Kimalan tilusselvitys 1865

Allmän beskrifning rörande Kartano 2/3 skatte säteri rusthåll i Kimala by af Somero socken, nedre Säksmäki härad och Tavastehus län

Kimala by utgöres af egentiligen tvenne hemman, no 1. Rekola skatte hemman, anslaget till augment till No 2., Kartano skatte säteri rusthåll. Rågång kringom samt storskifte af byns egor har blifvit verkställd åren 1782-1783 af Fred. Joh. Christeen. År 1791 utbröts af E. J. Lindgren 1/4 af Kartano, Puhari kalladt, som egdes af Bruksbokhållaren Adam Ambrosius Zidbeck, hvaremot 3/4 egdes af Kapten Munk.

Sedermera torde Zidbeck hafva tillhandlat sig 1/4 till, emedan han vid skatteköpandet egt 1/2 No 2 af Kartano Krono säteri rusthåll anslaget till Dragon Stom med säteri frihet under No 109 vid Sääksmäki härads kompani och Kungliga Nylands och Tavastehus läns dragon regemente, hvarföre 1/2 deraf bestående af 1/2 hemman, 2 1/3 öre, 1/2 båga, 1/6 koo och 5/5 mantal blifvit af Kammarkollegium i Stockholm försåldt åt Zidbeck år 1791 till skatte för 21 Riksdaler, 3 skillingar och 9 runstycken specie; samt sedermera den öfvriga hälften "bestående af 1/2 hemman och 5/6 mantal med räntan 10 rubel 12 kopek silfver" blifvit äfvenledes till skatte försåldt af Kejserliga Senaten då i Åbo åt Hofrätts extra Notarien Jakob Avellan år 1818 för 30 rubel 36 kopek silfver.

År 1826 har Kartano åter af A. Ståhlberg blifvit skiftadt i, såsom det ännu i denna dag befinner sig, 2/3 och 1/3, sålunda att Expeditions fogden Gran erhållit 2/3 och Avellan 1/3. Af Grans arfvingar (perilliset) har 2/3 blifvit försåld åt bonden Elias Juselius år 1834 för 8600 Riksdaler eller deremot svarande 4300 Rubel silfver.

- För åverkan å samma andel af Kartano har häradsrätten år 1838 fastställd ett vite af 15 Rubel silfver. (Saman Kartanon osan luvattomasta käytöstä (viljelyksessä?) kihlakunnanoikeus on vuonna 1838 määrännyt 15 hopearuplan sakon.) År 1841 har rån mellan Kimala och Saarentaka byar blifvit närmare bestämd och rörlagd af A. W. Zitting.

Den 27 april 1846 har Prosten H. Konsin tillhandlat sig dessa 2/3 för 5142 Rubel 85 5/7 kopek silfver samt följande år erhållit fastebref derå. Tomten, som hittills varit samfälle för hela rusthållet, har genom samma skifte år 18 11/11 47 blifvit skiftad, samt samma dag de tvenne rum å byggningens vestra sida i öfvre våningen, som egts af 1/3, blifvit försåld för 500 riksdaler banco assignationer åt 2/3. Slutligen hafva år 1859 åbyggnaderne å 2/3 blifvit brandförsäkrade uti Allmänna brandstadsbolaget i landet för ett försäkringsvärde af 2190 Rb. och ett ansvarighets belopp af 2570 Rb., samt lösegendomen i försäkringsvärde till 140 samt i ansvarighetsbelopp till 180 rubel silfver.

Hushållningsförslag

a)
Såsom å kartan synes består egendomen hufvudsakligen af tvenne skiften samt dessutom af trenne åkerskiften, hvarföre, om dessa till en del högst obetydliga arealer ock skulle betraktas såsom särskilda skiften, deras anta blefve …..?
b)
Formen å havart och ett af dem är ganska regelbunden och derföre lätt att inhägnas.

1) Hemskiftet eller bröstmarken begränsas i söder af Häntälä och Syvänoja byars i Åbo län egor, i vester af Ryhtä enstaka hemmans samt tredje delens af säteri rusthållets egor, i norr af allmänna byavägen samt 1/3 rusthållets egor, i öster af Rekola hemmans egor.

2) Utmarken i norr af 1/3 rusthållets egor is döder af Häntälä bys i Åbo län egor, i vester af Rekola hemmans egor.

3) Det största åkerskiftet, hvar uti äfven man och trädgårds tomterne äro belägne, begränsas i öster af Rekola hemmans egor i söder af allmänne byavägen och 1/3 rusthållets man och trädgård i vester af Ryhtä hemmans egor samt i norr af den s. k. Pemar ån.

4) Det dernäst största åkerskiftet begränsas i öster af Rekola hemmans och 1/3 rusthållets egor, i söder af allmänna byvägen, i vester af Rekola hemmans åker och i norr af Pemar eller Somero ån.

5) Det minsta åkerskiftet, tillhörigt Mäkelä torp, ligger helt och hållet inom Rekola hemmans egor.

c)
Uti hemskiftet ligger en åker af 1,62 tunlands vidd, tillhörig Rekola hemman. Äfvenledes hafva Syvänoja, Talvisilta och Häntälä m. m. byar uti Åbo län en vinterväg till kyrkan genom ängen, hvilken äfven på kartan är upptagen.

d)
Såsom närmaste afsättningsorter isynnerhet för skogsprodukter kunna följande uppräknas Patakoski såg i St. Mårtens socken, dit afståndet utgöres af 14. verst; Korkiakoski och Ojankylä sågar i Sommarnäs kapell af denne socken, 30. verst; Iloniemi glasbruk i Uskela samt Johannislund, Kiikala socken, 20 verst; Jokkis bruk i Jokkis kapell af Tammela socken 33. verst; Forssa och Wiksbergs fabriker i Tammela socken 43 verst; Turppo såg i Tammela 36 verst. Till Åbo stad 70 ¼, till Tavastehus 80 ¾ samt till Helsingfors stad 130 verst. [virsta (< ven.), vanha Suomessa käytetty pituusmitta; 1 virsta = 600 syltä = 1,0688 km; myös vanha ven. pituusmitta, = 500 sašenia = 1 066,8 m.]

Om vintern då ginvägar kunna begagnas, förkortas i allmänhet något dessa vägar längder.

e)
Lägets beskaffenhet är i allmänhet jemnt affuktigt, samt föga kuperadt, hvarföre största delen af marken kunde uppodlas.

f)
Jordmonens allmänna beskaffenhet är stenfri sandblandad lera med ett tunnare humuslager.

g)
Vid åkerbruket, hvarvid två skiftet nu brukas, borde circulationsbruk införas med ett omlopp af 5 år, hvaruti kulturen borde ske enligt följande schema:


Skifte 1, 1866: Träde - Grönfoder - Korn - Rot och Skidfrukt? - Råg -
Skifte 2, 1867: Råg - Träde - Foder - Korn - Rot & Skidfrukt
Skifte 3, 1868: Rot & Skidfrukt - Råg - Träde - Foder - Korn
Skifte 3, 1869: Korn - Rot & Skidfrukt - Räg - Träde - Foder
Skifte 4, 1870: Grönfoder - Korn - Rot & Skidfrukt - Råg - Träde.


Då åkern står i träde borde fullständigt gödslas och askas, äfvensom läckta diken småningom införas, åtminstone hvartannat. Skiftenas ordningsnummer finnes å Kartan upptagen och

h)
Ängarne äro lågländsta och bestå af stenfri kärrmylla af omkring 20 tumms djup på lergrund. De äro nu öfverallt skogslupne(?) mest af löfträd, hvilken skog troligen ej med mindre kan utrotas, än genom grästlanders(?) upptagande.

Äfven änglen borde indelas i helst 10 skiften af hvilka ett årligen skulle vändas och tillgångarne(?) medfigva, födsla, samt återbesås med höfrö(?). Innan hyggens(?) å skogen komma att verkställas, borde endast skogen å angarne(?) anlitas.

i)
Ståndskogen, som i allmänhet är ung och gles, utföres i hemskiftet af gran och tall samt i utmarken af björk och gran, hvaraf efter afverkningen å torra platser tallen samt å fuktigare lägen granen under instundande(?) turnus(?) borde gynnas, samt björken i allmänhet undanträngas. Återvexten är tillfölje af markens fuktighet i allmänhet dålig samt skogen omkring endast 40. år gammal, hvarföre grundmassan ännu är klen.

Som några år ännu torde åtgå innan rationelt skogsbruk här införes, hinner grundmassan ännu att betydligt förstoras. Så och emedan jordmonen lämpar sig för uppdragande af gröfre träd, hvilka lemna ett bärdefullt och eftersökt virke bör turna tagas till 150 år, hvilken turnus äfven framdeles då skogen kommit i normalt ständ, bör bibehållas.

Vidare kunde skogsmarken indelas uti fem efter uppskattad areal likastora periodhyggen och ett lika antal / 30 år tillräknas hvarje af dem, hvarföre i början en brist torde uppstå, hvilken dock ganska väl bör kunna ersättas genom afhemtande afstånd torra och kullfallne träd och lågor, hvika finnas kring spridde isynnerhet (?) i utmarkeskiftet, af den å berg och mossar stående skogen, af hjelpgallringsvirket samt isynnerhet af den å ängen stående skogen, hvilken torde räcka till under hera första om….? Derföre anser jag och att ingen reservskog här äro nödvändig.

Återvexten bör uppkomma genom naturlig eller sjelfsådd hvarföre ..träd i tallskog på omkring 20 coch i granskog på 15 alnars afstånd från hvarandra böra qvarlemnas, hvilket utför från 35 till 65 fröträd å tunlandet, samt få ej fällas förr än ett tillfäckligt antal plantor uppkommit, hvilket åta beror af blifvande röar. I vanliga fall erfordra?

Fröträden att qvarstå i 3-5 årli tallskog, korttare tid än i granskog.

j)
Fröträden böra fallas och afhemtas då snön är djup och i blu? Väderlek pä de plantorne ej snåtte? Skadas. Vidare bör de periodhygge, som är under afverkning fredas?

För boskapsbete, samt derföre inhägnas. Den indelade skogsarealen bör bibehållas och nyodlingar ej på skogens bekostnad utvidgas. Bestånden nro? 42, 48, 64 och 88, hvilka nu äro nära kala, böra ungefär till hä…ten af sin areal hjelpsås, emedan beståndet genom naturlig sådd blefve för glest, hvartill torde åtgå å best nro 42 och 48 på en areal af 12,32 tunland 25 tallfrö, samt å best n::? 64 och 88 å en areal af 6,71 tunland 14 :::? Granfrö vid rutsådd.

k)
Genom egarne, såväl de odlade som skogsmarken, borde vidaafloppsgrafvar anläggas, ett läns baslinien till bäcken invid Rekola åkern, samt de andra helst längs paralel lipierne, der så erfordras, uti hemskiftet, samt å utmarken längs Rekola rånoch paralel linierne.

Från Niinisaari torde äfven fås ett godt fall åt Saarentaka mark, lika som ??rån Mullivuori sidan åt Sybänoja egor.

l)
Som det torde vara rådligast att börja? Skogshygges förandet å den i utmarken eller Vatajan befintlige björkskogen, emedan den ej torde kunnafrisk qvarstå der i flere år, och således granrå (?) skörden, hvaraf allmogen på orten är van att öka sina gödsel tillgångar, blifver högst obetydlig, samt torde allt åtgå till hägnadsvirke, kunde kärrmylla uppkastas och afhemtas ifrån mossan n:o 70, samt ifrån mosorne. N:: 105, 109, 112, 113 och 116 helst som kärrmylla är vida bättre till komposten än granris?.

m)
Åbyggnaderne, bestående af endas trädhus, äro uti försvarligt skick. Då ett boningshus antages stå utan reparation i 50 år, en ria i 25 år, badstuga och kokhus i 20 år, Stall i 40 är; färså och svinhus i 20 år, bodar och lador i 70 år samt hägnader uti 15-20 år; samt till uppförande af täta hägnader beräknas 1/3 normal famn på en sträcka af 100 famnar, till ett vanligt hus eller en större lada 20 famnar till eldning af ett hus 5. normal famnar o.s.v. uppgår årligen husbehofs virkesmassan af särskilda species till följande belopp:

Vedbrand å stommen 50 famnar (Oskar korjannut 30 syliksi)
Byggnader af alla slag å Dito 10 Do
Hägnader å Do 15 do (Oskar korjannut 10 syliksi)
Vedbrand å 4 torp 40
Byggnader å Do 5
Hägnader å do 10
Summa 130 normal famnar.


Torpens antal har räknats endast till fyra, emedan äfven den årliga normala tillgången å skogsvirket ej öfverstiger 130 famnar, hvarföre Niinisari torp borde tagas under gårdens bruk, och dess åbyggnader flyttas till gården.

Somero i Mars månad 1865
(alkuperäisessä tekstissä ei kappalejakoa eikä
lihavointeja/kursivointeja/alleviivauksia)