvit, och uti efter följande Charte beskirifning
kommer att upptagas.

Derefter öfverlades med Jordägarena om delnings grunden
hvarefter storskiftet skulle värkställas. Då Glasblåsaren Thitz
framgaf Lands Contoorets i Tavastehus utdrag, af 1649, 55,
66, 67, 1671 och 1706 årens Landsjorde böcker, för nedre
Säxmäki Härad dateradt d. 3. sistledne Maij som utsättes för
Rusthållet, tillsammans 5. öreland, samt 2 1/3 mantal och för
augments hemmannet Räckola 1 1/2 öreland med 2/3 mantal.

Då detta Extract upplåstes, ärkändes dett enhälligt för rätta
Delnings gränden emellan Rusthållet och Räckola augments
hemman. Hfvad deremot vidkommes Glasblåsaren Titz an-
del uti Kimmala Rusthåld up viste han det Höglofliga Land-
shöfdinge Embetes i Tavastehus. Immission af den 2 septem-
ber förledit År uti en fiendedel af Kimmala berustade Crono
Sätterie No 109 vid Säxmäki Compagnie och kongl. Nylands
ock Tavastehus läns Dragone Regem., hvilken 1/4 välborne
Herr Cornetten Carl Fredrick Munck igenom Transport bref
af d. 3. September 1774 till Titz updragit; och hvarvid Herr
Cornetten Munck eij hade något att påminna.

1a. I anledning af föregådende afhandling och den i grund
deras lämnade Immission, påstod Titz, 1a att få en fiendedel
af alla Rusthållets tillhöriga ägor, äfven som och en fiendedel
af de anlagde 2ne stycken sina Humlegårdar, hvilket Herr
Cornetten Munck bestridde, med förmälan att han icke läm-
nade honom något andel af Humlegård med delst den skied-
de afhandling; utan ägde Titz tillfälle
att af sin tilfallande ägolott, härtill använda hvad mark
honom bäst synes.

2a. Vidare yrkade Herr Cornetten Munck om Reckola hem-
mans utflyttning utaf byen föregifvande grannarne vara så
trång bodde, att vid förefallande eldsvåda ingen möjlighet
för någon vore till rättning ifrån sin totala undergång,
för-
menades Herr Cornetten, detta dess påstående vara så
mycket billigare och lagligare som vid så fatta omständighe-
ter, intet finner till hemmannens åter bebyggande på
denna bys skogmark är, att till gå, utan ock, att detta hem-
man äger sina ut åkrar åt den sidan hvart han utflyttningen
skulle skie, och hvilkas hägdande få så mycket lagligare
för dem blifva skulle.

Häremot anförde de Räckola boer, att ehuru de äga
nog trångt utrymme för sin tomt i jämförelse af hvad
rusthållen må innehafver, kunna de dock icke klaga öfver
någon trångsel utan äro nögde med hvad de till Tomtställe
nyttjat, hälst de igenom byte med Titz, förmodligen kunna
komma tillägande af dess kålland som omkring deras hus
är belägit,
och på denna plan äga tillfälle till större utrym-
me, om sådant framdeles skulle larfvas, tilläggandes äf-
ven, att deras hus såsom gamla och bosättiga icke tåla
någon rubbning, samt att ingen tillgång på skog här finnes
till nybyggens anläggande,
men hvad lagligheten och be-
qvämligheten af deras utåkrar vidkommer, hade de sig icke
vara angelägne om, emedan detta hemman vidkäntes i fle-
re år, denne svårighet som nu är i fråga, och dett utom
hemmannets skada.

3e. Glasblåsaren Titz påstod äfven att de torphus som äro
fått in under des fönster belägne, och hvarigenom honom
icke allenast betages all utsigt så at åkeren som siön,
utan och att tillfälle att utvidga sin Tomt, som annars är
mer än trång, och derpå sätta nödiga hus måtte blifva
bortflyttade på den åt Rychtä sidan.


nog tillräckeliga plan. Hvartill Herr cornetten Munck
icke fant sig hågad.

4e. Än afskildes den mark som byamålet samfäldt nyttjar så
att den icke kommer uti Storskifte at inbegripas, på
dett att framdeles skifte härå kan värkställas, enär Gran-
narne sådant skulle äska.

Reckola Åboerne förbehållo sig att få till kalshaga up-
taga utaf den, emellan byen ock Rychtä Rå Linien
belägne marken, till så stor del, som i Proportion svarar
emot hvad Rusthållet innestångt, och nyttjar förbe-
hållandes sig äfven, att okända få taga sand af
denna bäcka äfven som vatten ifrån der å tractens be-
lägne brunnar, till hvilkas gräfvande de icke åga tillfälle
på sin sida; åtminstone icke att få så godt vatten.

Vidare var icke på någondera sidan att anföra hvarföre
öfverlänggning om skiftes ordningen uti Stång falls Åkrarne
företogs och aflopp som fölljer.

6e. Frågades jordägarena om några flere vägar, hufvud ock Af-
lops Diken voro nödige att de som nu på marken fin-
nes och af Chartan är att se; då de yttrade sig sålunda, att
de nu befinselige vägar äro tillräckliga, äfven som och
att intet flere diken behöfvas till åkerns nödiga häfdan-
de, allendst de nu befinselige upgränsas och lagligen hållas vid makt.

7e. Medgåfvo alla delägare att Titz inför sin 1/4 uti Rusthållet får
hela Vähäpeldå, ock sin fyllnad af Kirkonpuolipeldo söder
om vägen som går till Sarentaka by, och hvarest hans ria nu äfven
är belägen.

8e. Påstod Herr Cornetten Munck, att så hela sin åker lått uti
ett skifte ifrån Rychtä Råen förbi dess gård, så långt som på dess andel
belöpandes varder; samt att Räckola hemman dernäst får sin ägo del äfven
uti ett skifte till bäcken åt Sarentacka sidan.
Häremot anförde de Räckola boer, dett de nödvändigt böra hafva
sin andel af Rychtäpuolipeldo under sin tomt, samt dess öfvriga
tillfallande Åkerdel af Sarentackapuolipeldo uti ett Sammanhang,
ifrån stora vägen neder till Siöen, ock att Herr Cornetten Munck på sin andel
måtte behålla Rästen af sistnämde deras därå marken befindelige Tegar,
äro hela åkern igenom i fult ock godt bruk, då däremot den öfriga delen
dels är nyligen uptagen, dels aldeles är i Linda, så att de; i annor händelse
icke hade någon förmån för sin gjorda upodling utan i dett stället
skulle komma att få obrukad jord, och mista en uti fult stånd välhävdad.

Vidare åtspordes Byamännen huru de uti Sarentackapuolipeldo;
befindselige ock till åker, lika med de opodlade, dugelige Lindor
borde anses: antingen de komma att ifrån åkerskiftet aldeles uteslutas,
ock som upodlingsmark beräcknas på dens lått som dem kan komma
att få; eller ibland stångfalls åker Summan till Delnings uptagas,
för full jord: Då Herr Cornetten Munck yttrade sig sålunda, att
desse Åker lindor böra för åker beräcknas demm som brister uti
utåkrar, samt att de icke böra komma uti någåt åker skifte med
stångfallet; hvilket de Räckola boer bestridde, på sådant
sätt som omförmält finnes.

Sedan vederbörande delägare, sina utlåtelser afgifvit, på sätt som
åfvan anfört är, förestälte förrättningsmännerne den, hvad svårigheter
Storskiftes delningen skulle med sig föra, då ingen fri villig
öfverens kommelse dem emellan kunde träffas, förmante dem
till enighet och lämnade dem betänckte tid att för sig själfva
öferlägga den nuvarande stridige tanckesätt i grund hvaraf de
efter något betänkande på följande sätt i godo öfverens kommo.
1e. Medgaf Herr Cornetten Munck att Glas blåsaren Titz kommer
att tilldelas 1/4 af Hummelgårdarne ock hvilken kommer att tagas
af den nårmalt Titz byggning gent öfver någon belägne,

2e. frångick Herr Cornetten Munck sitt förra påstående om
Räckola hemmans utflyttning ut ur byen,

3e. åtog sig Herr Cornetten Munck att bortflytta sina Torphus
ifrån Titzens tomt, endast Titz härtill vill bidraga, så snart dett
möjligen skie kann, till hvilken flyttnings deltagande, Titz förmente
sig icke vars förbunden ock den uti ej heller ville deltaga.

4e. Den afskilda bymarken får förblifva tills vidare såsom den nu är,

5e. får Räckola åboerne uptaga sig kalshaga ur af den Linda som
är utom åkern vid byen belägen, hvartill de äfven förklarade sig
nögde, med utlåtelse att de tillförene icke heller hafs någon kålshaga.
Äfen som de få nu som förr taga sand af by backen, ock brun äga
de själfva som kan blifva bättre om den upränsas ock ansas,
6e. kommer Titz att få sin äker lått sålunda, först hela Vähäpeldo,
ock Rästen till samma ån fälle uti Sarentacka puolipeldo omkring
sin ria ock neder åt stora vägen. Herr Cornetten Munck får sin
åker lått ifrån Ryhtä Råen till Räkola kål Landets östra Hörn under
Räkola tomten. Sedan får Räkkola Rästen af Rychtenpuolipeldo.
Af Sarentacka puoli peldo får herr Cornetten första skiftet ut med
Åker gården så långt som Titzens andel äfven för vägen sig sträcker,
Därefter får Räckola sin andra åker lått öfver hela åkern till Siön.
Då åter Titz där intill bekommer sitt andra ån åker gårde; och Herr
Cornetten Munck Resten af denna åker. Ock kommer härvid
Linderne uti sistnämde åker att beräknas för 3e Gradens jord mån
uti åkerskiftet på dem som de tillfallar kunna. 7e. Följande tilbyte(?) kommer med utåkrarne att förrättas Herr Titz
en aflämnar till Räckola sitt in vid dess tomt belägne kål Land, då kan
där emot undfå(?) i ärsättning af Cornetten Munck ut af Gårdens
näst(?) in til Vähäpeldo belägne kål Lands tegen dock så, att litet
af såmma teg aftåges till utvidgande af den Hummel gård som på
ändan af den samma är belägen, hvarföre Räckola till Gården afstår
sin teg uti samma kål Land.

8e.Stångfalls ängarne uptages för följande äringar(?) Nemb
Vähäluicko ock Vähä antinoja, som dermäst(?) bördige till 4/10
pann på Tunlandet(?) i Isoluicko dels 5/10 dels 6/10 Ketosuo?
4,6, 7/10 Ritamuisto? 3 à 5/10, Do Läpparo 3/10 ock 4/10 Do samt
Havisto 4/10 pannan afkastning i grund hvaraf utångarne äfven
fått sin äring, hvarefter de till Höö afkastning komma att beräcknas
dock kommo desse bymän således öfverens, att ehuru de skog
gångne del arne uti ängarne, nu ock så länge Rötterne varar, och de
icke äro Rödjade, vara något bättre än de gamla ängarne, tappa
de snart sin växt så att den vore lidande i framtiden, som till högre
beräcknande nu skulle få dem på sin lått, medgifvandes därjämte,
att de Dagsvärcken som till desse (?) nu skogvuxne ängar
Rödning? upgår, böra ärsättas med den växt som efter detta nu
utsålde värd ut af den kan hämtas.

9e. Af de mindre stångfalls ängarne tog Herr Cornetten Munck
på sin lått Vähäleicko, Titz en Havisto ock Räkola Vähäantinoja,
förbehållandes delägarena, att uti de öfriga stångfalls ängarne få
ett skifte till mans. Vidare var icke att anförs, utan att med ängs
och skog skiftet kommer att upphöra, till dess med laga dom
blifven af gjord. De tivster som uti Rågängs Brotocollet antecknade
finnas?, således förelupit afhandladt ock öfverens kommit.
Intygas, Kimmala d. 8. July 1780






Då vederbörande delägare sålunda öfverenskommit
som ovanfömält är, blef Delningen af stångfalls
Åkrarne afslutad på såt Chartan med beskrifvningen
utreder, hvarvid dock den ändring skiedde emot hvad
öfverenskommelsen innehåller att Titz en i stället
för att få sitt åkerstycke vid Rijan nedåt Stora vägen,
fick han äfven om Rian, altsammans, så att han kom
att få af ådes Åken 1. 5 1/2 kap, 1 3 graden som för-
vandladt? till 2e utgjör 28 kappa; emedan det bättre
passade sig för honom att så få af den ödelagde åkern
som ock? sitt skifte uti etta.
Kimmala den 21 Julij 1780

På Embetes vägnar
Fred. Joh. Christéen

s. 12

13

14

Sedan Den högtärade Ägodelnings Rätten medelst utslag af den 31.
dessa månad faststäld, det Här ofvannämde storskifte, Emellan
sätteriet och Räckola hemman, blef klyfningen af sistanämde
hemmens ägor bägge Åboerne emellan företagen ock afslutad i
Kimmala den 5. Novemb. 1780

På Embets vägnar

Fred. Joh. Cristéen

Sedan den högtärade Ägodellnings Rätten; medelstutslag af över 3.
November förledit år behagadt besluta, att den å Sarentacka sidan
om Rå Linien tillstötande ock Sarentacka tillhörande Ritoja ängen
äfenledes mätte i sitt sammanhang mätas på dett ägodelningsrätten
deraf kunde grunda sitt utslag, över den på Kimmala sidan belägne
och af Sarentackas boende nyttjade äng Samt medelsutslag af den 1.
siste Februarij af gjord den Rå hvilkorna emellan Händelä med
Syfvenoja boer och denna Kimmala by yppadts, har äfven välbesmälte
Rätt, under d. 8. i denna månad
upskutit förstnämde
stridiga mål med Sarentacka tillsvidare, ock som Parterne inför
Protocollet afsågt sig tvisten, dett Största, och endast 25 kapp
äng blifvit stridigt, hvarigenom Storskiftes bestånd icke kan rubbas,
antingen den samma vinnes eller tappas; hafver underskrefven
landtmätare jämte härdemännena Fridrich Erickson Puckila
ifrån Ollila och Hendrich Michelson Hoppu ifrån Joensu infunnit
sig å undanstående dato, uti Kimmala by af nedre Säxmaki Härad Somero
Sockn och Tavastehus län att fullfölja dett på började Sorskiftet
så långt dett sig gjöra låtit, hvarvid såsom tillförordnad Crono fullmägtig
för 1/4 af kimmala benistade Crono Sätterie som innehafves af glasblåsaren
Godtfried Titz, var närvarande sergeanten och Crono ländsmannen
välachtad Herr Johan Adolf Berg, jämte dess Pricipal förenämde
Glasblåsare, och skattebönderne å Reckola augments hemman underförbemälte
Rusthåld, Matts Mårtenson och Erick Jacobson men Herr Cornetten
Carl Fred. Munck, såsåm ägare af 3/4 uti nerbemälte Rusthåld,
kom icke tillstädes ehuru Nämdemännerne honom 2 särskilda gångar
derom tillsade. De Räckola boer jämte glasblåsaren Titz ytrade sig
väl icke kunna gå uti något, utlåtande rörande storskiftet så vida Herr
Cornetten Munck, såsom största delägaren uti byen icke ville denna
förrättning bevista, men vore dock icke deremot att skiftet skulle för sig
gå, om sådant sig gjöra låter.

Ock som kong. Maj. allernådigste storskiftes förordning af den 22. Juni 1775
uti 2. § 2 moments, jämförd med kong. Maj. allernådigste förnyande Landsmäterne
förordning af den 20. November 1766 11 § 3 moment, åtryck.. stagda, att ingen
Lants eller fullmägtigs utevaro förhingdra mä och Delning ty blefvo byamännerne
tillsagde, att oachtadt herr Cornetten Muncks bortavaro, kommer detta storskifte
att till sluteligit afgjörande nu i höst företagas; så snart slutsvala?
Storskiftes förättiningen medhunnits att till slutbringas.

Kimmala den 9. November 1781

Fred. Joh. Christéen

Hendrick Erickson Puckila (puumerkki)
Hendrick Michelson Hoppu (puumerkki)


* * *
År 1782 den 20. augustij; företog efter i laga tid
skiede kungjörelse Storskiftes afslutande uti Kimmala
by af Somero Sockn, nedre Säxmäki Härad ock Tavastehus
län, af underskrifven Landmätare biträde af Nämdemännerne
Hendrick Erikson Puckila och Hendrick Michelson Hoppu af
förenämde Sockn.

Ehuru underskrefven förledne höstas föresatt sig att afsluta
detta Storskifte, oacktadt dett Herr Cornettan Munck icke ville
Samma förrätning bevista, har dock härmed måst hafvas anstånd,
för då infallande vinter, och är termin nu till i dag lagligen
utsatt och kundgjord; hvarföre och tillstädes komme, voro Herr
Cornetten Munck, Glasblåsaren Titz och Räckola hemmans åboerne.

Ägodelnings Rätten hafver väl förledne vintras vid dess samman-
träde uti Vilucsela utsatt tillsyn den ängs? som emellan denna
och de Sarentackabyamän vid mättningen yppats; och hvilken i anseende
tills delande? Cronofullmägtig å Sarentacka sidan blifvit uppskuten,
dock som dett befinnes, att denna äng om den vunno? till Kimmala,
kan den dock sedermera fördelas Grannarne emellan, utan att Storskiftet
derföre kommer att rubbas; hvarföre också detta Skifte nu företogo uti
Öfvannämde vederbörandes när- ock öfvervaro.

Och hvad alt derföre dett under Den 8. Julij 1780 gjorde andragande
samt de af samma dato träffade öfverenskommelser angår, påstod nu Herr
Cornetten Munck, att enligit 4. puncten den då afskilda bymarken, måtte
falla på dess lått såsom liggande lått inunder? ock vid dess Tomt utan att
Räckola hemman har utinnan? måtte få någon del; hälst ock i synnerhet som
Her Cornetten äfven påstod att få sin ena skogs lått af sidan, hvar-
igenom denna, nu i fråga varande mark, blifva innesluten innom samma Ägo-
krets; tiläggandes Herr Cornetten, dett Räckola hemman som alla redan fått
på sin lått Gårdens
kålLand af 8 kapp, nog ägde tillfälle at derpå utvidga
sin tomt, om de sådant åstunda skulle, utan att för en sådan Ordsak, blifva
inblandad uti Rusthållets ägolått.

Hvad 5b Puncten omrörer rörande Räckola hemmans kalfhagas intagande utaf
den linda som är uton Åkern belägen, så utom dett denna mark såsom ganska
mycket kyttad, ock till sådant behof otjänlig, så yrkad icke heler de Räckola
åboer häruppo utan i det stället begärte?de få fin kalfhage åt af byss backen
åvan om Titzens ock om nämde icke något rörande andelen uti bys marken; hvarföre
ock ingen del nu blifven dem tillagd, ock får Räckola behålla på sin lått, den
plan, som vid deras Tomt omgiver deras brunn, för att dit flytta sina bodar,
om de dett å stå(u?)nda; sedan dock vägen afgår. Föröfrigit blifven twå denna
punct vidare omröres vid sitt förra innehåld. Räkolas tilldelas nu den begjärte
kalfhagen.

Rörande 9de Puncten angående stångfall ängarenes fördelning grannarne
emellan; Så hafver denne Sockn Högtärade ägodelnings Rätt, medelst
preliminairt utslåg? af den 8. siste November behagadt förordna, att sedan
utredt blifvit, hurudeles denne byssens icke allenast? stångfalls utan ock
utängar ligga med hvarandra så inblandade, att icke någon redighet med
Storskiftet vinnas? kan såframt? eij alla ängarne i detta byalag gå uti jämn
delning efter Öretalet, ock dett att mullbetet icke tål några vidare intagor?
af utmarken, hvaraf den bristan de kunde få ärsättning; som för Rusthållet
sig belöpa skulle till 62.957 parmanland? ock a 4/10? på Tun skulle utgjöra
en vidd af 157 Tun 12 ka: dock som hela den nu oupodlade Dugelige
marken här i byalaget jemte utåkrarne icke stiger sig högre än till 987
Ta 5/9 k. samt såldes icke qvarblifva mera till müllbete ock andra
hemmannens behofver än 830 Ta 18 ka: alla ängarne böra skiftas
grannarne emellan efter hvars ock en öretals hvar af vid så satte
omständigheter nu således händer, att öfverens kommelsen om
stångfalla ängarne icke följas kan utan komma alla inom skilje Linierne liggande ängar, att beräcknas uti hvars och ens skifte ock på dess lått;
samt Her Cornetten Munck att få sin ena andel af Äng och Skog åt
Sarentacka sidan; dernäst: Titzen fyllnaden uti sin skogs andel, och
så Räckola hemman hela sitt ångs ock Skogsskifte uti ett samanhang.
Sedan återigen Titz och sist? Herr Cornetten Munck, rästen af äng
ock skog åt Rychtä sidan så att delning Linierne kommo att utlöpa
ifrån byen åt Händelä ock Syfenoja Rå gränsdt.

Hvad Skogen upskattning vidkommer, så är den befunnen ock af delägarena
medgifva vara af lika bördighet, ehuru af olika skap lynnen?, hvarföre
den således kommer att delas efter areala innhållet, utan förändring,
hvarfrån dock endast undantager de i marken befindelige Berg, och
allmänna vägar.

Än anförde herr Cornetten Munck huruledes Räckola hemman äger en
liten nyligen uptagen Åker läppa? in vid vägen åt Rychty Rinnenpeldo kallad,
äfven ock vid Mullivuori 2a åkrar eller sålädes, de där nu skulle komma
uti Herr Cornetten Ängs, och skogskifte, hvarföre han påstod, att de måtte
Räckola hemman ifrån gå, och på Herr Cornettens andel beräcknas,
deremot, att Räckola hemman får de 3a Herr Cornetten tillhörige och
på Ninisarimäki belägne sålädes, som komma att ligga uti Räkola hemman
både ängs och skogslått; troendes Herr Cornetten, denna dess begjäran
vara så mycket billigare, och vill fara, som utom dett, dett befinnes, att
Räckola hemman alt redan intagit långt större vidd till sina utåkrar, mark,
af samfalligheten än som emot dess andel i byamålet hvarar; äger detta
hemman äfven än tillfälle att uppå sin nu tillfallande skog lått, ock närmare
intill byar uptaga så mycket som åstandas, hälft marken åt Sarentacka
sidan emellan vägen ock Siön, är den bästa åkerjord som på ägorne finnes
och som nu tillfaller detta hemman i Skogskiftet: i anseende hvartill ock
detta nu blifver vid skiftet i acktaget men Ninisaren lävet qvarblifva dock
på Cornettens lott så vida de komma at ligga innom des skog en ???

Glas blåsaren Titz är lundrade äfven, att som tåget eller vägen emellan
dess tilldelte Vähä och Sarentacka puolenpeldo, är så tänkt att nästan midt
i somliga smirar ingen kan komma derfram, ty begjärte han till stånd, att så
instränga samma tåg, med denm gärdes jård, som då skulle innesluta bägge
dess om detta tåg varande åkrar, hvarigenom han skulle slippa den svårigheten
att ensam underhålla Gårdes gården på bägge sidorne om tåget åtagande sig
att villja låta vägen gå igenom sin Sarentackapuoli Åker, om endast Herr
Cornetten ville af sin derintill stötande linda afstå 2. alg bredd, hvarigenom
väg av ifrån byen blefve practieabell ock lika lång till rätta vägen, utom dett
att han utfäste sig hålla 2e grindar för dett Omförmälte Tåg, hvarigenom dock
känslår med mera kunde så vinter som sommar obesmidrade förrättas.

Her Cornetten Munck som jämte förrättningmännerne ock Titz synade desse
bägge ställen, ville härtill icke samtycka, ock Räckola åboerne kommo icke till
stället eij heller utlåto sig något härom lika som om att dett öfriga här öfvanföre
anfördt blifvit; hvarföre denne omständighet hänskintes? till den Högtärade
Ägodelnings Rättens bepröfvande, då skiftet här byen till granskände och
avgjörande företages, hvid hvilket tillfälle välbemälte Rätt, äfvan läres?
behaga utlåta sig; huruvida åboenne här i byalaget böra nöja de skogsgångna
Änglåtter, som fallit på andras andelar vid Storskiftet. Vidare var icke att
anföra eller att anmärka, hvarföre upprättades följande




Kimmala Byss Utägors Beskrifning

(taulukko)No 1 Hela Sätterie Rusthållet äger
No 2 Rächola Skatte hemman Ägor
Sammandrag af kimmala Byys Ängars
Höö Afkastning som alt sammans kommer att gå i Skifte
enl. den Högtärade Ägodelnings Rättens beslut, af
den 18de November 1781


Repartition

Säterie rusthållet bör hafva häraf för 5 öre?: 171.688 6/13 (tynnyrinalaa)
Räkola Skatte hemman Do 1 1/2 Do 51.506 7/13 223.195

Af de Rusthållet tillkommande 171.688 6/13
Tillkommer Herr Cornetten Munck 3/4 med 128.766 9/26
Do Glas Blåsaren Titz 1/4 med 42.922 3/26 171.688 6/13

Af Räkola hemmans Höö lott 51.506 7/13
Tillkommer Matts Mårtenson 1/2 med 25.753 7/26
Do Erik Jacobson 1/2 med 25.753 7/26 51.506 7/13

Erilaisia taulukoita....

* * *

I andledning af hvad förättnings Protocollet utreder som
ock efter föregående Delning Instrument, blef Skillje
Linierne enligit Chartan å märken upphuggne, således att
Herr Cornetten Munck samt Glasblåsaren Titz ägolåtter
först åtskilldes ock sedan hela Rächola hemmannets ifrån Titzens;
Då vid sista Delning Linien upphuggande dem ememman som
redan till 1/4 var contiunerad Glasblåsaren Titz jämte dess måg
Fölian ock Räckola ena Åboern Matts Mårtenson i ock för Embetet,
med ovett oanständiga utlåtelser ock hotelser från arbetet bortgingo;
hvar före förrättningen måste afstadna; ock Rächola hemmans klyf- (ning..

icke heller företagas. Hemställes att derföre till denna Sockn Högtärade
Ägodelnings Rättens bepröfvande icke allenast detta de fredskanda
förhållande, utan ock om icke de som rållat upp detta skiftes sluteliga
afgjörande böra för den än åtgående skiffes kostnaden ensamme gå
i utläggning, samt att Rächola Åboerne kunde påläggas att inför den
högtärade Ägodelning Rätten öfverens komma om delningen dem
emellan uti den lått som på detta hemman nu vid skiftet fallit om.

Kimmala den 6. September. 1782.

På Embetes vägnar

Fred. Joh. Christéen

Uppgift nu Revision i Tavastehus
På Embetes vägnar den 1620 Martii 1785
??? Nimi Wessermann?
Fred. Joh: Christeén

* * *

År 1783 Den 14. Juny inställe sig underskreven Landmätare,
uti Kimmala by af Sommerå Sockn Nedre Säxmäki Härad,
ock Tavastehus höfdinge Domme, jemte Nämdemännerna
Hendik Erikson Puckila ock Anders Andersson Kuldela,
förr att dela Äng- ock Skogsmarken, emellan åboerne å Räkola
Skattehemman härstädes. hvarvid delägarena Erik Jacobsson
ock Matti Mårtensson voro närevarande.

Sedan denna Sockns Högtärade Ägodelning Rätt, medelst utslag
af Den äfven behagat fast Ställa dett Storskifte, underskreven
värkstält mellan innehavarena af Sätterie Rusthållet, här å byen,
ock detta augments hemman, företogs överläggning. Med sistnemde hemmans åboer, omsättes till Skiften värkställande
dem emellan: Så Matts Mårtenson påstod; Delning linjerne
bägge hemmans åboernes Ägor emellan uti äng och skog, borde
gå på lika sätt som emellan dem ock Sätteriet; - samt att han måtte
få sin andel, näst in till glasblåsaren Titzes Ägor: Men Eric Jacobsson
häremot, at delningslinjerne borde gå tvärt över ängen ock Skogen.

Vid övervägande häraf, funno förrättning männerne billigt ock till
redighetsvinnande uti Storskiftet, Matts Räkolas påstående vara
enliges nu den Skiftes ??ring, Den Högtärade Ägodelning rätten behagat
gisla, och fastställa, vid dett förra skiftes; emedan i annan händelse
skog skifterne, som nödvändigt bordt åtfölja änglotterne sade?
blef väl flere än kong?? Storskiftes förordningen af den 27 Junii
1775 utstakar.

Till följe häraf blef äng och skogskiftar åträcknade och på marken
utspokade samt ände puncterne med stenfösen försalde, på sätt
chartan och efterföljande delning instenment utvisar.


Kimalan kartanon pelto- ja
metsäpinta-ala isonjaon jälkeen:

Munck (3/4):
  • peltoa 128,466 tynnyrinalaa
  • metsää 569,30
  • Yhteensä 697,76 ta


    Titz (1/4)

  • peltoa 42,922 ta
  • metsää 190,00
  • Yhteensä 232,92 ta

  • Kartanon molempien puoliskojen yhteinen pinta-ala:
    Peltoa 171,38 ta, metsää 759,30 ta. Yhteensä 930,68 ta.

    Kartanon augmentti (aputila) Rekola:

    Matts Mårtenson (1/2):

  • peltoa 25,753 ta
  • metsää 114,00 ta
  • Yhteensä 139,753 ta

  • Erik Jacobson (1/2):

  • peltoa 25,753 ta
  • metsää 114,00 ta
  • Yhteensä 139,753 ta.

  • Lähde: Isojakoasiakirja

    Kimalan talojen paikat 1780.

    Kahdessa osassa olleen Kartanon talot on merkitty karttaan numeroilla1a ja 1b sekä Rekolan osatalot, numeroilla 2a ja 2b.