Oskar Konsin Kimalan isäntänä 1868-98

Kuvateksti

Metsäkonduktööri Oskar Henrik Isidor Konsin (28.5.1835-10.9.1898) oli Someron kirkkoherran Henric Konsinin vanhin poika. Hän osti Kimalan äidiltään vuonna 1868. Oskar Konsin tuli ylioppilaaksi 1857, opiskeli aluksi lakia Helsingin yliopistossa, [Keisarillinen Aleksanterin-Yliopisto Suomessa] mutta vaihtoi alaa parin vuoden kuluttua. Metsäalaa hän opiskeli Ruotsissa. Tukholman Kongl. Skogs Institutenin jälkeen Konsin suoritti 21.6.1861 varsinaisen virkatutkinnon Maanmittauksen ja metsänhoidon ylihallituksessa Suomessa, jolloin hän sai metsäkonduktöörin arvon ja samalla kelpoisuuden valtion virkaan metsänhoitajana.

Vuosina 1864-1871 Konsin oli sotilasvirkatalojen tarkastajana Hämeen ja Mikkelin lääneissä, ja 1872 hänet nimitettiin Turun ja Porin läänin virkatalojen tarkastajaksi (boställsinspektör). Virkatalot olivat sotilas- ja siviilivirkamiesten luontaisetuja. Tästä virasta hän erosi 16.1.1874 sairauden takia ja ryhtyi Kimalan säterirusthollin päätoimiseksi isännäksi.

63-vuotias Oskar Konsin kuoli syksyllä 1898.

A.E. Arpen todistus Oskar Konsinin yo-tutkinnosta:
"Att Studeranden Oskar Henrik Isidor Konsin vid Studentexamen undergått förhör i Teologi med biblisk och kyrkohistoria, Moral, Logik, Historia, geografi, aritmetik, geometri, stereometri, algebra, trigonometri, fysik, naturalhistoria, hebreiska, grekiska, latin, tyska och finska språken, såsom varda härmedelst på begäran intygadt.
Helsingfors den 11 December 1858.
A. E. Arppe.
Ylioppilastutkinnon jälkeen (1857 Åbo Gymnasium) hän opiskeli 1857-1859 lakia Helsingin yliopistossa, mutta siirtyi kuitenkin metsäalalle.


YLIOPPILASMATRIKKELIN TIEDOT OSKAR KONSINISTA

18.9.1857 KONSIN Oskar Henrik Isidor 17633.
* Kuorevesi 28.5.1835, vanht khra, rovasti Henrik Konsin ja Ebba Wilhelmina Wanochius.
Yo Åbo gymn. Jur. yo. Metsäopinnot Tukholmassa. Mht 1861. Virkatalojen tarkastaja Turun ja Porin läänissä 1872-74.
Viimeksi tilanomistaja Somerolla. † siellä 10.9.1898. - Pso 1866 Ida Katarina Randelin. 

"Vid det förhör Studeranden af Juridiska Fakultetet Oskar Henrik Isidor Konsin denna dag undergått i Allmän och Fäderneslandets Statistik hafva hans ingifter i nämnde kunskapstycken blifvit bedömde med vitsordet Fullkomligt Nöjaktiga; hvilket härmed intygas. Helsingfors den 17 April 1858. - Karl Konst. Tigerstedt, förordnad åt första professoren i historien åligganden."
Pertti Toukkarin kokoelmat

"Vid enskilda förhör, anställda under sistledne Mars månad, har jag funnit Studeranden af Juridiska Fakulteten, Herr Oskar Henrik Isidor Konsin innehafva Ganska Nöjagtiga insigter uti elementerne af Psychologien samt den philosphiska Rättsläran och Statsrätten, som härmed intygas.
Helsingfors den 9. April 1858.
G. F. Aminoff
Pertti Toukkarin kokoelmat


Oskar Konsin Tukholmassa

Kongl. Skogs-Institutet
i Stockholm

Konsin opiskeli 1860-luvulla Tukholman kuninkaallisessa metsäinstituutissa, Kongl. Skogs-Institutet, per. 1828. (Hallussani on - kiitos somerolaisen kotiseutuaktiivin, kotiseutuneuvos Voitto Ollonqvistin - muun muassa vanhoja, Oskar Konsinin käsin kirjoittamia luentomuistiinpanoja: C. A. T. Björkmanin 'Föreläsningar i Skogskultur' tammikuulta 1861 ja 'Skogs-Teknologi' -luennoista 25.3.-30.4.1861) ja sai sieltä ideoita, joita toteutti Kimalan puutarhassaan.

Oskar Konsinin luentomuistiinpanot vuodelta 1861:
"Skogs Teknologi förläst af C. A. T. Björkman på
Kongl. Skogs Institutet ifrån o. m. den 25 Mars till
o. m. den 30. April 1861".

Kuvateksti

Tervahautapiirros C.A.T. Björkmanin Skogs Teknologi -luennosta 25.3.-30.4.1861. (36 s.)
Pertti Toukkarin kokoelmat

Kuvateksti

Oskar Konsinin ansioluettelo, Tjensteförteckning:
- Undergått Student examen 1857, Septemb. 18.
- Undergått förhör i Zologi 1858, Nov. 14.
- Undegått förhör i Jordabacken m. m. 1859, Febr. 5.
- Undergått förhör i Byggningabacken m.m. 1859, April 6.
- Antagen till Landtmäteri elev 1859, Juni 10.
- Utdimitterad från Skogsinstitutet i Stockholm 1861, Maj 16.
- Antagen till Forstkonduktör 1861, Juni 21.

Konsinin omat lisäykset:
- Undergått förhör i Psychologie, Philosphisk rättslära och Statsrätt 1858, Apr. 9.
- Undergått förhör i Allmän och fäderneslandets statistik 1858, April 17.
Pertti Toukkarin kokoelmat
  

Kuvateksti

Oskar Konsinin maanmittarioppilastodistus/ Antagningsbevis för Studeranden O.I. Konsin till landtmäteri elev "...Oskar Henrik Isidor Konsin härigenom omtagen till elev vid landtmäteri staten i landet för att Herr vicelandtmätaren A. Jansson i praktik och mätnings hanslag inöfvas kommande Studeranden Konsin, till följe häraf att emot noga iaktagande af sina åligganden åtnjuta de förmonen lösfattningarna stagda.
- Helsingfors, å Öfverstyrelsen för Landtmäteriet och Forstväsendet, den 10. Juni 1859.
- G.W. Gylden
Pertti Toukkarin kokoelmat
 

Leeni Tiirakari & Manu Kärki:
Someron kartanot, s. 100
225 x 225 mm 240 sivua
ISBN 978-952-5330-45-8
Amanita 2011

Kuvateksti

Oskar Konsinin metsäkonduktööri-
todistus 21.6.1861.


"Sedan Studeranden vid Kejserliga Alexanders Universitetet Oskar Konsin härstädes företedt intyg deräfven att han vid Kongl.Skogs Institutet i Stockholm theoretiskt och praktiskt studerat forstvetenskaperne samt jemväl föreledt bevis deräfven att han undergått godkända förhör uti dessa vetenskaper hos Direktorn för Evois forstinstitutet A af Forselles och t.f. forstmästaren derstädes A. G. Blomqvist, blef, uppå derom gjort ansökning samt med ståd af stadgandet i 18. punkten af Nödiga kungörelsen, angående organisation af forst staten i landet, gifven den 7. Maj 1859, offentlig examen med studeranden Konsin inför åfven styrelsen för Landtmäteriet och Forstväsendet i dag anstånd uti de kunskaps stycken som i Nådiga kungörelsen den 19. Maj 1855 för blifvande forstmän äro föreskrefna; och som Studeranden Konsin ådagalade sig derutinnan ega försvarliga insigter, som jag gått antaga honom, Studeranden Konsin till forstkonduktör, hvarjemte han tillåts aflägga trohuldhets och tjenste ed; deräfven detta skulle Konsin till bevis meddelas. - Helsingfors, å Öfverstyrelsen för Landtmäteriet och Forstväsendet, den 21. Juni 1861.
- C. H. Gyldén"
Pertti Toukkarin kokoelmat

Kuvateksti

Metsien taksoituslupa Oskar Konsinille 2.8.1864. Lupa koski Rongon ja Kepsun tiloja Vilukselassa, Jaatilan Kylän, Pusulan Isotalon ja Pitkäjärven Simolan tiloja "äfvensom att uppgöra hushållningsförslag för enhvar af dem, och dessa föslag, ju förr dess hellre hit insända till anbefalld granskning." Luvan myönsi Metsähallitus, Forststyrelsen.
Pertti Toukkarin kokoelmat

Kuvateksti

Lääninagronomi Robert M. von Fieandtin todistus Oskar Konsinin teoreettisista sekä käytännön maanviljelytiedoista ja -taidoista. Todistus on allekirjoitettu Padasjoella 3.10.1870.
Pertti Toukkarin kokoelmat

Boställsinspektör Konsin tarkasti virkataloja

Oskar Konsin erosi Metsähallituksen palveluksesta 1871 ja nimitettiin Turun ja Porin läänin tarkastajaksi (boställsinspektör) 1872. Virkatalot olivat sotilas- ja siviili-virkamiesten luontaisetuja. 

Kuvateksti

Oskarin nimityskirje vuodelta 1872.

Tästä virasta hän erosi 16.1.1874 sairauden takia:

"Militie-Expditionen uti
Kejserliga Senaten för Finland gör veterligt: att som Keijserliga Senaten funnits godt från tjensten iförafskeda Boställsinspektören i Åbo- och Björneborgs läns andra inspektions distrikt Oskar Konsin; altså varder han, Oskar Konsin, härmed och i kraft af detta öppna bref ifrån denna sin befattning entledigad. Det en hvar, som vederbör, till efterrättelse länder. Helsingfors, den 16. Januari 1874.

Engligt Kejserliga Senatens beslutPå dragande Kall och Embetets vägnar K. Furuhielm"

Kirjeen on puhtaaksikirjoittanut
C. von Nummers. - Pertti Toukkarin kokoelmat
 

Kuvateksti

Mustialan maatalousoppilaitoksen 7.10.1871 myöntämä todistus Oskar Konsinille: "... befunnits ega fullständig kännedom i det praktiska jordbrukets detaljer äfvensom i landthushållningens skilda grenar...". Todistuksen on allekirjoittanut maatalousoppilaitoksen johtaja Carl Anders Zitting. Alakuvassa oppilaitoksen sinettileima.
Pertti Toukkarin kokoelmat

Kuvateksti

Oskar Konsin sinetti.
- Kuva senaatin talousosastolle
lähetetystä kirjeestä 22.7.1872
("Ekonomie Departementet i Kejserliga
Senaten för Finland den 22. Juli 1872").

Kirje liittyy Oskar Konsinin heinäkuussa 1872
senaatin talousosastolle lähettämään anomuk-
seen, jossa hän pyytää saada asua tarkastuspii-
rinsä ulkopuolella, ts. Kimalassa. Konsin oli ni-
mitetty "till boställsinspektör i Åbo och Björne-
borgs län 18.1.1872" ja joutui asumaan vuok-
ralla Koskella.

Oskar Konsinin puutarhaharrastus

PT 2006

Vaahtera, vuorijalava ja pähkinäpensas olivat Konsinin aikana puiston peruslajeja. Nykyisin Kimalan puutarhassa ja puistossa kasvaa noin 180 erilaista puuvartista taksonia. Konsinin aikana taksoneja oli 50-60. Puistossa ei kasvanut lainkaan havupuita.
Oskarin äidin, Ebba Wilhelmina Konsinin, vanhoista kirjeistä ilmenee, että puutarhanhoito oli tärkeä osa Kimalan elämää. Äiti kirjoittaa Tukholmassa opiskelevalle pojalleen 30.7.1860:
"-- Tredgården bär äfven mycket--- men bäron har lidit mycket af skadår som gjorde sig der ett veldigt --(?) ock matat? sina ungar med bäron. -- Dina planterade tren väkser väl. Ock i dit utpålade plantage har de stora tred plantor 35 utom små som nu först komma upp. Om de är äppel, Plommon, Krikan eller nötter känner jag icke. Kanske är det af alla sårter."

* * *

Syksyllä 1860 äiti kirjoittaa Tukholmaan:

"Somero okt. 1860
Min egen älskade Oskar. Dit hjertligt härkomna bref daterat den 28. Ocktober, bekom jag den 4. november, med alla frösårter och alt hvad den till hörde, Och den 6. sådde jag ut med bitrede af Valzer , dem alla skilda sårter i wålda benkar och ändock teta pålor emellan var benk, sedan numredte jag varje benk hur de följer iårning med fröna. Och den förteckningen får du när du kommer."


Säästöpankkimies

Kuvateksti

Oskar Konsin toimi 1890-luvulla myös Someron
Säästöpankin (per. 1880) kamreerina.


"Säästöpankin tilit esitettiin kuntakokoukselle, joka ne vahvisti ja antoi tilinpäätöksen. Kun tilintarkastajat olivat 1888 havainneet pankin kassasta puuttuvan varoja, päätti kuntakokous hakea ne ulos pankin hallituksen jäseniltä. Jälleen havaittiin 1890 pankin tileissä vaillinki, mistä kuntakokous päätti hakea kihlakunnanoikeuden päätöksen. Jonkinlaista kahnausta ilmeni kuntakokouksen ja pankin hallituksen välillä edelleen, ja v:n 1893 lopulla valittiin sovintolautakunta valmistamaan kompromissia. - Kasööri Ida Bergroth oli pankin palveluksessa 4 vuotta, minkä jälkeen tavallaan pankin johtajaksi tuli forstmestari Oskar Konsin. Hänen vuotuinen palkkansa oli 200 mk, eikä kuntakokous suostunut sitä 1891 korottamaan. Kun hän 1894 muutti Somerolta, otettiin pankin kasööriksi pastori Th. Brandt."

Someron Historia II, s. 379/
Matti Soini, Someron Säästöpankki 1880-1955, s. 30-35


Konsin kuntakokouksen
varapuheenjohtajana 1867-79

"Ensimmäinen kuntakokous näkyy pöytäkirjojen mukaan pidetyn 29.12.1867, jolloin ensinnäkin kuntakokouksen esimieheksi valittiin kartanonomistaja, varamaanmittari Ernst Sagulin, varapuheenjohtajaksi metsäkonduktööri Oskar Konsin. Sen jälkeen asetettiin kunnanhallitus ja valittiin sen esimieheksi rusthollari Nils Knaapi, varaesimieheksi kirkkoväärtti J. Mäkilä sekä jäseniksi tilalliset Matti Aaku Vilukselasta, Kustaa Hakala Ollilasta, Jaakko Avellan Pajulasta, Erik Johan Söderström Hirsjärveltä, Kustaa Nokka Talvisillalta ja Gabriel Lunden-Piekkala Terttilästä ynnä varajäseniksi Vihtori Avellan Kimalasta, Nils Pettersson Harjusta, Johan Isomanni Syvänojalta ja Kustaa Räyhä Lautelasta.

(...)

Pertti Toukkarin kokoelmat

PT:n kokoelmat

Todistukset Oskar Konsinin suomen kielen taidosta vuodelta 11.9.1871. Allekirjoittajina ovat kuntakokouksen esimies Ernst Sagulin, nimismies A. W. Corander, kunnallislautakunnan "esimiäs"G. A. Nylund sekä "Kuramgerens i Somero Er. Rautell".


Pöytäkirjat kirjoitettiin ensin suomeksi luultavasti varapuheenjohtaja Oskar Konsinin ansiosta ja avulla, mutta jo syyskuusta 1868 lähtien ruotsiksi. Vasta 1874, jolloin pastori J. C. Boisman ryhtyi toimimaan kuntakokouksen puheenjohtajana, pöytäkirjakieli muuttui jälkeen suomeksi."

"...Oskar Konsin oli kuntakokouksen varapuheenjohtajana syksyyn 1879, jolloin hänet valittiin kuntakokouksen varsinaiseksi esimieheksi ja varaesimieheksi Sarjan kartanon omistaja Alfred Winqvist. Konsin ei toimeen kuitenkaan ryhtynyt, vaan pyysi eroa kivulloisuutensa takia, ja sen kuntakokous myönsikin (6.10. ja 1.12.1879). Uudeksi kuntakokouksen esimieheksi valittiin nyt Lahden kartanon omistaja, kapteeni Carl de Pont. Jo ensimmäisessä kuntakokouksensa hän kuulutti koolle ruotsin kielellä ja kirjoitti
ruotsinkielisen pöytäkirjan (24.3.1880)."
Someron Historia II, s. 253, 254  

Kuvateksti

Pöytäkirjat kirjoitettiin ensin suomeksi luultavasti varapuheenjohtaja Oskar Konsinin ansiosta ja avulla, mutta jo syyskuusta 1868 lähtien ruotsiksi. Vasta 1874, jolloin pastori J. C. Boisman ryhtyi toimimaan kuntakokouksen puheenjohtajana, pöytäkirjakieli muuttui jälkeen suomeksi."

"...Oskar Konsin oli kuntakokouksen varapuheenjohtajana syksyyn 1879, jolloin hänet valittiin kuntakokouksen varsinaiseksi esimieheksi ja varaesimieheksi Sarjan kartanon omistaja Alfred Winqvist. Konsin ei toimeen kuitenkaan ryhtynyt, vaan pyysi eroa kivulloisuutensa takia, ja sen kuntakokous myönsikin (6.10. ja 1.12.1879). Uudeksi kuntakokouksen esimieheksi valittiin nyt Lahden kartanon omistaja, kapteeni Carl de Pont. Jo ensimmäisessä kuntakokouksensa hän kuulutti koolle ruotsin kielellä ja kirjoitti ruotsinkielisen pöytäkirjan (24.3.1880)."
Someron Historia II, s. 253, 254  

* * *

"Someron asia. H.S. kertoo: Läänin kuwernörin kysymykseen, millä perustella protokollat Someron kuntakokouksissa kirjoitetaan ruotsiksi, kunnan esimies, kapteni R. de Pont on wastannut että protokollat Somerolla todellakin kirjoitetaan Ruotsin kielellä, ja että siihen on syynä se seikka, että hän ei taida Suomen kieltä, että kun hän, oltuaan kunnallishallituksen esimiehenä, vuonna 1882 uudestaan walittiin tähän toimeen, hän oli ottanut sen wastaan ainoastaan sillä ehdolla, että kokouksen pöytäkirjoissa saisi käyttää Ruotsin kieltä, ja ett'ei kukaan kuntalainen hänen tieten ole tästä menettelystä muistutusta tehnyt.

Herra kuvernöri on tässä asiassa antanut sen päätöksen, että esimiehen tulisi niin pian kuin mahdollista toimittaa kuntakokous, jossa kuntalaisille jätettäisiin tilaisuus keskusella ja päättää, jossa he tahtovat wapauttaa nykyisen esimiehen hänen toimestaan tahi, kunnallisasetuksen 25 §:n nojalla, walita erityisen Suomen kieltä taitawan miehen walmistamaan kuntakokouksen pöytäkirjoja, josta, koska Someron seurakunnan yleisessä jumalanpalveluksessa enimmäksi osaksi käytetään Suomen kieltä, säännön mukaan armollisessa kuulutuksessa Heinäkuun 14 päiwältä 1858, wälttämättömästi olisiwat mainitulla kielellä walmistettawat." 

Sanomia Turusta 31.3.1884, s. 2










Someron ensimmäinen
puhelinkeskus Konsineilla

Someron ensimmäinen puhelinkeskus perustettiin Kimalan vuonna 1890. Oskar Konsin oli mukana yhtiön hallinnossa ja Ida Konsin hoiti keskusta.

Yhtiökokous 28.1.1892

1 § Kokouksen puheenjohtajaksi valittiin herra kapteeni C. de Pont
ja sihteeriksi Oskar Konsin.

2 § Luettiin edellisen kokouksen pöytäkirja 4.12.1891 ja keskusteltiin siitä sekä hyväksyttiin sen alku toisen pykälän toiseen kohtaan asti. Koska yhtiö ei ole saanut käyttää Forssan linjaa, päätettiin että säilytetään vanha herra Schoultsin rakentama Turku-Somero-Haapaniemi -linja. Toimitusjohtaja herra H. Ahlgren huomautti, että toimilupa-anomukset hänen osaltaan ovat muuttuneet siten, että puhelinlinjan Turku-Somero-Haapaniemi sivujohtoineen sekä kaksine keskuksineen käyttöoikeus säilytettäisiin. Lisäksi haluttiin se muutos, että linja vietäisiin Ollilasta Kimalaan Lahden kartanon tilojen läpi sekä että linja Kimala-Joensuu-Ollila purettaisiin. Kokous hyväksyi tämän.

Pöytäkirja 22.6.1896

8 § Koska Kimalan keskuksen hoitajatar, rouva Konsin, on halunnut palkankorotusta, mikäli uusia tilaajia liitetään, päättivät osakkaat, että anomus jätetään huomioimatta. Sitä vastoin esitettiin tyytymättömyys tämänhetkisestä hoidosta ja päätettiin antaa huomautus rouva Konsinille siitä, että hän ei antaisi lapsien ja kokemattomien henkilöiden hoitaa konetta. Lisäksi rouva Konsinin omat puhelut eivät saa rajoittaa tilaajien käyttöoikeutta. Muutoin siirretään keskus toiseen paikkaan.
Lauri Ekström, Someron puhelinosuuskunta 1910-1985
Sälekarin kirjapaino Oy, Somero 1985


Yleisönosastokirjoitus Kimalan puhelin-
keskuksen huonosta hoidosta.
31.12.1896 Åbo Tidning no 355

Maanmittari

Oskar Konsin toimi metsähallituksen palkkaamana maanmittarina suorittamassa jakotoimituksia:

 2.8.1864 Somerolla
 (Vilukselan Renko ja Kepsu, Jaatilan Kylä, Pusulan Isotalo;
 ja Pitkäjärven Similä);

kts. http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/Selaus.action;jsessionid=45CB082E53707119B43C57721AA63909?kuvailuTaso=AY&avain=1008404.KA
 Paikkakunta Somero:
 Muu alue: Similä, Somero
 Tekijä Konsin, Oskar
 Sijoitus 55M 26/07

4.4.1865 Sääksmäellä (Linnaisbyn Elsola ja Erkkilä, Wedentaan Montola, Yläjoen Anttila);
Akaalla (Warasniemen Seppälä, Riisikkalan Simola, Hautaniemen Kataja);
Urjalassa (Salmin Jaakkola);

Punkalaitumella (Kosken Katila)


Kalvolassa (Sääksniemen Alatalo, Taljalan Sipilä, Orjanhirsin Kyhkynen, Heinun Saari);
26.6.1865 Sysmässä (Otamon Waris);
Pieksämäellä (Maavisin Kilkalanmäki, Wehmaisten Pääkkölä);
Joroisissa (Lahnalaki);

Jokioisissa (Kettulan Pätylä)

5.8.1868 Hollolassa (Okeroisten Tarkkala)
Asikkalassa (Wesivehmaan Tullimies ja Mierola);
Nastolassa (Kumian Olhainen)
Lampiossa? (Hauhialan Penttilä)

6.8.1868 Padasjoella (Osoilan Kartano)
Asikkalassa (Salon Riihilä)
 kts.
 http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/Selaus.action;jsessionid=A06C90B42CFADD2624409C9686188C02?kuvailuTaso=AY&avain=982593.KA
 Arkistonmuodostaja: Metsähallitus
 Arkisto: Metsähallituksen sotilasvirkatalokartat (kokoelma)
 Sarja: Ia.* Sotilasvirkatalokartat
 Arkistoyksikkö: Metsähall.:sot.vir Ia.* 42/- - Karta öfver Riihelä militie boställes skogsmark uti Salo by af Asikkala socvken...
 Paikkakunta Asikkala: Muu alue Riihelä, Asikkala
 Tekijä Konsin, Oskar
 Sijoitus 2d 23/14


 22.2.1869 Marttilassa (Karvelan Wähätalo, Lietonperän Isotalo, Karinaisten Manni, Myllykylän Nyhä, Stonarvastan? Mattari, Sillilän Maunula, Pettäisten Heikkilä Raukkalan Riikkilä);
Nousiaisissa (Tappais, Nynäs, Karhulan Hulmi i Lojmijoki);


"Forstkonduktören Herr O. Konsin som
under loppet af sistliden sommar med
utmärkt sakkännedom och drift å tren-
ne oss tillhörige egendomar med till-
sammans circa 5,000 tunneland skog
uppmätt, indelat och kartelagt desam-
ma, intygas på begäran.

Jokkis den 13 December 1862
W & O Brehmer"
 

Kuvateksti

Metsäkonduktööri Oskar Konsinin työtodistus Jokioisten kartanon maiden mittaamisesta 1862-1864. Casimir Brehmer kuittaa työn 5.9.1871: 17 000 tynnyrinalaa, ts. yli 8 000 hehtaaria.
Pertti Toukkarin kokoelmat

Palikaisten kartanon omistaja A. von Wendt todistaa "Att Forstkonduktören Oskar Konsin sommaren 1868 till min fullkomliga belåtenhet uppmätt och för cirkulationsbruk indelat mina åkrar af 400 tunnlands vidd, intygas på begäran Somero, Palikais den 29. januari 1870

A. von Wendt
General Löjtnant

Pertti Toukkarin kokoelmat


Matts Mattson Ylirekolan tila Oskar Konsinille 28.3.1867

PT:n kokoelmat

Metsäkonduktööri Oskar Konsin osti 28.3.1867
 Matts Mattsson Ylirekolan tilan, ns. Rekolan puolikkaan (Rekola oli halottu kahtia vuonna 1726), 4.800 markalla (= vuoden 2008 rahanarvoon suhteutettuna 17.543,29 euroa). Tilan pinta-ala oli 169,22 ta eli noin 83,5 hehtaaria. Oskar Konsin kartanon pinta-alaksi tuli kaupan jälkeen 992,27 ta eli 489,8 hehtaaria.:

"Jag Matts Mattsson Ylirekola gör härmed veterligt att jag med min kära hustrus ja och samstycke samt af fri vilja och berådt med försåldt, såsom jag och genom detta öppna salubref försäljes till Herr Forstkonduktören Oskar Konsin mitt ägande halfa Rekola skattehemman om 1/6 mantala beläget i Kimala by, Somero socken Nedre Sääksmäki härad och Tavastehus Län för en betingad och öfverenskommen köpsumma stor Fyratusen åttahundra / 4,800/ mark finskt mynt;

 Och som sista penningen med den fösta år till mig slutligen betald och liquiderad, pä sätt ett särskildt bikontrakt närmare omförmaler så afhänder jag mig, min hustru och barn berörde skattehemman med alla dess adpertinentur och tillegnandet samma Herr Forstkonduktören med lägenhetens alla hus, ägor, jord, åker, äng, skog och mark, fiske och fiskevatten, intet undantaget af hvad dertill lyder, af ålder legat eller framdeles tillvinnas kan, att äga, bruka och besitta såsom dess närfångna egendom.

 Förlindande mig till hem?? ..tu lag. Tilla yttermera visso har jag tillika med min kära hustru detta salubref i medanskrifne vittnens närvaro, egenhändigt undersrifvit och med våra bomärken bekräftadt, som skdde å Kimala Säteri i Somero socken den 28de Mars 1867.

 Matts Mattsson Ylirekola, säljare, puumerkkinä
 hakaristi
 Karolina Henriksdotter Ylirekola, Säljarens hustru,
 puumerkkinä risti

 Oskar Konsin, Köpare

 Med förestående köpebref förklarar jag mig nöjd.
 Som ofvan. Bevittna:
 ?? Corander

 Fredrik Forssell

Oskar Konsin osti Kimalan äidiltään 9.7.1868


Leskirouva Ebba Wilhelmina Konsin möi Kimalan pojalleen Oskar Konsinille 9.7.1868. Rahaa ei äiti talosta halunnut, vaan pidätti itselleen eläkkeen. Ebba Wilhelminan käyttöön jäivät päärakennuksen yläkerran huoneet. 
 

Kuvateksti

Kuvateksti

"Härmedelst och i kraft af detta öppna köpebref har jag försålt till min son forstkonduktören Oskar Konsin mitt egande 2/3 Kartano säteri rusthåll om 1 1/9 mantal i Kimala by af Somero socken Nedre Sääksmäki härad och Tavastehus län jemte jordbruksredskapen och all slags kreaturen emot följande vilkor:

1:a
Från lägenheten erlägges till mig i årlig syting ända till min dödesdag 5. tunnor råg, 2. tunnor korn, 2. tunnor hafra, 5. kappar ärter, 4. tunnor potater, 1. slagt nöt, 1. svin till slagt, 1. L?? smör, 5 ?? ull, 1/2 kanna oskummad sötmjölk hvarje dygn, häst och karl till alla resor inom socken, färdig huggna björkklabbar till bränsle efter behof, förbehållande mig tillika

hela öfre våningen af karaktersbyggnaden, som af läghenheten bör underhållas till yttre tak och väggar samt två qvarter land med dertill hörande träd och buskar i trädgården på vestra sidan länge med 1/3 Kartano rå.


2:a
Bör min förenämnde son forstkonduktören Oskar Konsin i löseskilling till sin broder Kapellanen i Wanå Wiktor Konsin, betala tiotusen (10,000) mark, hvilken summa mot första inteckning i lägenheten får till hela beloppet innestå intill den 1. Maj 1877. då den för ifrån den 1. Maj 1870. erlägges till bemälde slikten Konsin årlig en fem procents ränta.

Till yttermera vissa kan jag detta salubref i medanskrifne tillkallade vittnens närvara egenhändigt underskrifvit och med mitt vanliga insegel bekräftat, samt skedde i Kimala Kartano säteri i Somero socken den 9. Juli 1868.

Wilhelmina Konsin, Säljare (Sigill)

Med ofvanstående köpebref förklara vi af tilla alla delar nöjde. Datum som ofvan."

Ida Konsin, köparens hustru (Sigill)

Oskar Konsin, köpare (Sigill)

Bevittna

J. W. Avellan
Josef? Gustafsson

* * *


Veljelleen Viktor Konsinille Oskar maksoi talosta 10 000 markkaa (vuoden 2009 rahana 38925,41 euroa) viiden prosentin korkoineen. Maksuaikaa oli 1.5.1877 asti.

(Piian vuosipalkka 1800-luvun lopulla oli noin 75 mk ja rengin 150 mk).   

Oskar Konsinin ja Karolina Avellanin tilusriidat käräjillä ja hovikoikeudessa 1886-88

Hämeen maakunta-arkisto

Someron käräjät 9.9.1886

§ 98

Till detta ting har Forstkonduktören Oskar Konsin, från Kimala by i denne Somero socken, å Rusthållareenkan Karolina Avellan, från samma by utverkat en sålydande skirftlig stemning /Se sign:"L"/  och då berörda mål, som blifvit till denna rättegångsdag utdeladt, nu till behandling företogs, instälde sig vid upprop parterne hvardera i egne personer.

 Till närmare utvecklande af käromålet anförde käranden att ehuru Kiviniemi kallade åker, samt Pärko, Suoniittu och Niinisaari ängsmarker från urminnestider underlydt och jemväl vid af Kommissionslandtmätaren Johan Ingman år 1880 parteres egande hvar sin hälft af Rekola skattehemman i förberörde Kimala by emellan förrättad rågång tillagts kärandens egande berörde halfa Rekola hemman, hade svaranden, som vid sagda råhång fått? den tyvärr oriktiga uppfattning att rån vore dragen tvärt öfver sagda åker och ängsmarker, genast efter rågången omhändertagit och härintils odlat desse egor, utan att kunna förmås dem afträda, hvarföre nu yrkades svarandena lagliga åläggande att genast till kärandens fria förfogande afträda sagda Kiviniemi ¨ker jemte Perko, Suoniittu och Niinisaari ängesmarker, äfvensom att ersätta käranden för undvaron af egorna med inalles tvåhundrafemtiosju mark, jemte det käranden anhåll att med femtio mark blifva ersatt för kostnaderna i målet.

 Genmäle? i saken affordrad, be...? svaranden sig hafva odlat af i frågavarande åker och ängar vidare än hemm... innehafvane hälft af Rekola hemmman...tat och yrkade ... om käromålets förkastande såsom i högsta? måtte obe..gadt.

 Käranden åker... emmellertids att i saken vittna Torparne Matts Mattsson Rekola, och Nils Simonsson Ojala? jemte Spanmålskarlen Henrik Mattson, alla från förenämnda Kimala by, i hvilket afseende jemväl svaranden uppgaf Spannmålstorparen Johan Thomasson, jemväl från Kimala, och bonden Matts Adolfsson Yliteeri, från Talvisilta by i denna socken, hvilka enhvar härvid på upprop tillstädes kommo, men vid ...kt ... ... ... anmärkte svaranden emot Matts Rekola att denne såsom kärandens torpare ... en del af ifågavarande egor, samt ansåg Matts Rekola förty hafva nytta eller skada atta ... af dess afgifvande vittnesmål; derå Härandsrätten, hvars utlåtande i anledning af ...senmärkningen ..skades, genom utslag, unde öfverläggningen havrtilla vedesbörande voro afträdte, ansåg ...sanmärkningen icke förjena något afseende .... densamma förty ...skattades; derå samtlige uppgifne vittnen, emot hvilka något vidare .... hvarken anmälltes eller eljest utletas kunde samt då dessa föröfrigt voro .... , tillstaddes aflägga vittnanden å den de, erinrade om ......, hördes .... från hvar... och intygade Stemning:

 Till innevarande års lag..na ... med Somero sockens och Sommarnäs kapels .. lag, hvilket .... .... den 2. ..... September samt förrättas å Hovila rusthåll i Ihamäki by af erörde socken, kallas? och stemmes? Rusthållareenkan Karolina Avellan, från Kimala by .... i Somero socken, för att genmåla? Forstkonuktören Oskar Konsin, bosatt i sedannände Kimalaby, enär denne på företteende? ekål är .... söka ... Karolina Avellan att .... Forstkonduktören Konsin fria bruk och öfverfogande .... Kiviniemi kallat åker Perko, Suoniittu och Niinisaari ängsmarker, hvilka .... .... af Karolina Avellan, .... .... underlyda Forskonduktören Konsin i Kimala by egande halfva Rekola skattehemman ....; .... talan? år ... i hvad af hufvudsaken? ... och .... denna ..... .... .... ..... ...... Sääksmäki, den 8 Augusti 1886.
 På domare-.... vägnar
 August Blåfield?
1. Matts Rekola: att rån är dragen i rak... emeller Rekola hemmans skogshälften emot ifågavarande Niinisaari ängsdel, hvilken åter icke är ..., och lade emellan vittnets numera aflidna .... Bonden Matts Andersson Rekoka, ... ... i lifstiden egt den hälft af hemman, som nu innehafas af käranden, och svarandens en företräden i eganderätten till dennes hälft af samma hemman rättegång? förevarit om bättre rätt tilla Niinisaari äng dervid? det .... ... .... denne andel befåtts hvart emot år med en tunna hafva; att Suoniittu och Perko ängar, hvika svaranden i fem års tid odlat, likalades befåtts hvardera med en tunna hafra hvart annat år och vid den? af kommissioslandtmätaren Ingman verkställde nämmde? rågång rån uti Kiviniemi äng.... ... alnar i på svarandens andel deri.

 2:a Nils Ojala: vittnet, som hade sig bekant att ifrågavarande omtvistande egor ... den af Kommissionslandtmätaren Ingman pårättade? rågång odlats af käranden, ... angående rån enahanda intygan med nästföregående vittnet Matts Rekola.

 3:a Henrik Mattsson: afgaf enahanda intygan med sistashörde vittnet Nils Ojala.

 4:a Johan Thomasson: intygade samstämmigt med föregående vittnen, angående råleden till ifrågan rand mark och att svaranden odlat efter ...samma.

 5:a Matts Yläteeri att Kommissionsladtmätaren Ingman uppgått rån från ...stranden, den att r... förekom samt derifrån rån dragits rak mot

Händälä å så att rån kommit att skära ängsmarkerna i fråga.

 Vittnena hafva vid upprepandet? af deras berätti... ur protokollet erkänt desamma vara deri riktigt införda och ut..git i den ordning de afhörts, enhavar efter gjord anhållan om skäligt vittnes arvoda?.

 Parterne tillsades härå afträda medan? i Häradsrätten ... följande

 Beslut:

 Innan vidare åtgärd i saken vidtagas kan aktar Häradsrätten nödigt inhemta vederbörande landtmätarens efter anställande syn afgifvande? utlåtande, och anstår, för att en sådan syn hinner verkställas, med vidare åtgärd i förevarande mål till sjette rättegångsdagen af nästkommande 1887 års lagtina... hösteting i tingslaget, då parterne antingen sjelfve eller genom behörigen besullmåttigade? och eljest lagliga ombud, käranden om han sin talan? fullfölja vill och svaranden i falla han i saken vidare önskar blifva hörd ega tillstädeskomma på ...yynas?, som ifrån klockan nio föremiddagen å tingstaden afvaktar ? bör, och eger käranden att derförinnan ej mindre anhålla om förordnande för vederbörande landtmätare att förrätta den nödig an...dda synen, än desutom genom af sakkun  nige personer anställande syn låta närmare ut... beloppet och beskaffenheten af den utaf käranden fordrade ersättningen, äfvensom att vid nålets återföretagande vara ... med de vid synen tillkomma instrumenter och utlåtande. Föröfrigt skyldigkännes parterne att till deras i målet afhörde? vittnen i ...drade vittnes... utgifva, käranden åt Matts Rekola, Nils Ojala och Henrik Mattsson enhvar tre mark samt svaranden tilla Johan Thomasson och Matts Yläteeri hvardera likaledes tre mark tillökte vid bristanden ... och godvillig betalning med lösen för nödigt .... af detta protokoll och beslut samt andra i och för utmåtningen ...nade bevisliga utgifter som affades?


Someron käräjät 25.10.1887


Somero Hösteting År 188 den 25 Oktober

 §: 87

 Enär till vidare behandling uppropades skirftiligen instämda och id sisttidet? ¨rs lagtima? höstting i tingslaget under §: 98 af protokollet anhängedgjorda? samt för tillhörordnad landtmätare syn härtill uppskjutna målet angående afträdande af egor och utgifnande ersättning emellan forstkonduktören Oscar Konsin från Kimala by i denne socken, och kärande Rusthållareenkan Karolina Avellan ders...mastädes, svarande, insamna sig käranden jemte antaget rättegångsbiträde Vicehäradshöfdingen Johan Amateus Söderström och tillstädeskom? för svaranden Kronolaänsmannen i St Mårtens socken Isak Edvard Sjöman, i grund af en så lydande fullmakt:

 "Sign fullmakt."

 Sedan det förut i målet tillkomna protokoll blifvit upplåst tillkännagaf Vicehäradshöfding Söderström att den i föreskrifne Landtmätaresynen numera föresiggått och inlemnade styrkt? afskrift af det dervid förde proto...? jemte ett karta afstråk? öfver de i ....? varande egorne, af hvilka ....? protokoll här afskrefs och är af jöljande lydelse:

"Sign Nordman

 hvilket upplästes och derå Vicehäradshöfdingen Söderström återhemtade kärsmålet så vidt ....? afträ
dande af Suonittu och Niinisaari ängs marker ...? frångick ....? beträffande öfrige eg...?, samt yrkade derjemte svarandes åläggande att godtföra käranden för den år han varit i saknade af förenämnde ängsmaker med etthundrasjuttioåtta mark, hvartill ersättningen vid landtmätaresynen uppåkallats

 Kronolänsmannen Sjöman genmäldte härå att, såsom ingifne karta afskrift? äfven utvisar, har råen emellan parternes egande hvar sin hälfe af Rekola Hemman utstakats i rak sträckning samt dervid en del af Suoniittu och Niinisaari ängs marker fallit in på ...andens eganen hälft af hemmannet? och efter det denne rågång sedan uppgången år 1880 vunnit? lega? kraft svaranden, såsom dertill fullt berättigad, öfvertagit ....? till den mark som varit belägen inom svarandens hemmansdel af samma rå, hvarföre Kronolänsmannen ansåg ... målet i denne del obefogad, så mycket mer som käranden afven genast efter det förenämnde rå blifvit utstakad jemväl tagit i besittning särskilda egor som derförinnan häfdat af svaranden och befunnits tillyda? kärandens hemmans hölft, och hvad åter vid kommen den ...ade ersättinigen så undandrog Kronslänsmannen svaranden genmäle hårom?, enär skild stämning angående ersättning ej ågått svaranden och 

Signen Nordman

 avonainen asianajan valtakirja

 Karolina Avellan
 Kartanonhaltian leski
 Kimalan Kartanosta
 Someron pitäjää
 puumerkki +

 Todistavat:

 Viktor Suutela
 talollinen, kirjoitti myös.

 Kusta Kustaanpoika
 renki Kimalan Kylstä
 (puumerkki) +

Singnum Nordman

 Protokoll, fördt af undertecknad Kommisions landtmätare vid hållet sammanträde å Kiala egendom i Kimala by och Somero socken, angående syn för utredande af egande rätten till Kiviniemi åker, Perko, Suoniitty och Niinisaariängar, den 5. Oktober 1887.

 Till detta sammanträde infunno sig: sökanden Forskonduktören Oskar Konsin och rusthållare enkan Karolina Avellan genom befullmaktiadt ombud sonen Oskar Avellan samt som godemän bonden Viktor Ryhtä ifrån Ryhtä enstaka hemman och tarparen Karl Karlsson Mullivuori ifrån denna Kimala by.

 Guvernörsembetets förordnande till senna förmättning af den 2. sistförlidne April upplåstes. I af eller ...at hinder förspordes ej i något afseende.

 Detta antecknadt, inlemnade sökanden Konsin be..gen bestyrkt utdrug af karta och handlingar afven Rekola och Kartano lägenheters egor, hvaraf inhemtades att egorna blifvit affattade till storskifte år 1780 af Frdr. Kreisteen (po. Fred. Johan Christén), upplysande sökanden: att Kommisionslandtmätaren J. Ingman på grund af vederbörligt förordnande? 1880. förrättat rågång emellan hvardera hälfterna af Rekola hemman, vid hvilket ...fälle? bemälde Ingman uppstakat rån parterne emellan endast i skogsmarken, utan att å markken utm...ka de ängar som tilyda sökanden andel af hemmanet hvilka infallla på svaranden sida af rån; att genast erter sagde rågång hade Avellan utan vidare tagit Suoniitty ång i besittning, då deremot Niinisaari äng genast efter det sökandens torpare fått b... den deri infådda hafran. Detta besittningstagande? h... sökanden icke afvetat för än par år efter rågången om.. dan dessa ängar hafdats? af torpare; men på enast .... den fått kännedom derom, har han genom nändem... låtit tillsäga Avellan att afträda sade ängar tillfö... ... någon påföljd. Till följe deraf yrkade sökanden Konsin nu derpå att de otvistade egorna med ledning af of..åberupade karta måtte utp¨lats unde de åtta år Avellan hafdat nämnde egeor? afven vid detta tillfälle borde ....ställas.

 Svaranden Avellan, i saken hrd, erkände riktigheten skandens andrugande?, men ansåg att han varit be.... gåd att häfda efter landtmätaren Ingmans rågång. Tillfrågad derom huruvida svaranden Avellan nu .....? utan vidare afstå från att häfda ifrågavarade egor, ...de han att derå afgifva svar.

 Som förlikning icke kunde åstadkommas huru svaranden Konsin sade sig vara villig dertill, vidtogs med sy...? å marken i öfvervaro af förenämnde sakegare och ge....män, och er...? vidkommande Niinisaari äng.: att gård... drugets efter den råta skogsrån, såsom synes? af synekart? emellan punkterne a och b ehuru kartautdruget utve... att rån bör gå emellan punkterne 1., 2. 3. 3. och 5., i en...het hvarmed ängen äfven utpålades.

 Med besigtöningen af Suoniitty äng, befanns för.... landet vara enahanda so med Niinisari äng, i ty.... Avellan genast efter förenämnde rågång tillegnat .....


(484)
 delen af ängen som faller på hans sida af linien d; denna äng utpålades i enlighet med kartan, emellan punkterne 6. 7 och 8. såsom synes af synekartan.

 Widkommande väreringen af den skada sökanden tillskyndats, beräknas förlusten från Niinisaari endast för 7. år, emedan sökandens torpare fått bärga? graden derifrån .... året eller 1880., tillfölje deraf tre hafreskörden från etä tunnland i areal med 4. tunnor för hvarje skörd gör 12. tunner, efter af drug af arbetskostnaderna ansögs tunnan böra beräknas till 8. mark gör 96. mark samt för 4. års bee till endast 2. mark om året, deri inberäknadt en ...ligen god ..skörd, ger 8. mark; således från sgda areal ansågs nettovinsten uppgå till 104. mark. Ifrån Suoniitty uppskattades afkastningen från 1,92. tunnland till 30. L... hö å 30 penni, gör för året 9. mark och för 8. år 72. mark samt för ett af Avellan b..... g...de till 2. mark, tillsamman 74. mark.

 Sökanden erinrade derom att Avellan, ehuru tillsagd att afstå såväl Niinisaari som Suoniitty, detta oaktadt för par år sedan uppgrästat sistnämnde äng och genom bränning på sina? ställen förstört nästan alla matmylla.

 Den 6. Oktober fortsattes med synen, hvarvid Kiviniemi åker besigtigades, och erf... dervid att den af bemälde Ingman derstädes uppstakade rån kommit inpå Avellans sidan om rågårdet omkring 4. alnar, marken emellan nya oh gamla rån består endast af en skogbeväxt linda. Tillfölje deraf förklarade sökanden Konsin att Kiviniemi åkers affären får utan vidare förfalla.

 Widkammande Perko äng tillhör sökanden endast den delen deraf som är inom hans rå, som tillkännagafs.

 Efter sålunda förrättad syn å marken, sammantrådde under

tecknad åter med förutnämnde sakegare och godemän, vid ... tillfälle svaranden Avellan bestred att han bärgat något hö... Suoniitty, men erkände att han upp.... sagde äng. H... upplyste sökanden att Avellans torpare bärgat ängen ifråg... antagligen med Avellan begifvande.

 Utlåtande:


 Emedan svaranden enkan Karolina Avellan egenmäktigt ... engat sig sökanden Konsin Niinisaari äng om 1.00 tunnland utmärkt å synekartan med Litt. A., och Suoniitty äng om 1.... tunnland under Litt B. å synekartan, ehuru dessa ängar tillhöra... Konsin, får undertecknad ....da att sagde ngar till...nas dess rätte egare nyssnämnde Konsin; och bör enkan Avellan skyldigkännas att godtföra Forstkonduktören Konsin för ... 8. år han varit förlustig? Suoniitty äng med 74. mark och för ... års förlust af inkomsten från Niinisaari ång med 104. mark eller tillsammans 178 mark, utan att någon gräst...ingskostander till Avellan br ifrågakomma då grästningen skett efter det ...derbörande nämndeman sörbjudit Avellan från att vidare ..da berörde ngsmarker, i synnerhet då matjorden på en del st... af ...nämnde Suoniitty äng är genom bränning försörd och d... grästlandet ännu iche är dikadt.

 Sålunda synat och befunnit, intygar; Ort och tid som ofvan.

 På tjenstens vägnar;

 Matts Nordman

 Afskriftens riktighet besyrker, Somero den 15. Oktober Mats Nordman. Kommisions landtm.

närmare uppskattning af afkastningen från ifrågavarande egor ej ...aller skett, hvar...om Kronolänsmannen ansåg ersättningsfrågan icke kunna pröfvas i sammanhang med påstående om afträdande af egorne avseende Kronslänsmannan käromålet ...ty ... i alla underkänas.

 Videhäradshöfdingen Söderström erinrade härå att käranden redan i stämningen förbehållit sig ..... tala i hvad af hufvudaken härflyter? och då ersättningsfrågan härledes ut af besittningstagandet af egor, hvilka svaranden .... och käranden nu ... tillvinna? sig samt svaranden dessutom alla? redan vid föregående? sammanträdet i målet ej .... .... on ....... ansåg Videhäradshöfdinnen den å svarande sidan ..... de invändning ej förtjena afseende och Kronolänsmannen för ty böra å.... att genast träda i svarsmål? hvad angår den ...skade ersättningen; och derå käranden jemte fullmäktigen afträdde, .... i Rätten af...lade till detta:

 Utslag

 Som käranden uti stämmingen målet förbehållit sig .... talan hvad af hufvudsaken ...tyter och ersättningen grundar sig på att käranden gått i ...tningen af påräknad afkonst? från egor den kan ... .... tillvinna sig, alltså och då invndningen, enligt 5 16 Kap R. B. bordt göras i rättegngens början, anser Häradsrätten svarandes invändning om att ... stäning ej ... .... angående utbekommande af ersättning icke förtjena afseende, hvarföre invändningen

lamnas? utan afseende samt ålägges Kronolänsmannen Sjöman att trda i hufvudsakligt svaromål? hvad äfven angår ut..svarande af ifrågavarande ersättning som å inkallandet afsades och derå Kronolänsmannen Sjöman motsade, utgifvande af den ..skade ersättningen innom densamma blifvit till beloppet närmare styrke, i anledning hvaraf Vecehäradshöfdingen Söderström åter erinnade att ersättningsbeloppe vid synen af landsmätaren jemte tvänne godemn profvats och ej heller dervid blifvit motsagda svarande sidan, samt ..... Vicehäradhöfdingen Söderström att i målet vett... Nämnde mannen i Rätten Johan Johansson Seppäl, hvarjemte Kronolänsmannen Sjöman anhåll att .... häri ..... vittne afh..de ... till .... .... Bonden Matts Vikstedt Kylä Teeri, från Talvisilta by i denne Somero socken, skulle ange? här...? och sedan Nämndemannen Seppälä uppstigit från sitt? .... i den honom för.... domföra Rätten till atta Seppäl såsom o.... erkändn aflägga vittnes.... å den han ....kunnig om densammas vigt och .... afskildt hördes .... intygade.
1o Nämndemannen Seppälä: att vittnet på begäran af målet såsom vittne afhörde torparen Matts Rekola, enligt hvad vittnet vill erinra sig, för några år tillbaka tillsagt svaranden att icke uppodla några egar

hvilka tillförene höfdats af Matts ekola och af svaranden tagits i besittning efter några....som härå utssteg?.

2a Matts Vikstedt; vidblef endast sitt förra vittnesmål samt hade intet att tillägga samt .....

 Kronolänsman Sjöman anmärkte härå att genom den år 1880 utaf? Kommissionsländtmätaren Ingman uppgångne rån ....ternes lägenheten emellan byte af de på hvar sin sida om råen belägne egor antagligen äfven skatt och som denna rågång vunnit laga kraft ansåg Kronolänsmannen ..rsmålet hvad angick afträdandet af egorna följaktligen sentida? ...ackt och då Vicehäradshöfdingen Söderström erinrade att förenämndea rågång vore att betraktas endast såsom en vanlig skgogarå som uppdragits i rak sträckning öfver odlade egor utan atta byte af sådana egor verkställdts, förbehåll Kronolänsmannen savaranden rådruvna? som föreställande af utredning det vid nämnde rågan egoutbyte parterne emellan företagits, hvaremot Vicehäradshöfdingen Söderström motsade att vidare uppskaf i saken rånet yrkade slutligt utslag der? enär genom den senast hållne landmätare syn utredts att rån år 1880 uppstakats endast i skogsmarken utan att å marken ut märkts de ängar, hvilka till.... Kärandens hemmans hälft och äro belägna inom svarandens andel af hemmans hälften;

...hållande Videhäradshöfdingen slutligen att käranden, som .... landtmätare synen tillskyndats dryga kostnaden, skylle blifva tillagd rättegång konstands ersättning med minst etthundra femtio mark, efter antecknandet hvaraf vederbörande ..ingo utstiga medan i Tätte... till .... ....

 Utlang:

 Emedan uti ingifna utaf Landtmätare Nordman vid den af honom hållna i målet tillförordnade syne förde protokoll antcknats att vid den af Kommisions landmätaren Ingman på grund af vederbörligt förordnande år 1880 förrättade rågång emellan parternes egande hvar sin hlft af Rekola hemman endast rån uppstakats i skogsmarken utan att de ängar, som tilllyda kärandens andel af hemmanet och att belägna inom svarandens hemmans hälft skifte utmärkts och att ...ty kan Häradsrätten icke vidare bevilja svaranden rätt att härom framställa bevisning, hvarföre det begärda uppskofvet afslås och har saken nu tagits i slutligt ...bebägande, dervid Häradsrätt genom Videlandmätaren Nordman den 5. och 6.te i denna .... månad å stället förrättade syn ..... utredt vara att en del af Soniittu och Niinisaari ängar, af tillsammans 2,92 tunnelands vidd 

ehuru belängne inom svaranden Karolina Avellans andel af Rekola hemmanes skifte allt fortfarande tillyda kärandens hälft af samma hemman, hvarföre och då svaranden emallertid satt sig i besittning af desse ängar och tillgodokommit afkomsten af de samma, från förstsagda ... Suoniittu äng i åtta år och från den senare nämnda eller Niinisaari i sju år, hvilken afkomst af Landtmätaren och gode män pröfvats till inalles ett hundra sjuttioåtta mark Häradsrätten prof... tättvist ålägga svaranden Karolina Avellan att till käranden Forstkonduktören Konsins fria? bruk och begagnande genast afträda ...berörde ängsandelar samt att emot ..ående gvitto, till käranden utbetala ...drade nyssnämnde ersättningbelopp ett hundra sjuttio åtta mark, och jemte det utlågande i käromålet för öfritgt såsom frång... förfallen ålägges svaranden att med etthundra femtio mark godtöra käranden i målet ... ..gälder. Som å inkallandet afsades, då Kronolänsmannen Sjöman med fem mark sjuttio sex penni ... utslaget erlade .... och underrättades ....../..... (den 24. nästkommanden December)


 


Turun hovioikeudessa puidun jutun kantajana oli Karolina Avellan ja vastaajana Oskar Konsin. Aura 1.5.1888 nro 100, s. 1


Kejserlige Åbo Hofrätts, i Storfurstendomet Finland, dom uti ett från Häradsrätten i Somero sockens tingslag vädjadt mål emellan Rusthållareenkan Karolina Avellan, från Kimala by i nämnde socken, såsom egare af hälften af Rekola skattehemman i sagde by, genom ombud Landskanslisten, numera Kronolänsmannen Frans Nils Palin, härstäden kärande, och Forstkonduktören Oskar Konsin, hvilken eger den andra hälften beröra hemman, medelst fullmäktig Hofrättskanslisten Georg Frietsek?, svarande, angående, bland annat, bättre rättt till särskilda jordstycken; Gifven i Åbo den 2. Mars 1888.

 Kejserlige Hofrätten har af handlingarna i måle inhemtat, huruledes Forstkonduktören Konsin, på stämning å Karolina Avellan, vid Häradsrätten anfört, att ehuru Suoniittu och Niinisaari ängsmarker från urminnes tider underlydt Konsins anpart af Rekola hemman och jemväl tillerkänts densamma vid an af äldre Kommisionslandtmätaren Johan Ingman år 1880 verkställd rågång emellan parternes omordade hemmanshälfter, så hade Karolina Avellan likväl genast efter ifrågakom- 
na rågång omhändertagit och begynt odla Suoniitty och Niinisaari jordstycken, dem hon ännu ej kunnat förmås att åt Konsin afträda, i anseende hvartill denne yrkat Karolina Avellans förpligtande att meranmämnda ängsmarker till Konsin genast öfverlemna jemte det Konsin påstått sin vederparts skyldigkännande att godtgöra honom för saknaden af omförmälda jordstycken med etthundra sjuttioåtta mark, äfvensom Konsin gjort anspråk på ersättning för sina konstnader i målet.

 I saken hörd, har Karolina Avellan uppgifvit, att rån emellan parternes hälfter af Rekola hemman år 1880 utstakats i rak sträckning och sålunda att en del af Suoniittu och Niinisaari ångsmarker tillfallit Karolina Avellans anpart af lägenheten, hvadan hon, sedan ny..sagda rågång vunnit laga kraft, övertagit h..fden af berörda, inom hennes hemmansdels råer varande ängsstycken, helst äfven Forstkonduktören Konsin, på enahanda grund, genast efter råutstakningen tagit i besittning förskilda jordlotter, hvilka dittills bebrukats under Karolina Avellans hälft af hemmanet, hvarhos? hon erinrat att hennes vederpart ej utredt beloppet af den ersättning han härutinnan utsökt, och sedan Äldre Kommissionslandtmätaren Mathias Nordman, till följe af Häradsrättens derom meddelade föreskrift, den 5. och   6. Oktober 1887 verkstält syn å stället till vinnande af upplysning i målet samt Karolina Avellan anhållit om uppskof med detsammas afgörande på det hon vunne tillställe att styrka sitt jemväl under rättegången gjorda påstående att vid omordade rågång egobyte parterne emellan försiggått, men Konsin motsagt denna begäran, har Häradsrätten genom utslag, afkunnadt den 25. Oktober 1887, häromsig yttrat, att alldenstund till protokollet öfver ofvanantydda, den 5. och 6. Oktober 1887 hållna syn antecknats, att vid den af Äldere Kommissionslandtmätaren Ingman, på grund af vederbörligt förordnande, år 1880, förrättade rågåg emellan parternes andelar af Rekola hemman rån uppstakats endast i skogsmarken, utan att de ängar, som tillydde Forstkonduktören Konsins anpart af hemmanet och läge? inom Karolina Avellans hemmanshälft, vid rågången utmärkts samt något egoutbyte dervid altså ej försiggått; fördenskull kunde Häradsrätten ej bifalla hennes omförmälda begäran. Wid granskning af sjelfva saken, fann? Häradrätten genom Äldre Kommissions-landtmätaren Nordmans syn utredt vara att af Suoniittu och Niinisaari ängar en del af inalles två nittiotvå hundradedels tunnlands vidd, ehuru belägen inom Karolina Avellans anpart af Rekola hemmans skifte, fortfaran... 


 
 


Konsin vuokraa maansa A. Holmströmille 1892

Konsin vuokrasi Holmströmille 125 hehtaaria maata 15 vuodeksi. Hehtaarivuokra oli ensimmäisenä vuotena 8 markkaa, toisena 10, kolmantena 12, neljäntenä 14 ja viidennestä vuokravuodesta eteenpäin 16 markkaa.
 



Arrende-kontrakt


Härmedelst upplåter jag, Osk. Konsin, till Herr A. Holmströms eller hans rättsinnehafvares bebrukande etthundratjugufem (125) hektarer odlad och odlingsbar jord längs Häntälä bys rå, från Ryhtä hemmans rå i vester till Avellanska rån i öster, mot följande vilkor:

 1. Arrendetiden bestämmes till femton (15.) år, räknad från den 14. mars 1892. till samma tid 1907., då marken utan vidare uppsägning till stommen afträdes; dock äger arrendator bearbeta jorden redan från denna dag.

 2. Uti årligt arrende betalas första året 8-, andra 10-, tredje 12-, fjerde 14- och femte jemte följande åren till arrendetidens utgång 16. mark per hektar. Detta arrende betalas sålunda, att första betalningstiden inträffar den 1. februari 1892 och sedermera efter hvarje halft år hälften af arrendesumman för året. Doch äger arrendator tillräkna sig 5. procents rabatt för i förskott erlagda arrende.. på 7 ½ månader.

 3. Nytjorätten af å arrenderade marken förekommande hus tillfaller jemväl arrendator, hvilka vid arrendetidens utgån böra lägenhetsinnehafvaren återställes i samma skick eller efter det värde, de haft vid tillträdet. De hus åter, hvilka arrendator till sin nytta eller beqvämlighet anlaggt, böra af egendomsinnehafvaren vid arrendetidens utgång inlösas efter deras då befintliga värde.

 4. Sitt behof af skogsvirke får arrendator taga ifrån invidligande Mullivuori backe, doch med qvarlemnande af ett tillräckligt antal fröträd. Denna backe får äfven begagnes af arrendator till mulbete.

5. Hvarken kreatursfoder, gödsel eller skogsprodukter få af arrendator säljas eller från lägenheten bortföras. Doch må han, då artificiela gödningsämnen uppköpts, föryttra ett motsvarande värde ... foder. Sista årets göda tillfaller arrendator. Osk. Konsin

 A. F. Holmströms egenhändiga underskrift bestyrka: Ort och tid som ofvan

 Vald. Sagulin

 A. Winqvist


 1894. Mars 18. Halft års arrende betalt med 712,50 mk
 1894 Sept. 8. Halft års arrende betalt med 712,50 mk

 Afskirftens riktighet bestyrka: Somero, den 3. aug. 1895
 Afskriftens enlighet med bestyrkt afskrift, belaggd med 8. marks kartasigillata märken,
 intyga; Somero den Augusti 1895.

 H. A. Berg
 Vera Sahlström
(Pertti Toukkarin kokoelmat)


 

Holmström ja Konsin
käräjillä

Holmströmin ja Konsinin välille kehkeytyi riita-asia maksamattomasta puolen vuoden vuokrasta elokuussa 1895. Konsin kirjoitti Hämeen läänin kuvernöörille asiasta 9.8.1895. Asia oli ollut käräjillä jo 25.10.1894, mutta juttu raukesi, koska sekä kantaja että vastaaja olivat jääneet "käräjistä pois".

 Holmström esitti oman kantansa asiaan Hämeenlinnan läänin kuvernöörille 28.8.1895.

Holmström halusi maksaa vuokravelkansa suoraan Hypoteekkiyhdistykselle Konsinin velkojen korkojen lyhennykseksi. Oskar Konsin ei suostunut tähän. Vastalauseessaan Konsin kirjoittaa 14.9.1895:



 "Vuokraaja August Holmström kävi tosin elokuun 1. päivänä luonani vuokramaksustansa puhumassa, mutta kun hän ei jättänyt minulle mainittua vuokrasummaa, vaan vaati minua seuraamaan häntä täkäläiseen postitoimistoon, lähettäksensä rahat sieltä oitis Hypoteekiyhdistykselle minun velkani koron maksoon, niin minä en siihen voinut suostua kipeänä, kuin olin ja matka pitkä kylmässä ilmassa. Sitä paitsi minä en ole kennenkään holhojan eli förmyndarin alla ja vähintään omien vuokraajien holhottavana.

 Vuokraaja August Holmström väittää olevansa maksamisessa minulle ainoastaan 805. markkaa, mutta vuokra on 875. markkaa puolesta vuodesta. Mitä hän on voinut antaa luonnossa (heinissä tahi oljissa y. m.) sopii jättää palkkioksi minulle hänen tähdensä mennyt syksynä saamani sakkoprosentista Hypoteekiyhdistykselle, ehkei niiden hinta siihen riitä, sillä minulta otettiin silloin 85. markkaa 54. penniä paitsi muita kulunkia, vaikka Holmström sanoo sen olleen vaan 60. markkaa.

Elokuun 1. päivänä hän, Holmström, tosin täällä laski arentimaksunsa 805teen markkaan, ja minä, sovun ylläpitämisen vuoksi en siihen sanonut mitään, ja jos hän olisi laskenut maksunsa vieläkin vähemmäksi, en olisi silloin sanaakaan hiiskunut, niinkuin minä näihinkin saakka olen myöntänyt hänelle suuria etuja rauhan ja sovinnon ylläpitämisen takia.

Esimerkiksi jok'ikinen vuosi on hän myynyt metsää ja karjarehua, ostolantaa hän ei koskaan ole toimittanut itselleen, maata hänellä on viiden hehtaarin paikoilla liikaa, viisi prosentiä hän lukee pois arentisummasta niinkuin edeltäpäin maksettuna, ehkei muu, kuin ensimmäisen puolen vuoden vuokra, ole edeltäpäin maksettu; vuokraa hän ei myöskään, minun muistaakseni, koskaan ole määrätyllä ajalla maksanut, väliin on se jäänyt kuukausiakin maksamatta - muita hänen etujansa nimittämättä -, joista en ole häntä edesvastukseen hakenut. Sentähden minua ihmetyttää, etä hän julkeekin kiusaa tehdä ja kurjilla [?] minun kanssani sekä saattaa riidan välttämättömäksi.

 Asiain näin ollessa, saan nöyriimmästi anoa, että vuokraaja Holmström tuomittaisi heti maksamaan minulle ne selvät kustannukset, joita minä hänen tähdensä tähän asti olen kärsinyt, nimittäin:

 1:o Ne kustannukset, kuin minulla on ollut tästä hausta, vähintään 30. markkaa tahi mitä Herra Kuvernööri näkee sopivaksi, sillä vasta sen jälkeen, kun minä olin lähettänyt tämän haun Herra Kuvernöörille, tahi olin sen lähettämisen hankkeisssa, hän oli rientänyt lähettämään rahojansa Hypoteekiyhdistykselle eikä siitä minulle mitään ilmoittanut. Jos kaikki minun vuokraajani samoin menetteleisivät, en asioistani lopulta tetäisi mitään.

 2o: Matkustuksestani Hämeenlinnaan myöskin vähintään 30. markkaa, johon minun oli meneminen rahoja hankkimaan, kun en tiennyt josko lainkan tahi kuinka paljon sinne oli lähetetty rahaa sekä

 3o: kymmenen markkaa, joka meni Herra Kuvernöörin välipäätöksen jättämiseen vuokraaja Holmströmille ja takavarikkokirjoitukseen. Lopullisesti saan nöyrimmästi anoa, että kysymyksessä oleva takavarikko pidettäisi voimassaan, kunnes olen saatavani Holmstöriltä saanut tahi juttu on lopussa. Epäselvemmät asiat taas jääköt Kihlakunnanoikeuden ratkaistavaksi. Alkuperäiset asiakirjat saan kunnian tähän myös liittää. Somero, Syyskuun 9. p. 1895.

 Osk. Konsin


 * * *

 Konsinien ja Holmströmin välinen käräjöinti näyttää jatkuneen vielä Oskar Konsinin kuoleman jälkeen. Holmström oli jättänyt maksamatta puolen vuoden maanvuokran, "August Holmström ei ole määräpäivänä viime helmikuun 1. päivänä suorittanut määrättyä ½ vuoden veroa tekevä 125 hehtaarilta à 16 markkaa hehtaarilta 1000: markkaa."

 Maaliskuussa Ida Konsin kirjoitti [tai oli aikeissa kirjoittaa] "Hämeen läänin Herra Kuvernöörille" ja pyysi tätä ryhtymään toimenpiteisiin, että "mainittu Holmström velvoitettaisiin heti minulle suorittamaan kysymyksenalaisen veron 1000: markka 6 % prosentin vuotisella kasvilla luettu maksupäivästä viime helmikuun 1. päivästä siksi kuin täysi maksu tapahtuu sekä että August Holmström joka aikoo matkustaa ulkomaille ja viipyä siellä pidemmät ajat kiellettäisiin tähän liitettyä takausta vastaan tätä aikomusta täytäntöön panemasta ennenkuin hän on minun äsken sanotun saatavani maksanut niinkuin myös myymästä tahi pois viemästä karjan rehuja ja metsän tuotteita sanotulta vuokratun maan alueelta. Päälle päätteeksi pyydän että August Holmström velvoitettaisiin suoritsemaan kustannukseni tästä lain hausta suosiollisen arvion mukaan.

 Somero maaliskuun ___ päivänä 1903
 (Ida Konsin)

Kirjelmää ei ole allekirjoitettu eikä päivätty. 



 * * *

 "Viime vuosisadan lopulla ja vielä tämän vuosisadan alkukymmenellä oli Kimalan kartanon ulkotilan vuokraajana ruotsalaissyntyinen mies nimeltä Holmström. Hän asui Mullivuoren torpan rakennuksissa, ja peltoja joita hän viljeli, kutsuttiin 'Liukon lakjaksi'. Tästä vuokraaja sai nimen Liukon herra.

 Tämä Liukon herra oli kova maanviljelijä. Laajoilla pelloillaan hän viljeli ruista ja kauraa. Kun silloin kaikki työ tehtiin ihmisvoimalla, hän oli myös paikkakunnalla suuri työnantaja, sillä lähikylistäkin käytiin Liukolla töissä. Hän oli tiukka herra, joka vaati hyvää työtä ja paljon. Oman perheenkin kaksi tytärtä ja poika olivat joka päivä töissä. Hän seurasi jokaisen työläisen työtä ja arvosteli ankarasti. Häntälän kylästäkin kävi työläisiä Liukolla, muun muassa eräs vanhapiika, jota sanottiin Mamman Iitaksi. Hän ei kovin paljon ollut töihin tottunut.

 Herra käski Iitan kauraa kasaamaan. Meni itse mukana näyttämään, miten pannaan kauraa seipäälle. Illalla kun väki tuli kaurapellolta ja herra maksoi palkan, niin  hän sanoi:
 "Häntäläst se Mamman Iida on yksi hoono tööihmine. Minu käski panna kaura seippääsee, mut se pani vaan seippä veere. Ei minu tarte Mamman Iida hoome enä."
 Tapio Horila, Ilo irti. Kaskuja Somerolta I, s. 151-152
 Kustannus-Mäkelä Oy, Hämeenlinna 1979
- Kaskun on muistiin merkinnyt häntäläläinen
 Väinö Laurinen (s. 1892) vuonna 1965

Uusi Suometar 7.10.1899

Oskar Konsin oli aikeissa luopua kartanostaan. Huutokauppailmoitus Nya Pressenissä 25.10.1891.

Oskar Konsin tarjosi maitaan vuokralle. Åbo Underrättelser 14.4.1893,

Maanvuokrasopimus Juho Tuomaanpojan kanssa 1895

Wuokra-suostumus


 Tämän kautta annan minä, Osk. Konsin, vuokralle omistamani Vatajan maan koillisosasta, Korpiloksi kutsutun, 23 hehtaarin paikoilla itselliselle Juho Tuomaanpojalle Ryhdän yksinäisestä talosta seuraavilla ehdoilla:

 1. Vuokra-aikaa on kymmenen (10) vuotta, luettuna tästä Toukokuun 1. päivästä 1895 samaan aikaan 1906, jolloin maa ylössanomatta takaisin lankee kartanoon.

 2. Vuotuista vuokraa maksetaan toisena vuotena 1.- kolmantena 2.- neljäntenä 4.- viidentenä 6.- ja kuudentena sekä seuraavina vuosina arentiajan loppuun asti 8. markkaa kustakin hehtaarista eli kaikesta, mitä näiden maitten piirien sisässä on, joka tekee noin kolmekolmatta (23.) hehtaarin paikoilla. Tämä vuokrasumma maksetaan kahdesti vuodessa, ennen Toukokuun ja Marraskuun 1. päivää, puoli kummallakin kertaa ja puolivuotta edeltäkättä. Jos arentisumma ei tule maksetuksi määrätyllä ajalla, on vuokraoikeus menetetty ja arendatori velvollinen, muuttoaikaa nauttimatta, heti luovuttamaan arentimaan kartanonomistajalle.

 3. Mitä vuokraja rakentaa maanviljelykseen tarpeellisia huoneita, on kartanonomistajan häneltä lunastamisessa sen arvon jälkeen, kuin niillä poismuuttoaikana vuokraajan lopussa on.

 4. Vuokratulla maalla löytyvät puut saa vuokraaja mielensä mukaa käyttää, mutta jos eivät riitä ja kun loppuvat, hankkikoon muualta ostamalla metsätarpeensa.

5. Ei karjanrehua eikä lantaa saa arendatori myydä eikä talosta pois siirtää. Jos hän sentään joskus haluisi ostaa teko eli ostolantaa, myyköön silloin karjanrehua siitä hinnasta, kuin hän sinä vuotena on ostanut tekolantaa.

 6. Tätä nyt vuokralle annettua maata ei saa polttamalla eikä vuosikausia kauvan viljelemällä lannoittamatta laihduttaa, vaan pitää väliin heiniäkin viljeltämään.

 7. Kartanon omistaja pidättää itsellensä, jos hän tahtoo, pyynti ja metsästysoikeuden, kuin vaan ei sotkemalla maalle senkautta saateta vahinkoa.

 8. Kartanonomistaja pidättää itsellensä, jos hän tahtoo, sekä miehen että naisen päivätöitä eli taksvärkkiä sentään korkeimmaltaan arentisumman neljännestä osasta, ja maksaa miehelle suvipäivästä luettuna Toukokuun 1. Marraskuun 1. päivään, 1. markka 30. penniä, ja talviajasta, luettuna marraskuun 1. päivästä Toukokuun 1. päivään 80. penniä päivältä. Naiselle maksetaan markka päivältä kautta vuoden. Näiden kaikkien pitää kartanon omistajan käskystä tuleman häneltä likemmin joka kerralla määrätyllä päivällä kartanoon eli mihinkä hän käskee, varustettuina omilla määrätyillä työ asuilla ja omalla ruoallaan. Nämät työpalkat luetaan sitte pois arentisummasta likvidissä. Isäntä sentään ei saa vaatia useimpaa, kuin kaksi henkilöä samana päivänä.

 9. Jos havaitaan virheitä maitten suuruudessa voipi niitä oikasta jäljestäkinpäin.

 Somero, Toukokuun 1. päivänä 1895.

Osk. Konsin
 Juho Tuomaanpoika (puum.)

 Todistavat:
 Jalmari Avellán, Ylioppilas

 Olga Juhantytär, piika Kimalassa (puum.)

 Kopian yhtäpitäväisyyttä todistavat:


Oskar Konsinin kuolema 10.9.1898

Pahasti velkaantunut Oskar Konsin kuoli kotonaan Kimalassa 10.9. klo 10 vuonna 1898.

13.09.1898 Nya Pressen no 248, s. 2

15.9.1898 Turun Lehti no 108

Nya Pressen 13.9.1898

Ida Konsinin anomuskirje keisarille

(kirjekonsepti)

"Forstkonduktören Oskar Henrik Isidor Konsin aflidit den 10. September 1898 samt lemnat efter sig förutom mig tio barn, hvilka till största delen ännu äro omyndiga och oförsörjda; och emedan den egendom, som min man lemnat efter sig, nått och sammt förelår till betäckande af de skulder, han i och för sin familjs uppfostran och vård varit tvungen göra af orsak att han under de tjugu senaste ären af sin lefnad var så godt som of.. mögen till allt fackmannsarbete i följd af den sjukdom, han ådragit sig under utförandet af de skogsindelnings och andra arbeten, som, .... vid fogde tjensteförteckning utvisar, varit honom i .. liden ombemodra?, - en uppgift, som jag visserligen nu ej är i tillfälle att styrka med något läkareintyg, all.. den person eller Medicinedoktorn Fruman? i Tammela Socken, som vård.... aller... aflidit, men hvilken ... är öfverenstämmande med verkliga förhåll... samt då jag på grund af min höga ålder och ... sjuklighet jämväl ser mig ... att drag.. föring? om mig och de mina, ser jag mig tvungen härigenom i djupaste undernådighet vända mig till Eders Kejserliga Majesteät med en underdånig? anhållan, täcktes Eder Kejserliga Majestät i Nåder tilldela mig af derför an... medel i att ... af Eders Kejserliga Majästät i Nåder bestämmande belopp, såsom gratifikation efter bemälde summan. ... kärdas med djupaste undersållig? .. , trohet och ... Stormäktiste, Allernådigste Kejsare och Storfurste. Eders Kejserliga Majestäts nderdånigste hopligste under...

Ida Katharina Konsin

Kuvateksti

Kartanon takapihalla vuonna 1890: Ida Konsin o.s. Randelin (vas.), Elin Konsin ja Helmi Konsin
(Haggrén 1900).
Somero-Seuran valokuvauskilpailu 1956, lahjoittaja Georg Haggren.
Leppäaron ruispellolla 1928, oikealla Matti Heino (Rajamäen Matti) ja Matti Syrjälä.
Seija Kanasuon kotialbumi.

Oikeudenkäynnin liitteenä oli tietoja Oskar Konsinin lapsista.

"Metsäkonduktööri Oskar Henrik Isidor Konsin, syntynyt 28.5.1835, kuollut 10.9.1898, ja vaimonsa Ida Katarina Randelin, syntynyt 11.7.1841, elää vielä, vihittiin keskinäiseen kummangin ensimmäiseen avioliittoon 25.9.1866, josta avioliitosta on seuraavat lapset: 

1ks tytär Alina, syntynyt 29.9.1868, muuttanut Helsingiin 1894 (myöh. Henriksson)

Somero 19.7.1946

2ks tytär Hilma Augusta, syntynyt 30.11.1869, elää vielä,

3ks. tytär Vera Viktorina [myös Viktoria], syntynyt 5.7.1871, elää vielä (myöh. Troberg)
[Puoliso 9. maaliskuuta 1913, Perniö, Karl Viktor Jonathan Troberg 1884]




Vera Åvikissa kesällä 1915. 

Vera Viktorinan aviopuoliso oli Karl Viktor Jonathan Troberg s. 21.9.1884 Ahvenanmaan Brändöstä. Vanhemmat: Kirkkoherra Karl Anders Troberg s. 3.3.1851 Lemland, k. 21.8.1925 ja Edla Elisabet Roslin s. 1857.

Karl Anders toimi kirkkoherrana, Brändö 1884-92, Akaa 1898-1905 ja Perniö 1905-1925. Karl Anders Troberg'in vanhemmat olivat talonpoika Anders Troberg s. 1823 ja Maria Elisabet Melander s. 1825.
- Donald Wilen PT:lle 7.2.2007

4ks. tytär Elsa Eleonora, syntynyt 2.12.1872,
muuttanut Helsingiin 1894
(myöh. Merimaa)

Puoliso 10.7.1901 Axel Johan Mannström-Merimaa (äiti Dorothea Kempe) s. 14.12.1874 Kumlinge
Lapset:
Kaarle Erik Mannström-Merimaa s. 13.04.1902 Haapajärvi.
Aarno Axel Ilmari Mannström-Merimaa s. 22.05.1903 Haapajärvi.
Reino Johannes Mannström-Merimaa s. 03.10.1906 Haapajärvi.
Henrik Olavi Mannström-Merimaa s. 26.09.1908 Haapajärvi.
.    



5ks tytär Elin Ida Katarina, syntynyt 14.9.1874, muuttanut Helsingiin 1894 





6ks poika Uno Viktor Henrik, syntynyt 29.6.1876, elää vielä 



7ks tytär Ebba Wilhelmina (Helmi), syntynyt 22.6.1879, elää vielä
(k. 20.4.1949, myöh. Haggren, kts.
Åvik
- Ebba Wilhelmina, s. 1802, oli myös Oskar Konsinin äiti.





Åvikin kartanon omistajan August Haggrénin ja Helmi Konsinin häitä juhlittiin Kimalassa 12.5.1900. - kts. Kaarlo Merimaan 'Kun vuosisata vaihtuu' (1946)
Anita ja Rolf Konsinin kokoelmat










8ks tytär Hulda Helena, syntynyt 3.2.1881,
elää vielä (myöh. Gorbatoff)


 





9ks tytär Agda Amanda, syntynyt 3.12.1882,
elää vielä (myöh. Forsblom)










Otto ja Agda Forsblom August Haggrénin
50-vuotispäivillä keväällä 1914. Haggrénin
Helmi-vaimo oli Agdan sisar.
Georg Haggrén



10ks poika Oskar Thure Torsten,
syntynyt 4.3.1885, elää vielä,















Hammaslääkärit Torsten ja Kerstin Konsin August Haggrénin 50-vuotispäivillä keväällä 1914. Haggrénin Helmi-vaimo oli Torstenin sisar.
Georg Haggren

todistaa Somerolta 5. päivä Syyskuuta 1898.

N. Werin

Kirkkoherra"

Konsinien ensimmäinen lapsi, Hjalmar, kuoli 29.9.1867 yhden vuoden 8 viikon ikäisenä.
17.10.1867 Åbo Underrättelser nro. 123 sivu 1  

August Haggrénin 50-vuotispäivien vieraita keväällä 1914: Torsten Konsin (vas.), Kerstin Konsin, Linnea Konsin, Hilma Konsin, Uno Konsin, Ida af Björksten, Helmi Haggrén (o.s. Konsin), August Haggrén, Karin Haggren, Hulda Gorbatov, Alexander Gorbatov, Akseli Merimaa (v:een 1905 Mannström) ja Elsa Merimaa (o.s. Konsin).
Eturivissä ? Haggren, Mary Haggrén, Maija Gorbatov, Tamara Gorbatov, Vera Gorbatov, Toini Haggrén, Elsa Merimaa, Edit Sagulin, Otto Forsblom ja Agda Forsblom (o.s. Konsin).
Georg Haggren

Elin (vas.), Hulda ja Elsa Konsin. Katri Merimaan albumi.

Elsa ja Axel Mannström, myöhemmin Merimaa.

Ida Konsinin 60-vuotispäivänä Kimalan kartanos-
sa vietettiin Axel Mannströmin ja Elsa Eleonora
Konsinin häitä 11. heinäkuuta 1901. "Den elfte
juli" oli "meidänkin lapsuudessamme merkittä-
vä juhlapäivä, jolloin lähimmät ja vähän kaukai-
semmatkin sukulaiset kokoontuivat vuosittain Ki-
malan Kiviniemeen viettämään farmor Elsan kut-
susta Eleonoran päivää", kirjoittavat Ilkka ja Erk-
ki Merimaa.

Kuva teoksesta 'Kimalan kartanon tarinoita',
toim. Ilkka Merimaa ja Erkki Merimaa
Helsingin kaupungin sosiaalivirasto/
Nuorten työkoti Helsa, Helsinki 2003
  

Kuvateksti

Elin Konsin nuorena pe-
lastusarmeijalaisena Ki-
malassa.
Pertti Toukkarin uudelleenkuvaama
Kimalan Kiviniemen "alahuvilassa"
1981 ennen huvilan purkamista.

Konsinin sukua. Taustalla Someronjoki, nykyisin
Paimionjoen Pusulanjärvi.
Pertti Toukkarin uudelleenkuvaama
Kimalan Kiviniemen "alahuvilassa"
1981 ennen huvilan purkamista.

Oskar ja Ida Konsinilla oli kym-
menen lasta: (ylärivi) Elsa, Uno,
Hilma, Vera, Torsten, Elin (alarivi)
Hulda, Alina, Agda ja Helmi. Kes-
kellä Ida Katariina.

Kuva teoksesta 'Kimalan kartanon tarinoita',
toim. Ilkka Merimaa ja Erkki Merimaa
Helsingin kaupungin sosiaalivirasto/
Nuorten työkoti Helsa, Helsinki 2003

Kimalan pakkohuutokauppa

23.01.1902 Aamulehti no 18, s. 4

Kuulutus.

Julkisella pakkohuutokaupalla, joka ensitulewan helmik. 28 p:nä klo 11 e. pp. toimitetaan itse tilalla, myydään, ellei maksua sitä ennen tapahdu, tahi muuta laillista estettä väliin tule, leskirouwa Ida Konsinin, Someron pitäjän Kimalan kylässä omistamat yhdiswiljelyksessä olevat kiinteistöt kaksikolmattaosaa (2/3) Kartanon verorustitilasta ollen tämä osa manttaalin suurinen ja puoli Rekolan perintötalosta, suuruudeltaan tämä puolikas 0,333 manttaalia, omistajalle asetetun ja ulostuomitun sekä edellämainittuhin kiinteistöihin kiinnitetyn kymmenentuhannen markan suuruisen welkakirjan, korkoineen ja kuluineensisällön suorittamiseksi,

minkä wuoksi nämä kiinteistöt wiime vuoden marraskuun 25 p:nä ovat ulosmitatut josta täten yleisölle, velkojalle ja welalliselle tieto annetaan sekä kaikille muille, joilla on kiinnitys tahi muutoin panttioikes näihin kiintestöihin kuin myöskin niille, joilla on muu, etuoikeudella ulosmitatuista kiinteistöistä maksettawa saaminen, ilmoitetaan, että

ulosottolain määräämä keskustelu welkojain vaatimuksista ja myyntiehdoista tapahtuu samassa paikassa edellisenä päiwänä klo 3 j. pp., jossa tilaisuudessa asianomaisten tulee oikeuttansa walvoa ja saamisensa minulle, huutokaupan toimittajalle, wiimeistään ilmoittaa: Tammelan kihlakunnan Kruununvuodinkonttoorissa, tammik 20 p:nä 1902.

Sigurt Schred.24.1.1902 ja 25.1.1902 Suomalainen
Wirallinen Lehti no 20, s. 4 

Syyskuussa 1902 perikunta kauppasi
palstatiloja Rekolasta.
23.09.1902 Uusi Aura no 110   

Otto Forsblom osti Kimalan 1905

Agda ja Otto Forsblom omistivat Kimalan 1905-1909.
Leeni Tiirakari & Manu Kärki:
Someron kartanot, s. 104

ISBN 978-952-5330-45-8
Amanita 2011

Forsblom maksoi tilasta perikunnalle 60.000 markkaa.
17.5.1905 Hufvudstadsbladet no 133

Oskar Konsinin
kirjeenvaihtoa

Somero den 13. mars 1850








Goda älskade Oskar!

För dit bref får jag tacka, att ni mår braf är rätt roligt för mig at veta. Jag har ämna mig alla dagar för att se eder, men fått altid hinder, och nu är det så närä den tid, att jag får Eder snart hemm til Påsk, och jag har nu beslutit att senda tvänne torpare dit, att jag nu får höra hur Ni mår, och när jag får sikka efter eder och sedan bör ni bestämt västa? när ni åter skall vara tillbaka i staden.



Nu som bäst syr Gustaf edra stöflår men är ej ännu färdiga, om ni behöfver dem för Påsk der, så låt mig få med budet vetta jag skall nog skaffa dem dit, Ock om ni behöfver någåt annat den än för en ni kommer hemm. Jag skikkar åt Eder ett skrin med alting småt som ni sedan kan sjelf hålla och dufan som kölden knekte. Må altid väl goda älskade Oskar det önskar din

Mamma

----



Peningar följer här äfven litet om Ni behöfver, köp skårpa att ni får doppa om mornana goda du dig hende åter skada buren föll ner spiken hadde skafva snöret af, och Kemplingen[?] dog af skrellen[?] men i vår får vi säkert andra. Dufvårna lefva alla, mit par har ägg och ligga redan. Välkommen hemm till Påsk jag väntar så på mina egna barn. Säg nu bara åt torparena[?] när ni kan resa derifrån.

Mina

Somero den 13. Mars 1850

 

* * *







Herr Oskar Konsin
Tavastehus
Egaren bor hos Sadelmakaren Lindeblom

Somero den 16. November 1840









Min älskade Oskar!

Lyckligt anlände jag hemma, om Tisdagen klockan tre på dagen, Och alla små knek var friska, men i natt hende oss skada - Ponakarva var död i fähuset då Dejan gick dit. Din klckas nyckel som Du då jag var i staden förlora, är säkert i gropen under ert kammar golf, då du kom upp der ifrån ref du sekert nyckelbandet åt, gå derföre dit med pärt eld och sök noga så finner ni säkert den, älskade pojkar gif igode tid fören ni kommer hemm edra Ur åt urmakaren, att de då är i god ordning när ni komma hemm.

Helsa tusendefall min lilla Victor. Och skriv snart som Du låfva, Och säg då huru ni mår och din - Dig älskande

Mamma



SADELMAKARE ANDERS LINDEBLOMIN ANOPPI OLI OSKARIN ISÄN,
HENRIC KONSININ SISAR

"Virkatodistuksen mukaan (vuodelta 1939) Anders Jacob Lindeblom (aiemmin Lindblom) syntyi 27.2.1810 Lohjan Nummella, Kovelan kylässä. Hämeenlinnaan hän muutti 31.10.1827 Kovelan Söderkullasta (isä Anders Henricsson Lindblom oli Söderkullan lampuoti).

Anders meni naimisiin v. 1835 Hattulan Pelkolan Rantalan rusthollari Henric Thomassonin (isä: Thomas Foenander) tyttären Ulrica Henricsdotterin kanssa. Ulrica oli hiukan vanhempi miestään eli syntynyt 1806. Ulrica ja Anders muuttivat asumaan Hämeenlinnaan, jonne Anders oli muuttanut jo 1827 sadelmakare Henric Liljeströmin luo.

Anders valmistui sadelmakariksi 1836. Virkatodistuksen mukaan vuonna 1838 Anders oli sadelmakmästare ja arrendaattori Hämeenlinnassa. Ulrica Henricsdotterin äiti Anna Emmanuelsdotter (synt 1769) oli Henric Emmanuelsson Konsinin (synt 1784) vanhin sisko.

Ulrica kuoli Hämeenlinnassa vuonna 24.12.1865. Tämän jälkeen Anders muutti toiseksi vanhimman poikansa luo Rautalammille, jossa kuoli 21.2.1871. Ulricalla ja Andersilla oli 7 lasta, jotka kaikki syntyivät Hämeenlinnassa.

Andersin nuoruus liittyi läheisesti Lohjan-Nummen seuduille ja siellä pääasiassa Kovelan kartanon omistamaan Söderkullaan, jossa asuivat Andersin isän kuollessa 1826. Andersin äiti oli Christina Thomasdotter (synt 1771) Lohjan Stor Tötarin Biskops-rusthollista."
Leena Merisaaren sähköpostiviesti PT:lle 18.1.2012:

"Perustiedot olen kerännyt sadelmakare/mästare/arrendator Anders Lindeblomin
pojanpojanpojan Pentti Kalajan tekemästä sukuselvityksestä."





* * *








Asikkala, den 27. juni 1869

älskade Ida!

Märker du huru "snäll" jag är, då jag helsar på dig såhär ofta. Rådfråga icke Bosko numera om min existens, ty icke är kan den rätta slåren?, utan de var hans farfarsfarfarsfarfar. Emellerstid lyckes vår spåman icke heller vara alldeles obevandrad, ty nog har jag ändå varit litet sjuk, ock en tid, d.v.s. i början på denna vecka, släpade jag mig med all möda i skogen, ock kräktes ständigt. I fredags lät jag gnida mig i badstuga, och det har hjelpt, så att nog är jag åter karl. Du skall icke hafva ledsamt efter mig, du har ju Lillin hos dig, och nu kan jag säga dig bestämt att jag är hemma den 5. eller 6. i hömånaden, ifall de icke alldeles höllregnar ännu här. I måndag har jag allt här slut





och får i tisdag resa till Hollola, der jag slutför arbetet samma vecka, så att jag slipper söndag morgon tidigt att resa hemåt.

Då undfägnar[?] sig väl Lilli när hon får se mig åter. Roligare vore det dock om hon skulle springa att möta mig. Icke lär hon ännu fått tänder! - Ja har ej sett ---? allt sedan jag kom hit, ty dett är på bete å ett annat hemman, som egde af denna gårdens husbonde, men bra gräs skall der vara. Kanske har den blifvit fet också. Gif åt Blesen af ---? klibröden då ock då, på det den mått kunna föda bra sitt föl, hvaraf jag tror att blifver en vacker häst. Den kan ju få beta ibland på gården ock i trädgården under barnflickans uppsigt. Men kanske du ej har hela strunten mera.

- Vet du att mitt hufvud borde "kahnuttas", men jag har ej idag se omkring mig ännu - jag har ej mått rätt bra - men nu har man ännu tid med sådant. Nog hade jag ett anbud här redan, men jag brydde mig då icke om dylika läckerheter utan rekommenderade detsamma åt Erander - Ja, apropos, jag lär ej ha skrifvit derom, att jag träffade bland andra Erander på Kurkila gästgifveri, der jag låg öfver natten på min framresa hit. De väntade Erkebiskopen och Guvernören dit på resa till ett möte i Jyväskylä. Ulner låg här öfver natten med





mig då han var här.

- Karlarne borde redan börja slå hö i den mindre ängen, att vi skulle få bete åt hästar ock kreatur. Till Kiviniemi måste vi någon dag då jag kommer hem. Jå, du kan låta någon t. ex. Ketola tjära och drifva båten om du så tycker - men den hinner icke ändå torka mera tilldes jag kommer. Gör dock hur du vill idenna sak, i händelse du har sjelf lust att ibland ro ute och förströ dig. Snart få vi roa oss på "Muikkula" i kapellet, Corander känner nog det stället.

Someronjoen Lahden järvellä (nyk. Paimionjoen Pusulanjärvellä) 1900-luvun alkuvuosina.
Katri Merimaan albumi



Pusulanjärvi 10.7.2006.
Pertti Toukkari




Härifrån bliv omkring en mil till Heinola. Det vore ej långt att fara och hälsa på presten Holmström, men jag är för lat till det. Han bor dessuton åter en mil ifrån staden. Heinola sockn gränsar till detta boställa utmark. - Skada att man ej får gratulera gamla Ullorna i Somero, men kanske Eleonora dagen har någon betydelse med sig. Kanske håller du då ett rikligt gästebud. - Ser någon nu detta tokroliga bref och fattar det, tror du säkert icke godt om mig.

Jag är nästan säker på att jag icke efter denna sommar ej? med dessa förrättningar om icke det blifa ett snåsta[?], ty man utslita här held och hållet. Oma man vore riktigt frisk, så vore det ändå roligare, men nu vill man höttna[?], ock söta is man ej ock får ej heller. Dumt bara att jag kom att gå en linie tokigt på förra stället jag var. Nog märkte jag felet genast det var begånget, men tyckte då att dit ej var så farligt. Nu har jag beslutit att på vägen till Hollola vika dit in och rättä felet, hvilket är gjordt på åttå timmar, och får jag sedan fortsätta resan till Hollola.

Jag funderar åter på att icke skicka hela brefet till dig, ty jag lär hinna samtidigt fram personligen och så kostar det en 40 p. dessutom, men skulle så hända att det kommer före mig fram, så har du roligt, tror jag, mera än 40 p. - eller att va nog skulle gifva 40 p. derför. Helsa Mammorna, svägerskorne och Lilli ifrån understecknad.

Oskar - nåt tillnamnet - gissa på resten









* * *






Hattula den 6. aug. 1860

Käre broder Oskar!

Alltför mycket bestyr har jag haft, så att jag ej förr än nu har haft tillfälle att skrifva till dig. Äfven nu måste jag skrifva endast kort men innehållerikt. De bref, som du skrifvit till Mamman, har jag hos mig; jag kom från Somero i går hvilket jag i det efterföljande skall berätta, ock tag sina bref med mig för att kunna besavara allt hvad du vill veta.

Nu har du verkeligen fått skåda verlden i alla dess vinklar ock vrår. Vi måste lefvas i verlden, men måtte vi aldrig lefva för verldens! Bevare af Herren ifrån återsatt till verlden!!! - Grönholm känner jag väl, han var theolog den tiden, jag var i Hfors, helsa honom ifrån mig. Af min brud hörde jag redan forut at gatorna i Stockholm lukta och äro otroligt smala.

Mycket att bese tycker derfinnas, skulle jag en gång kunna slippa lös att heldt på en vecka komma dit, kanske det sker i nästä vår. På penningar kommer du i förlägenhet, det är gammalt ock vant, jag skall försöka att uppe för att få dig till begnare [?].

Min lön har jag ej ännu fått, hvarföre altså jag har måst taga pengar af Mamma till min sickas etc. Gubben skall betala min lön i spannmål, men jag vet ej om jag säljer den, ty här fås så mycket säd, att jag troligen ej får mer än 4 Rubl per tunna. På Kimala fås äfven dugtigt både säd ock hö, troligen 4 a 5 ggrr mera än förut; framdeles skall jag





taga notis om spanmåls ock hö är ingen för att underrätta dig derom. Ännu är ej allt hö bergadt och i lördags skuro de råg der några dagar förut hade de redan begynt skörden, med regnet hade hindrat arbetet. Nog räcker väl skörden efter mitt åskådande mot slutet af denna vecka, ty jag tror att ingen egentlig talko hållade. Jag kan ej så noga fråga af Mamma det, ty jag var der endast par timmar.

Får du läsa der våra tidningar? Kyrkoherdskan Sulin har ej ... ämnat sig till Somero, men Ida och hennes broder Vilhelm komma första dagarne i september - du bad mig först skrifva efter oveckan [?] så att jag ej hade kunnat heller skrifva förr till dig än en vecka förut, då jag fick höra att du kom snarare än ämnadt var till Stockholm. - Avbrutna [?] meningar får du; du märker väl att jag har brådt? om.

- Mamma bad jag skrifva till dig om dina trädplanteringar, ty jag hade sådan .... i Somero att jag knappt hann draga anden. du skrifver om nu prest, som tagit afsked från embetet, emedan han funnit det vara sig till hinder. detta förstår jag ej; ty sannt är det att proste embetet minst kan hindra något ifrån att beforda kriste rikes tillväxt både hos sig själfad andna. Men när kunde han derföre taga afsked att han ej kunde få vittna om sin frälsare både i ond ock handling, som kan velat ock bondt?.

Skrift skolan har nu under bnådaste [?] arbetstiden upphört, men den fortsättes åter i september. Så flere ställen har ja här varit. Hos Lilius är jag hvar vecka, ibland tvennes gången i veckan, alltid till någon måltid, ibland äfven natten. Hos Sandbergs, som bo här i Hattula, har jag varit, en af deras söner är gymnasist. Till Thus har jag också ofta varit. Edre Lindeblom har ibland varit hos mig, a 4 dagar å svidt [?], han blir nu i höst student. O. Grönlund har äfven varit hos mig ock T. Ståhle skall vara t.f. länsman i Urdiala. Prosten Lindqvist bjuder mig ofta till sig. Jag griper i almnacken ock märker att jag äfven varit hos en sekreterare Tamelander i Mierola ock hos v. häradshöfding Helsingius. Den 17. Juni hade vi Svensk gudetjenst i Hattula. Jag skriftade ock förrättade allas tjensten, håll dessutom tal till fröknarne Wetterhoff





som första gången gingo till skrift. I nästa söndag har jag åter predikotur Tyrvändö, hvarest jag ibland kommer att predika 2 ggr i månaden. Jag tror det då blir svenska godstjenst der, ock Levan [?] löfte [?] underrättas mig under veckans [?] hvilken sysselsättning jag då kommer att hafva i svenskan. 12 lörd. post [??] [??] tror jag att vi åter få svensk godstjenst höra.

Under veckan före Midsommarda´n var jag rest till Kimala. Jag var endast på Lachtis och blef gratulerad till mitt lofliga [?] förehafvande. Jag blef bjuden på brölloppet till Lachtis, men slapp ej medan jag då var ensam prost i Hattula, dessutom hade jag samma dag 2 bröllop här. Lilius var då i Tyrvändö. Hos Axeen har jag ofta varit ock han hos mig. Jag har med honom ock Lilius dela tidningarna. Hans son var en vecka hemma ock då vore vi hvar dag tillsammansa. Mamsel Axeen förelystes i söndag första gången med en löjtnant Lange, ännu i denna månad kan de skona bröllopet firas.






["Carl Caesar Ferdinand Lange s. 3.4.1828. Minulla on hallussani hänen virka-ansioluettelonsa, josta selviää, että hänet ylennettiin sittemmin majuriksi 21.11.1865 jäädessään sairaalloisuuden vuoksi pois palveluksesta ja siirtyessään keisarillisen rautatien palvelukseen. Hän oli palvellut 10. Tarkka-ampujapataljoonassa sekä Krimin sodassa 1855 ja sittemmin Tulan kivääritehtaalla.


Carl Lange ja Augusta Sofia Axeen. Augusta Sofia
lepää Hattulan seurakunnan hautausmaalla.


Luutnantti Lange vihittiin avioliittoon Sofia Axeenin (s. 29.3.1836) kanssa 23.8.1860, jolloin luutnantin kotipaikka oli Tulastad Venäjällä (kivääritehdas) ja morsiamen kotipaikka oli Korelan kylä. Hän kuoli 7.1.1873 (44-vuotiaana) ja avioliitto Augusta Sofia Axeenin kanssa jäi tiettävästi lapsettomaksi. Majuri Langen isä oli Suomen Pankin kamreeri Carl Adolph Lange s. 26.11.1795."
- Kaarle Lange PT:lle 28.4.2005, kuvat KL:n]





På några bondställen har jag äfven varit bjuden. Hos en af våra kusinen, Erola, var jag en dag och natt, hans son går i Skriftskola och jag har bedt honom till mig i qvarter om nätterna. Hon en af våra kusinerskan Jokimäki [?] var jag ock han tyckes vara välmående ock bor riktigt ärofulld. Dit har jag tänkt flytta när jag blir gift. En af våra kusiners, Randalas, hustru har antingen sjelf fångt/hängt [?] sig för par veckor sedan eller blifvit hängd [?] af sin man, hvilken än är antrett [?]. Konsas 2ne pojke blefvo vid ett urtimating [?] i förra veckan dömda till 24 dagar fängelse vid vatten ock bröd för det de piskat sin fader ock svärdrotnen bötade 50 daler 8 mynt.

Hos min faster, förre klockaren Nikanders hustru har ja varit. Hon har endast en dotter hemma, som har ett oäkta barn. Hennes bror blir klockare här efter fadren ock tillträder nästa Maj. Nästan alla våra slägtingar äro således meriterade på onda vägen. Maj. Hilden var en tid hos sin morbroder Lilius. Jag var då hos honom hela tiden. Vi voro äfven då till Thus. Hilden är äfven för någon tid sedan gift. Hos Lefren [?] har jag ibland varit och han hos mig; dessutom har jag haft fremmande af gymnasisterne: Landberg, Utter, Lönbohm, Salvén, Helenius ock Antell?, som en söndag predikade för mig.







Nattfremmande har jag stundom äfven haft af dem. Vidare har jag än varit hos befallningsman Palén, hos Idestam på Lahdentaka och Packalen på Stjernsund. Åter var en skön "vift" Fredricksdagen, gubbens namnsdag. Walfria [?] Thus stad var nästan der, ja, aldrig har jag uti på landet så mycket folk pä ett ställe. Jag har börjat informera Paléns son under ferierna, han är i 1sta klassen. En skollärare ifrån Thus, Pettersson, bor här under sommaren. Med honom har jag mycket språkat i andeliga ting. Han tyckes vara -- på lifvens väg. Hos Levan [?] var jag en dag på barnsöl ock stad [?] fadder för hans lilla dotter. Den 27 Juli reste jag på en skuttfärd till Kumlinge, först med skjuts till Kimala --- jag var 5 timmar och sedan derifrån natten med egen häst genom Åbo till Laittis gästgifveri i Vehmo, hvarest jag lemnade hästen ochtog skjuts. Med posten hann jag söndagen till Kumlinge. Nästan hela tidens voro pastor Heikels hos Sulins. Jag hade s... brådska emedan jag måste nödvänligt vara hemma söndagen 5 aug. eller igår Då invegs här vår nya begrafningsplats af Lilius. Jag var assistent och predikade dessutom för öfverfullt hus. Folk voro ifrån närgränssande socknar och mycket herrskap från Thus.

Främmande assistenter voro pastor Andersson från Rengo ock Li... [?] broder från Lempälä. På middag var jag med öfriga prosterna hos Lilius i går. Den 2 dennes reste jag mot aftonen med posten från Kumlinge, men nödgades en mil hitåt taga nattqvarter för stormens skull, so att jag egentligen först om fredagen anträdde min hemresa.

Nog? kan du begripa huru skyndsamt jag hade då jag inom 2 dagar skulle tillryggalägga 30 mil ock dessuton en del sjöväg, som man ej på förhand kan uträkna huru snabb färden blir. Jag hann ändå till Hattula natten mot söndagen ock fruktade --geligen, huru predikan skulle gå, ty jag var utmättad af resan ock nattvaknen gick, Gud i lof![?] ändå bra.

På Kimala hann jag ej vara bara 2 timmars. Jag döpte ändå under denna tid fogdens barn. Flona[?] har jag här ock underhåller den härom springare. Skrif nu hvad ni skall läsa der, om det behöfs någon inträdes examen, om ni har bestämda timmar ock läxon m.m. Hvar månad tänker jag skrifva till dig en gång, så front [?] ej något synnerligt inträffade att jag oftare skulle finna mig fogad ett skrifva.

Ock nu farväl min älskade broder! Frestelser mör ta oss ofta, som vill göra oss otåliga, ock de vaknade samvetet klappar illa, men då vi i nådens stund gripa till Jesus, få vi en obeskriflig tröst, som gör hjertats kappningar till angenäma ock frampressar glädja tårar ur den förlorade med återkomna sonens ögon. Måtte du ej af verldens förvillelse låta leda dig bort från den en gång fattade vägen! Ock om affall är gjordt, måtte vi aldrig bli liggande, utan resa oss upp med Guds hjelp. Ty endast i Gudi får lifvet en annan riktning. Guds välsignelse medkallar äfven dig din broder

Viktor







Oskar Konsinin Tukholmasta äidilleen
lähettämän kirjeen kuori sinetteineen.


* * *


Somero den 30. Julii 1860



Älskade Oskar!

F Nu brinner jag redan af längtan att få skrifva till dig emedan en så lång tid förflutit sen du reste, ock jag alt sedan ej -- till dig, orsaken dertill har varit att jag skicka det bref som jag fick med kapten Arening, åt Victor till påseende, ock då földe adren lappen till dig, med, af misstag, ock först i fredag fick jag den, då Victor self kom, ock var par timmar här ock reste sedan genom natten till Kumlinge varest han nu är, till slutet af veckan, ock då kommer han till baka.

För dina tre, oendligt härkomna bref får jag tacka, jag behöfde dem så väl emedan jag var helt yr[?] för din resa. Kapten Arening kom sjelf hit för att egenhendigt lemna dina bref åt mig.

Nu har han redan två gångär bett mig helsa dig han bad mig säga att han lamnat de pengar som du i bref af honom begärde på det omnemda stället. Så stackars Oskar, nu har du fått svajia? i luften: men alting [?] till vårt besta, det han



vi med tryghet tro bara vi lemnar våra öden i Herrans hender, Ock vandrar hem[?], vägar.

Ditt sednaste bref, som jag fick genom -mestar Björkman, var ett tröste gifvande bref, emedan jag der fick se att du trives bra i Sverie, då du seger att der är roligt i mas--. Suling har ej kommit hit, de vänta bara på Victor till först ock nu lär de komma i slutet på augusti så hafva de låfvat.

Du ber migt skrifva till dig om alt som här passerat?. Men med vad fick jag börja. Kanske med äng vä---, Hos oss är alt så härligt att det ej under vår tid varit nånsin så bra. Rågen, Kornet har också tagit sig mycket. Hafran är den vackraste i hela byn, nemligen det nya grestlandet, som ni brende, det gamla stora landet är äfven goda ock alt med ett ord sagt, Hö så mycket som jorden drar.

Sen?har vi fått nu ren omkring 60 --ar eller heckar? men mycket är ännu obergad. Tredgården bär äfven mycket -- men kring bäron har lidit mycket af skadår som gorde sig der ett veldigt bo ock matat? sina ungar med bäron.

Igår fick [?] jag förstöra boet får



se om de nu blir skremde [?] derifrån. Dina planterade tren väkser väl. Ock i dit utpålade plantage har du stora tred plantor 35 utom små som nu först komma upp. Om de är äppel, Plommon,Krikan eller nötter känner jag icke. Kanske är det af alla sårter.


Alla krek [?] är som för hestarna har tagit kull [?] stora - är nestan lika fet som Flora ock Båda äro de duktiga. Victor får nu åt sig häst, ty han [?] är nu värdig, får se vilken han tar, det blef ej i den hasten? fråga om de. Han har nu Fuxen till omkring Åbo, han lemna den der så länge han är i Åland, och kommer åter hem med den, han for ensam utan dreng.

Icke har Victor varit här ofta, ock jag ingen gång till Hattula. Nu måste jag nemna [?] om brölloppet på --- [?]. Dit var bjudna alla ifrån hela socken, ock ifrån kapellet. Hilda sa nu är alla bjudna utom Oskar, ifrån Avelan endast Valser. Släktingar var der af alla slag. Depångar, Pros.., Munckar, Titzan, Gadolinen, Spårar, Brusinen, Villebrant, Unga -- 3. utom de vanliga, nog var der dansandet men ingen musik bara Joel [?], hann pojkar kom ej folk de hade låfva, på gubben också vänta den bra länge, de unga viste ej hvad
de jorde?



Victor var äfven bjuden men icke var han här. Unga Elmgrenar var der 3. Prostinnan E. sade om sin son, den eldre af studernterne, att hon emna ta graden [?] , men pappa har ej råd att hålla honom i H.fors, sen ville han bli Forstmestare men det årkar de ej, med, ock nu vet han ej vad han blir.

Till kyrkan for fremmaderna [?] festman [?] tog emot den, ock bruden kom sen till sist, en salm sjönges före ock efter vigseln, Långström är nu som bäst på Prestgården, der blir säkert snart lysning. Dr Hahl reste med Fru ock syster till Sajma Kanal genast ifrån [?], Kasten föll ifrån häst rygen ock bröt sitt ben ock skall blivit förd till T-hus Docktorn. En höna fick här o--ligt två kycklingar, ock de äro så vilda att man ej får dem in, men den har sjelf födt dem ute och nu äro de stora.

Victor löfvar skrifva et grundeligt bref till dig, när han nu kommer hem. Ock jag när jag nu kommer på saken hur jag skall --va, så skrifver jag ofta till dig. Ock äfven vore det min önskan att du gör det samma till oss här. Min pangsion fick jag i dessa dagar. Om pening afären skrifver jag nesta gång till dig, då jag får med Victor prata i saken Valser fäller, äfven många tårar efter dig. Måtte icke dina goda förefsten [?] der bli störda önskar, ock sedan af en högre magt för dig af din dig alltid ock evigt älskande

Mamma

P.S. Fogden har jag pesta [?], ock Gustu--, men pigårna kan jag ej ha mera. Fogden får till föda åt en ko. -- 1 Rubel till i nesta torsdag den 2. augusti -- rågen -- -- Hö är nu ren 81. hekkar inne, och mycket ute är.

* * *



Somero okt. 1860


Min egen älskade Oskar!

Dit hjertligt härkomna bref daterat den 28. Ocktober, bekom jag den 4. november, med alla frösorter ock alt hvad den tilhörde.

Ock den 6. sådde jag ut med bitrede af Valzer (?), dem alla skilda sårter i skilda benkar ock ändock feta pålor emellan var benk, sedan numredte jag varje benk hur de följer iårning med fröna. Och den förteckningen får du när du kommer.

Ifrån Sarja fick du en stor deraf? med Ekollon dem plantera jag även då samma gång, och så enskild? benk. Jag lär i min största välmening kommer att såra dig, då jag skref? hur Ahren ju- yttrat sig i bref till åvik. Min älskade Oskar, då man har ett --art föremål, spela tankes ständigt hos den samma och --smyggen sig äfven den, ty man önskar alt



så väl, - manö-- sina barn befr? som man sjelf har varit. För en tid sedan skref jag till dig, och detta bref tycker du ej än ha fått. Den - jag om de pengar som Ahren lämna för din rekning vid sin resa hit.

Han sa att det var två hundra riksdaller, ock dem betalte jag åt åviks Trun. Hon gaf 2 riksdaler och 62 öre för Rubeln. Du ber mig säga --ickligt huru mycket jag kan gifva åt dig. Nog kan du vara seker på det att alt är uppriktigt vad jag --gen åt dig. Alt sedan Kujala betalte har jag haft för din rekning hundra rubel. Och de 40 som du seg-- dig



ännu behöfva kan jag nog till den skaffa. Hoppu borde också nu snart betala in-- 10 för ifjol och 30. för detta år, men varom icke ? så kan jag sälja hafra ty det köp hela vintern och almenna priset är 2 rubel ock 50 kopek.

Och att jag ger gärna, ock af gått hjerta kan du vara seker på. Jag är bara glad att jag nu har. Du seger i ditt förra bref att du icke ville - besvära mig med pengar. Men skulle du i dina behofver så förbi mig, dä först skulle det - ta mig. Då jag såg på tidningen att ångfartygen upphörde att vandra till Stockholm, blef jag dystrare en vanligt, tyda - jag att du blef som bakom ett -. Men jag lemnar alt i Herrens hender ty af annat har jag ingen tröst. Ett måste jag sega åt dig. Kom ingalunda påsk vegen



hem, ty då är
det din död med dina tunna kläder. Jag fruktar att du fryser der ochså.

Du fråga om Ida var på åvik. Hon var ingenstans bara här. Men Ahrenius talte efter andra. De tre elsta svin har jag redan slagta ock de voro bra feta. Ock deraf har vårt salte kött tillräckligt. Tjuren slagtar jag icke fast jag lengte. Men den älska oxsen göde nu som bäst, den låter jag slagta ock behållen huden ock rentan?, köttet tänker jag --sta till H-fors, med nåra lispund smör som jag har snart--. Av-- skall än fö jul resa till Hfors med kött, och då skall mit bud följa -. Sill har jag -k en tunna, den är mycket god ock saltict åter den - jerna. Alla våra kreatur är föröfrikt som för, utom det att ungnöten har vuksi an--ligt i sommar ty de hadde så nycket gräs.

Jag glömde att en höna har försvunnet, ock 87 kycklingar är i stallet, men är små.



Vidare har vi 6 kattar 2 stora och 4 små, ändock har jag löfva en unge åt Avellan, och en - Rekola. De andra håller jag ty har än så rystigt råttar.

Med Osarna kunde nog kopa - frö ty nu fins det - ock borde vara tillgt föt att i vår få - med hafra ock hö frön tillika.

Detta år inkomst i från egendomen äro följande. Hö 100 ock 50 heckar. Råg 77 tunnår ock 5 kappor. Korn 5 tunnår ock 5 kappar, ärten 3 tunnår, hafra 73 tunnor tröskade ock 3 riar är ännu otröskade, ock man kan afske att det blir 2 tunnår ifrån varje ria, ty nu är det äfven iden lilla rian som icke förut var bara råg.

Vede var det ej utsålt i år. Potater 36 tunnår utom illa.



-- rian -- en tredje. Lin 100
b.bond. Son nyt kan jag berätta, att Avellan fick sig två dötrran til, de äro tvillingar, den var litet barbl? Fru Procope -- som fader åt dit ena barnet ock jag åt det andra. Flickorna heta den ena Aurora Emerentia ock den andra Edla Sofia. Fru Sagulin har äfven en flicka, der var ej barföl?, Tru Grönlund med sin Julia ock Vinkvist voro fadran. Ock K. Svenson kristna?på båda skällen?.

För en tid sedan var på Böle - äldsvåda. Der bran en ri vad med hela årets halm ock bär?. Det är bra ovan ligt att denna årtid ha sedo fräskat? men sedan är si? våt att den ej tänkar så fort. Hur mår dina kanarifoglar om de nu skulle trivas, så vore de litet sällskap åt dig. Ock hvart tog ormen, och grodan vägen, det var ej skada på dem, ty icke skulle jag kunnat ha dem i samma rum med mig.

Gå de der als i badstuga, hur står du dig ut utan. Ock ingen varm öfver råck har du, det gör mig



bekymrad.

Din båt har de flere gångar kasta ut ifrån båthuse tast den var i lås tillsammans med den stora båten. Ock, nu är den i - lidret. Den lilla brokiga kon kommer att bära i nesta år.

Till åvik skall jag fara, ock ber henne, att stalle så till att du får henns pengar afta? de i january. Om hon nu som föra gången skulle gifva 2 Riksdaller ock 62 ör för Rubeln vore bra, efter man der ej får bara 2.65 - skulle jag nog spara, men här är ej - i svang dylikt. Spar nu bara om du kan din 25 icke behöfver jag den. Hvad tycker? du om det att jag vandes? se på lindansare hos Gunvor Alander i Joensu. De var värkligen för vidunderligt att se. for denna gång måste jag åter sluta mitt bref. Nog tror jag att jag glömt någå som jag bortsäga, men nesta gång mins jag de väl.

Ock gå nu åftare än en gång i mån på påstkontoret, ty icke kan jag hålla mig i från att - flere än en gång i mån till dig. Våre nya pigor är nu i dag alla redan här. Valtser? (Waltzer, Avellanilla?) ber mig helsa dig. Han frågar stendigt af mig har det kommit bref af Herren.

Så älskade Oskar, ledsamt har jag haft, Ock det skulle du äfven hafvet, ty när i sokken är nestan ingen ungdom hemma



och de gamla sitta var i sin vrå. Victor kom om natten emot tisdan hem, ock löfvas resa bårt i fredag. Han har ej varit här sen som med sin brud. Ja måtte Gud bevara dig för alt ondt, det är min dageliga bön.

Skrif så ofta som du har tillfälle till din dig hjertlighd älskande

Mamma


Somero den 14. okt 1860

* * *




(Somero den 17. Ocktober 1860)
Min älskade Oskar!

Äter får jag hjertligt tacka dig för dit glädje gifvande bref, Det är dett enda nöje jag här under min ensamhet har, att få bref men det kan jag ej heller så åfta hafva då du är så långt m.m.

I sist skref jag med Töllgren han låfva att sjelf föra brefvet till dig. Hur må det gick, fick du brefvet. Du har sett många underligheter der, det blir rätt roligt då du kommer hem att få prata om alting. Om man bara skulle årka vånta på den tiden.

Kapten Ahrening sade att han lämna två hundra riksdaler för din räkning då han reste till Finland. Och för två hundra betalte jag åt åviks Frun. Ja böd äfven intresse åt henne för den tid men hon tog icke.

Fråga nu kära Oskar efter pengarna der som de blef lemnade, Kanske kan de mennisjorna fubla bort dem, under tiden efter du ej straxt tog dem.



Jag tror med sekerhet att åviks Frun gaf för rubeln 2 Rixdaler och 62 öre, men Victor vet det best, jag skall nesta gång säga det bestämt, men nog var det så. För tre hundra rixdaller har jag än pengar hemma, ock jag håller dem, till dess, som du der får pengar af Åviks Frun, Och sen skall jag genast betala dem här, Det är bra att man ej kommer att bero af henne.

Du säger dig der ha frösårter som i höst ännu borde sås, gå till Töllgren han hemtar dem ock lägger på vår lönveska. Hur länge tror du dig bli der, det har du ej skrifit om,

Det är för underligt att de äta sådana skäkar der, nog skulle du snart få brunte dit om den bara skulle duga till stek. Men kanske torde du sjelf få smaka på steken. Mari Procope samlar åt dig hallon och jag skall få dem sen, de faller mycket sent. Ka... feln? veckser ducktigt här, men de andra plantorna långsamt.

En nyhet kan jag berätta dig Ren den samma som var här en tid, har ---tit? sig på en resa nära Helsingfors, han skref i dag boken då kan for? ifrån det sista gestgifveri Ren försvinner, Och när han for ett stycko så bad han sjugkarlen? hålla i hesten? och gick i skogen, ock der tjöt? han sig ifrån mun i genom hufvudet och låg död.

Här är alla hemma, intet besök har varan bes--? i detta rengniga veder. Victor har ej



varit här sen som med sin brud. Kreaturen tror? här bli mycket dyra, Jag har tängt sälja, om man får väl betaldt djuren ock den största oxen ty emedan här ej slagtar bara tre svin, vilka nu redan är nestan gödda.

Hafra får vi mycket ifrån det gamla grest landet blif 37 ock ifrån det nya bliv af två tegar (sarka) och litet af en tredje, altid en ria och ifrån var ria omkring 12 tunnår. Råg blef det af grestlandet 4. tunnår och 15 kappar.

Tegarnas antal lär du veta. Alt nog att riårna räcka till Alhelgån nemligen råg ock hafra, Då jag får alt in, så skall du bestemt få veta vad vi fått.

Ett välsignat år är det, om man altid fått så, skulle man ej vetat af någån brist. Hafra skicka jag 4. last? till Åbo ock fick 50 rubel, det var 5 tunnår på var häst, och då fick jag hem 1 tunna sill som kosta 7 rubel, och sill skall fålket äta i stället för kött, vidare hemtade strömming salt hjern spik?, och dylikt,

Ock ändock får jag såkken? lönen af samma pengar. Det var egna hestar, utom Härkoja var för stads resa

Victor har fallig? lust efter dig då du kommer hem. Om ni då skulle hemta af de stora Kreaturs arten som du der säger dig sett. Fåren förundran jag mig mest, om deras storlek. Fölet har tagit till i fetma (lihavuus) ock är ren bra stor.



Alla våra Krak (=koni?) lefver, ock är fetare än för ty det har funnits så mycket gräs i år. Sju små kycklingar har vi åter. Ock det första paret som lifnärde? sig sjelft, de äro nu stora. En ljus grå vacker katt fick jag ifrån Ninisari ock med den ventar jag dessa dagar små ungar.

Ock sen skall jag hålla vackra ungar, ock mycket ty här är så fasligt? råttår. Det är bra, att du fick gått qvarter der, du led ju rysligt på det förra stället, Ock det skref du ej om fast hvad skulle jag kunnat hjelpa dig.

Potater fick vi litet 36 tunnår goda ock mycket illafarna?, Nestan alla potater äro ouptagna, der har de frusit ock alting ty här har varit snö ock kaltnen?, Men vi fick i god tid upp våra.

Jag skref till min svegerska (käly) ock bad henne med sin Ida komma hit i höst, får se om de komma, roligt vore det att en gang se dem.

Måtte du nu bara vara frisk der, jag sörg? ej tänka på det att jag på en hel vinter ej får se dig. Skrif nu goda Oskar här efter som hittils ock på om alting till mig. Du bör väl veta det förut att ändast det gläder din gamla

Mamma





Somero den 17. april 1861

Min älskade Oskar

Igår bekom jag dit bref, som du under Påsken skrifvit. Det förundrar mig att du ej än fått mina tvenne bref som jag angående dina pengar skrifvit till dig. I dag var jag till Åvik för att nogare förfråga mig om hon vill veksla svensk mot rysk här. Fru Gadolin säger att hon gärna går in på det, och jag åter på min sida har nu redan lagt hundra rubel för den skildt?, alt så älskade Oskar måtte du bara få deta brefen förän du reser derifrån. Fru Gadolin trösta mig dermed att Kapten Ahrening nog sörjer för dina pengar der.
Hon sade sig
också skrifvit redan till Kapten om att du går sedan af hennes .... Nog vore jag annåst? ånnu mera orolig om dig, men jag tror bestemt? att du nu ren? har mina bref.

Du skrifver att du blir troligen skickad till Viborg eller Kuopijo. Vi måst hoppas att det ej blir af, ty annast skulle det kåsta? en Kugga? på vår så länge efter längtade glädje, vid din hemkåmst, men skulle så vara att du måste dit så blir det aldrig mera bara på en tid stadtjunerad?, sin? för ... jag nog för det att så dig närmare, ty jag skulle så gärna behöfva en egen om gifning på mina af lifvet återstående dagar som troligen och enligt naturens ordning icke åro många. Men bårt bårt med dylikt nu tankar bara på det att få dig hem nog ställen? vi sedan så att det blir trefligt.

Wiktor var här 5. dagar och det var så roligt. han skulle gärna hemma möte med dig på Kumlinge Prestgård om han bara finge? veta, om och när du kommer dit. Och jag åter ville möta dig i Åbo om jag viste? någå sånär tiden då du är der, jag skulle komma med två eller tre hästar, om Viktor ochså vore der. Tredje dag Påsk ... jag och till dig och så om alt såm dit......, varför jag ej nu mycket vet alt är här vid sitt förra. Fucksen har ej än föl, den är i vid lidret ingärdad nu som bäst, då du kommer får du ..... ren se fölet.?

Jag var i dag med föle till Åvik och den sprang så bra fast den var första gången för.... Jå du älskade och tusen tusen gångår saknade Oskar måste du lyckligt komma ifrån din farliga och mödesamma resa hem derom .... kan till Gud med upprördt hjerta din

Mamma








Oskar Konsinin Tukholmasta vuonna 1861 äidilleen [E. B. = Ebba Wanochius]
lähettämän kirjeen kuori sinetteineen.    


Kehruuhuoneen saarna
1854

Konsinien papereiden joukossa on merkillinen, nuoren Oskar Konsinin pitämä saarna "Kehruuhuoneen kirkossa se 10 p. Joulu kuussa Wuona 1854". 17-sivuisen saarnan kirjoittaja oli vasta 19-vuotias.

Kehruuhuoneet olivat 1800-luvulla naisten työvankiloita.


__________________

No 1.

Suspirium

Jesu armias anna aina Työn kaik sinus aljettaa Menestys kans' laupiast' lainaa Suloisest suo päätettää Jesu asu tykönän, suo ain sinus' pysynen Jesu puheen aivoituksen lastas' jälkeen taivuta Ijäisen suo hyödytyksen Ett mä kauniist kartutan Jesu asu' tykönän, suo ain sinus' pysynen.




Näin sydämmeellisesti rukoilen, huokaan ja toivotan minä siunatuksi aluuksi tästä Jlemme pyhitetystä eteenottamisestamme, tehden sitä sen suurimman, korkeimman ja jo ijankaikisuudessa hyvin lausutun kolme yhteisen Jlan: Isän, Pojan ja Pyhän Hengen siunattuun ja (aina) siunaavaiseen nimeen.
(Amen)

2.sivu

Pyhittäkäät Herraa Jumalaa teidän sydämissänne. Nämät sanat jotka ap. Pietari kirjoittaa ensimmäisen lähetyskirjansa kolmannen luvun viidennessä värsyssä toista kymmentä, sisällänsä pitäävät vastansanomata yhden korkian ja ylhäisen manauksen ja käskyn Kristillisyydessämme. Pietari, tämä Jeksen uskollinen apostoli, näkyy tässä tarkoittavan, että kiinittä niitä seurakuntia, joille hän kirjottaa uskonsa, ja että valmistaa heitä vastaanotamaan uhkaavia vainoja. Sittenkuin hän ensiin on osottanut heillä sitä julkista ja suurta palkintoa, joka Jlan tykönä on Jksen oikioilta seuraajoilta odottavana, kehoittaa hän heitä Kristilliseen mielenlaatuun ja sitä seuraavaan pyhän vaelluksen. Hän johdattaa heitä mieleen, että he pyhittäisit itsiensä pyhäksi kansaksi, uhraamaan henkellisia uhria, jotka Jlle Jksen Ksen kautta otolliset ovat. Sentähden pitäisi heidän myös ilmoittaman sen voimaa, joka heitä pimeydestä ihmeelliseen valkeuteensa kutsunut on. Pyhittäkäät sanoo hän Herra ett mutta nämät sanat, nämät korkiat opetukset ej ole kirjoitetut määrättyin aikain ja erinäisten

3. sivu

seurakuntain mukaan, ej net ulottuvat myös meidänkin aikaamme ja koko Kristikunnan Jesus, meidän taivaallinen uskomme perustaja havaitsi oikioilla opetuslapsillensa ja uskollisilla seurajoitensa uskon, elävän pyhässä elämässä ja hyvissä töissä. Muta ej kauvan pysynyt tämä usko tälläisena; sillä pian se sekaantui uskottomuuden ja epäuskon synkeällä pimeydellä, joka levitti varjonsa niihin elävässä uskossa kiintiämpiinkin sydämmiin, ja nyt, kuka taitaa sanoa: Minä uskon. Tosin taitaa jokainen kristitty niin sanoa, mutta onkos tämä se elävä usko, johon ylös auttaa sen syksyn rajuilmalta turmellun kasvon sydämmessä - eli onkos tämä kuollu usko, joka enemmmin johdattaa sielun pois oikiasta tiestä, Jsta, ja vie hänen kadotuksen tiellä.

Pyhittäkääte. Apostoli valmistaa myös uskovaisia vastaanottamaan vainoja epäuskon ja pimeyden lapsilta, jotka vaeltavat vihollisina Jksen ristille. Ja kuka uskova Kristitty on se, joka ei ole tätä havainut? Eikös kaikki, kuin mailmassa häntä ympäri piirittää, ole vihollisia, sillä nimellä, kuin hän tunnustaa. Mutta Jlan avulla, jonka hän on sydämmestensä pyhittänyt, taitaa hän vastanseisoa

4. sivu

näitä raatelevaisia ja vietteläväisia voimia ja olla seisovainen. Odottaessa sitä palkkaa, joka tarjotaan hänelle niinkin mahdollinen Jsen Ksen sotamies koittaa hän kartuttaa itsiänsä Christilliseen mielenlaadun korkeassa puhtaudessa ja vaeltaa pyhän edelläkäyvänsa askeleissa. Hän vaeltaa siina valkeudessa, johonka Jla hänen kutsunut on, siitä pimeydestä, joka ympäri piirittää sen sielun, joka on vaeltanut eksyksiin ja pois Jksesta.

Kaikissa ajan muutoksissa, kaikissa elämän tapauksissa, nostaa hän etsivät silmänsä ylös, löytääksensä uusia todistuksia luojaltansa, ja odotta lunastustansa, joka enemmin ja enämmin lähenee. Pyhittäkäämme mekin tällä hetkellä Jlaa sydämmissämme Jksen nimessä, jossa nimessä me sinua lähestymme [??] rakas isä:

Isä meidän, joka olet taivaassa että
Kuul' nöyrät huokauksemme,
Ja armollisest auta,
Sull kelvatkoon myös huutomme
Jesuksen nimen kautta (amen)

Sunnuntai päivän pyhät Evmesi sanat kirjoittaa pyhä Evangelista Luukas sanoilla näin kuuluvin

Siihen aikaan ett
Saat sanallas' meit lapsikses
Ett periä taivaas saanemm'
Meit omist viimein omikses'
ja veljikses o Jesu (Amen)


5. sivu

Sen yhteydessä, kun esipuheessa sanottu on, aivomme täna siunattuna hetkenä lyhykäisesti Jlan avulla katsella Jumalan lasten käytöksestä Herransa ja Tuomarin ja silmäin edessä.

Vaan ennenkun tätä ainetta tutkia aivon, tulee minun tunnustaa heikkouteni ja rukoilla apua ja valaistusta ylhäältä laupiuden Isältä sanoen

Ah Herrani, mun luojani,
Et mua ylön anna.
Sun apuss' saan, jos voisin vaan
Turvani sinuun panna
Sun hallussas, Sun huomassas,
Mun olkoon asiani.
Sun armoos vaan, jos uskallan
Niin katsot parastani

Koska rakas vapahtajamme oli ilmoittanut kuinka maailman lapsille, eli niille, jotka ei tunne häntä, ja ei seiso uskon osallisuudessa Hänen kansansa on käypä niin antaa hän myös ystävillensä muutamia neuoja ja varoituksia, kuinka heidän tulee käyttää itsiänsä, niin että he taitaisivat välttää kaikkea sitä pahaa kun tuleman pitää, ja olemaan sejsovaiset uskon rohkeudessa hänen edessänsä koska hän on tuleva. Ensin opettaa hän heitä edellä käyäistä merkeistä päättämään lähellä olevaisesta ilmestyksestänsä. Jos emme me elää niinnä aikoina

6. sivu

joista Jesus tässä erinomattain puhuu ja emme sentähden taida nähdä niitä merkeja, jotka pitää koko maailman hävityksen edellä käymän; niin on meille muita merkkiä vaarinotettavina, nimittäin ne merkit, jotka ennustavat oman majamme hävitystä, joka jokaiselle on samasta arviosta, sillä kuolemamme asettaa meitä samaan muuttumattomaan tilaan, kuin koko maailman perikato on asettava kaikkille silloin eläville ihmisille. Koska me nyt havaitsemme että vuotemme ja päivämme enänevät mutta voimamme vähenevät, terveydemme tulee honoksi, taydit ja kivut lähestyvät, eikös tämä ole ennustus ja muistutus maallisen majamme lakastumisesta, joka pikemmin eli myöhemmin välttämättömästi pitää tapahtumaan? Mutta kuinka tulee meidän menettää itsiemme, koska me havaitsemme nämät merkit? Jesus sanoo: Katsokaat ja nostakaat pääne ylös; sillä teidän lunastuksen ne silloin lähestyy. Hän kehoittaa niinmuodon uskovaisiansa iloon ja henkelliseen rohkeuteen. Mutta lieneekö siis ilo olla

7. sivu

estynyt syntiä ja uskottomuutta vastaan? Ja toisin; sillä jota enemmin ihminen iloitsee jonkun ylitsen, sitä enemmin on hän huolikas ollaksensa sille huvitukseksi, joka matkaan saattaa ilonsa. Jota enemmin me iloitsemme sjelun ystävästämme, siita suuresta autuudesta, kuin me odottamme, ja siitä jalosta palkasta, jonka Jesus on meille luvannut; sitä enemmin suljemme korvamme mailman huudolle, sitä suuremman voiman tunnemme me itsestämme antaman ja pyhittämään vapahtajalle yksin sydämmemme. Jos aina taitaisimme olla oikein täytetyt ja ravitut henkellisestä ilosta Jksessa ja odotetusta taivaallisesta hyvyydestämme, niin tekis se meidän suuresti huolellisiksi kruunumme tallitsemisestä ja varjelis meitä kaikista sydämmen harhailemisista, jotka taitaisivat saattaa Vapahtajalle murhetta ja itsellemme vahinkoa. Sentähden on Jksen ystävälle aina ilonsa Hänessä ja tietämäta maailman ilosta sanoo hän: Siit armosta nyt sjeluni veisaapi vaan, ja iloitse tomusa aina, ett kerran

8. sivu

saa nähdä isänsa maan jonka sulhainen exyvill laina: Siit vaivaiset syntiset riemuitse tääl: Siit' viimeisell helkellä puhuvat viel, Siit karitsall' kiitosta laulan.

Sitten antaa vapahtaja meille tämän manauksen. Kavah takaat teitänne ettei teidän sydämmenne koskaan raskauteta ylönsyömisesta, ja juomisesta ja elatuksen murheesta.

Se näkyy, niinkuin tämä varoitus olis uskollisille vähemmin tarpeellisen, sillä totinen Jlan lapsi ei helposti saastuta itsiänsä ylöllisuudellä, vaan jättää tämän itsessensä aivan huonon huvituksen maailman lapsille, jotka ei tunne parempaa iloa, kuin syöda ja juoda; tainkaltainen ylönpaltisuus on kuitenkin erhetys, ja mikä synti taitaisin tosin mainita, johonka ei ihmisen turmeltu sydän ole halullinen. Ja kuinka häpiällisessä tilassa eikös Jsu löytäis sielun, jos Hän samassa tulis häntä pois noutamaan. Ottakamme siis myös tästä vapahtajan neuosta tarkasti varin, ja jos me joskus mailman ulkonaiselta viettelemykseltä (houkutukselta), eli omalta

9. sivu

sisälliselta himoltamme tuntisimme itsemme yllytetyksi näin siivottomaan Jlan lahjain väärinkäytökseen, muistelkaamme ainoastansa, kuinka Jesus itse, kaikkein lahjain antaja, rippui ristissä, ja virvoittettiin etikalla ja sappeella: Silloin mahta täma hekumaallinen himo kadota.

Wapahtaja varoittaa myös uskovaisiansa elatuksen murheesta. - Kuinka tarpeettomat eiko tain kaltaiset murheet ole? Jos emme tarvitse pitää murhetta siitä kuin parempi on, siitä kun ijankaikisesti ulottuu sillä me saamme sen kuilenkin, se lahjoitetaan meille vapaasta armosta. Kunka paljon vähemmin tarvitsee meidän siis suurra maallisia: Jos Jesus pitää murhetta henkellisesta elatuksestamme ja tekee majamme hyväksi; ainoastansa me levitämme suumme niin hän sen täyttää; eikos siis hänen hyvyydensä ulottuis siihen, kun paljon halvempi on? Mutta nämät murheen pidot ei ole ainoastansa turhat, vaan myös tosin vaaralliset ja vahinkolliset sydämmillemme; sillä ne saattavat meitä epäileväisiksi ja levotto

10. sivu

miksi, ja voimassa pitävät meissä tytymättömyyden, koska ei käy tahdomme ja toivomme jälkeen, ja koska ihminen on rasitettu ja vaivattu murheelta, kuinka kunnotoin sydän eikös silloin ole, vastaanottamaan armon etsimistä, rauhan vakutusta ja Jksen rakkauden (sialle)vuodattamusta. Mutta vapahtaja ei tällä tarkoita ainoastansa niitä murheita, vaan hän tahtoo myös varoitta meitä maailmallisesta mielestä; jos annamme ajatuksemme askaroita maallisissa asioisa, niin se tosin taitaa rasittaa sydämmemme ja kokonansa kääntää meitä enemmin maailman rakkauteen, tekee meitä maalisesti mieltyneiksi, ja estää meitä niin autuaallisesta, kuin alinomaisesta taivaallisen ystävämme kansakäymisestä. Pois sentähden mailman tavara, sen virta pojes viepi - ja tuima tuuli syöpi - ei se mull' autuutta anna. Lopullisesti sanoo Jesus - Sentähden valvokaat ja aina rukoilkaat.

Tämä valvovaisuus seisoo tarkkaassa vaarinottamisessa, sekä siitä, kun on sisä

11. sivu

puollellamme, kun myös siltä, kun on ulkopuollelamme ja ympärillämme, mutta täman kansatäytyy rukous vältämättömäti olla yhdistetty, sillä ei valpaus ilman rukousta, eikä rukous ilman valpautta ole ulottuvainen. Sisällisesti tulee meidän ottaa vaaria sydämmestämme ja kaikista sen liikutuksista, ettei se matkaan saata jotain onnettomuudeksemme, ettei siihen ole tullut joku halu ja himo, joka taitais meitä turmella - ettei siellä ole joku salainen vihollinen piiloitettuna joka veis meitä vääryyteen.

Jos me havaitsemme tätä vähemmäksikin, niin emme saa sitä pitää vähänä ja halpana - vaan meidän tulee kohta rukouksessa paeta Jksen tykö, että hän tahtois ulosajaa kaiken sen, kun on häntä vastaan. Meidän tulee alinomaa kysyä itseltämme: Kussa minä olen sydämmelleni? Olenko minä linnani Jksen haavain sisäpuolella? Eli jos sialuni on mennyt, niin kiiruhtakoon takasiin, enenkuin vihollinen peräti paatuttaa sen - ja jos hän havaitse jo vahingoittaneen itsensä, niin tulee hänen anoa

12. sivu

apua ylhäältä laupiuden Jlalta, ennenkun se tulee työllämmäksi. Usein tulee meidän tutkia omaatuntoamme, jos se on puhdas vähimmäistäkin pilkuista, niin että tohdimme osottaa sen tuomarille. Hetkittäin tulee meidän läpitsekatsoa luku laskumme, ja jos siinä havaitsemme vähintäkin maksaamata, niin pitää meidän rientämään Jesuksen tykö ja antamaan hänen verellänsä niin puhdistaa sen, että taidamme laskea sen Jlan eteen, millä hetkellä hän tahtoo kutsua meitä tilinteolle, ja astua tuomioistuimen eteen ilman pelkoa. Mutta meidän tulee myös rukouksen ja alinomaisen katselemisen kautta Jksen päälle, olla varustetut kaikkia niitä vastaan, jotka ovat ulkopuollamme ja ympärillemme vahinkoolliset sydämmellemme ja vaaralliset armo tillallamme. Ei pidä koskaan eteenotettamaan mitään sellaista, jonka tähden Vapahtaja tulis vaadituksi kääntämään silmänsä meistä, eli jonka oheessa itse tarvitsisimme hävetä hänen läsnä ollessa. Ei meidän pidä koskaan antamaan itsem me

13. sivu

sellaiseen työhön, jossa emme tahtoisi löydettää, jos Jesus samalla tulisi meidän pitää siis sanoman jokaiselle viettelevällä äänellä: en minä tahdo kuulla sinua. Herrani taitais tulla, ja niin löytäis minun uskottelemana - Meidän täytyy antaa armon peräti sulkea sydämmemme mailman kaikista turhista menoista jotka ei sovi Jlan valdakunnan kansa, eli kelpaa niille, jotka tahtovat valmistaa itsensä taivaan perillisiksi. Kaikissa pitää meidän siis itseemme menettäämään niinkuin Herramme ja Tuomarimme läsna ollessa, olemaan liikuttamattomat hänessä, ja elää niin kuin me joka hetki vartoisimme häntä; sentähden sanoo hän: Olkoon teidän kupeenne vyötetyt, ja teidän kyntilänne sytytetyt - se on - olkaat niin valmistetut valppaudessa, rukouksisa ja uskossa, että mikä silmäin räpälys hyvänsä taidatte olla valmiit lähtemään; jos myös tuntisimme itsemme olevan uniset, niin rukoilkaamme Jsta, Israelin vartiata, että hän usein herättää meitä

14. sivu

ja pitää meidän valpaina; sillä emme tosin itse kaikella peräänajatuksellame, jos omasta voimasta tahdomme ottaa sitä tehdäksemme, taida itsiemme varjella, vaan se on Jksen uskollisuus joka sen tekee, sillä ellei hän varjele kaupunkia, niin vartiat hukkaan valvoovat. Huokaskaamme siis - auta Jesu! ette valmis olisin ja vahvasta uskossa sun tulemista odottaisin.

Sillä näin sanoo Jesus itse niistä, jotka totteleevat ja seuraavat tätä varoitusta - "Autuat ovat ne palveliat, jotka Herra tultuansa löytää valvovan". Totisesti sanon minä teillä: Hän pitää heitä omansa ja asettaa heidän atrioitsemaan ja tulee ja palvelee heitä. Näin tahtoo Jesus uskovaisiansa tässä mailman viheliäisyydessä vaeltamaan lunastustansa odottaessa, ja niin muodon taidamme me itsiemme koetella, jos se on niin, kuin me vaellamme ja jos aina olemma niin valvovaiset, ja senjälkeen mahdamme tuo

15. sivu

mita, jos oikeudella taidamme lukea itsemme Jlan totisten lasten joukkoon, jotka vissiydellä taitavat odotta määrätöntä autuutta, koska ihmisen poika kerran ilmestyy. Jos nyt olemma vapahtajan vilpittömiä ystäviä, ja mieluisesti tahdomme säilyttää sjelumme hänen tuomiolla, niin uskomme että Jesus on antanut tämän varojtuksen juuri meidän tähtemme, ja että hän varoitta meitä vielä näilläkin sanoilla. Sentähden valvokaat ja aina rukoilkaat, että te mahdolliset olisitta kaikkia näitä välttämään, jotka pitää tapahtumaan ja seisomaan ihmisen pojan edessä - Tainkaltainen valvovaisuus on lihalle ja verelle sangen raskas, sillä se vaatii alinomaan tarkkuutta ja vaarinpitoa itsestämme

16. sivu

se on tarpeellista, että alinomaa antaa itsensä upottaa Jksen haavoihin, ja taitaa vilpittömästi sanoa hänelle, "ej minulle vaan sinulle yksin minä sdämmeni avaan". Amen!

1) Rukoilkaamme.

mutta antakaamme rukouksemme sydämmestä käydä, eikä paljaissa suun sanoissa seisoa:

Laupias Jumala etc.

2) Bön för Keiserliga huset

3) Virigsbön (yliviivattu)

4. Bön för frukten på jorden

5) Ja kuule meitä vielä edespäin, Rakkain Isä: Isä meidän joka olet taivaassa, Pyhitetty olkoon Sinun nimes. Lähestyköön Sinun valtakuntas. Olkoon sinun tahtos' niin maassa kuin taivaassa. Anna meille tänäpänä meidän jokapäiväinen leipämme. Ja an meillä meidän syntimme anteeksi, niinkuin mekin anteeksi annamme

17. sivu

meidän velvollistemme. Ja älä johdata meitä kiusaukseen, mutta päästä meitä pahasta; sillä sinun on valtakunta ja voima ja kunnia ijankaikkisesti Amen

Armostas o'ssä [?] lainaa
Mitä lapses' anelee
Jesu turvaks' tule aina,
meitä myöskin auttele.
Lohduttaja laupias
Pyhä Henki armias
Meidän rukouksemm' kuulkoon.
Amen! Ja se tapahtukoon!
Amen!

Nyt siunatuksi pätökseksi; Kumartakaat teidän sydämmenne Jlan tykö ja ottakat siunaus:

Herra siunatkoon teitä ja varjelkoon teitä! Herra valistakoon kasvonsa teidän päällenne ja okoon teille armollinen! Herra kääntäköön kasvonsa teidän puoleenne ja antakoon teille ijankaikkisen rauhan Nimeen Isän ja Pojan ja Pyhän Hengen - Amen! -


Vihkosen (11,2 x 18 cm) takakannen teksti.

* * *

Kts. kehruuhuoneista, esim."Turun kehruuhuone l.
Työvankila naisia varten (n. 1730-1882, jolloin
vangit siirrettiin Hämeenlinnaan; saarnaajan vir-
ka lakkautettiin 1855 ja ylimääräinen saarnaaja
oli vuoteen 1876."

http://sss.genealogia.fi/genos/3/3_85.htm
Tietoja erikoislaatuisista seurakunnista...

Henkirikoksista kuolemaan tuomittujen kohtaloita

http://www.genealogia.fi/genos/68/68_55.htm

Oskar Konsinin
puutarhaharrastus



Puistonäkymä 27.7.1999. Vaahtera, vuorijalava ja
pähkinäpensas olivat Konsinin aikana puiston pe-
ruslajeja. Nykyisin Kimalan puutarhassa ja puistos-
sa kasvaa noin 150 erilaista puuvartista taksonia.
Konsinin aikana taksoneja oli 50-60.


kts. Kimalan puutarha ja puisto

Oskarin äidin, Ebba Wilhelmina Konsinin, vanhoista kirjeistä ilmenee, että puutarhanhoito oli tärkeä osa Kimalan elämää. Äiti kirjoittaa Tukholmassa opiskelevalle pojalleen 30.7.1860:
"-- Tredgården bär äfven mycket--- men bäron har lidit mycket af skadår som gjorde sig der ett veldigt --(?) ock matat? sina ungar med bäron. -- Dina planterade tren väkser väl. Ock i dit utpålade plantage har de stora tred plantor 35 utom små som nu först komma upp. Om de är äppel, Plommon, Krikan eller nötter känner jag icke. Kanske är det af alla sårter."





Vuonna 1996-97 entistetty Kimalan kukkaympyrä
lienee Oskar Konsinin ajoilta. Opiskellessaan Tuk-
holmassa 1860-luvun alussa hän sai vaikutteita eu-
rooppalaisesta puutarhakulttuurista.




29.6.2007



29.6.2007


29.6.2007


Näkymä kukkaympyrästä pihalle 27.7.1999. Ympy-
rän vieressä kasvaa "Etyk-jalava".



Samoin Oskarin veljen, Viktorin, kirjeestä (Hattula 6.8.1860) Tukholmaan on luettavissa:

"Mamma bad jag skrifva till dig om dina trädplanteringar..."

kts. myös Viktorin kirje Oskarille Kivijärveltä 29.11.1875:


Pertti Toukkarin kokoelmat



Kirkkoherra Henric Kon-
sinin toinen poika, Viktor.

"Viktor Augus Konsin, s. 24.12.1836 Somerolla k. 28.1.1904. Yo 18.9.1857, vih. papiksi 25.6.1859 Nimitettiin Vanajan kpl:ksi 23.12.1863, Kivijärven kkh:ksi 23.3.1871, Orimattilan kkh:ksi 1.3.1881 (ast. virkaan 1.5.1882), v.t. lääninrovasti Iitin rovastikunnassa 1.6.-1.9.1882.




Allekirjoitus Henric Konsinin laulukirjasta.
Pertti Toukkarin kokoelmat





"Viktor oli tarkka pukeutumisessaan.
Hän yritti myös antaa tästä neuvoja
pojalleen Väinölle."
Anita Konsin PT:lle 2005




Porvoon hiippakunnan papiston valitsemana 1897, 1899 ja 1900 valtiopäiville. Lv:n 1897, Ltv:n 1897 ja 1900 sekä enenn. Vv:n 1897 varajäsen.

Anomusehdotukset: 1897: rautatien rakentamisesta Loviisan kaupungin ulkosatamasta Vesijärven rannalle. 1900: Myllymäen asemalta Kannonkoskelle rakennettavasta radasta."
Pappissääty Suomen valtiopäivillä 1809-1906, II 1885-1906
s. 646-647, Helsinki 1934




Uusimaa no 12, 1.2.1904


VIKTOR KONSININ MUISTOKIRJA




"Viktor August Konsin syntyi Somerolla 24.12.1836, kuoli Orimattilassa 28.1.1904 (68-vuotiaana).

Vanhemmat: Someron kirkkoherra, rovasti Henrik Konsin ja Ebba Wilhelmina o.s. Wanochius.

Viktor konsin tuli ylioppilaaksi Turun lukiosta 16.9.1857. Hänet vihittiin papiksi 25.6.1859.

Toimittuaan aluksi ylimääräisenä pappina Hattulassa, Lumparlandissa, Kumlingessa ja Kalvolassa, hänet valittiin Vanajan kappalaiseksi 12.3.1863.

23.3.1871 Viktor Konsin valittiin kirkkoherraksi Kivijärvelle, johon virkaan hän asui 1.5.1872.

Orimattilan kirkkoherraksi Viktor Konsin nimitettiin 1.3.1881, aloittaen viranhoidon 1.5.1882. Hän sai rovastin arvonimen 7.1.1886.

Viktor Konsin oli erittäin hyvin perehtynyt kirkkolakiin ja asetuksiin, jonka vuoksi hänelle uskottiin useita luottamustehtäviä. Vuodesta 1887 hän oli Uudenmaan läänin pappispalkkauskomitean jäsen ja vuodesta 1894 saman komitean puheenjohtaja.

Porvoon hiippakunnan valitsemana hän osallistui pappissäädyn edusmiehenä Suomen valtiopäiviin vuosina 1897, 1899 ja 1900. Täällä hän kuului laki- ja talousvaliokuntaan, sekä valtiovaliokuntaan.

Valtiopäivillä tehdyt ehdotukset ja pidetyt puheenvuorot osoittavat Viktor Konsinin olleen selkeä ja johdonmukaisesti ajatteleva valtiopäivämies. Valiokuntakannanotoissaan hän pyrki yksinkertaistamaan 'lain kiemurat' selviksi kansantajuisiksi ohjeiksi. Rovasti Konsin tunnettiin hyvänä puhujana ja saarnaajana. Hän oli ilmeisen pidetty seurakunnassaan.

Monet jälkipolville välittyneet muistikuvat kertovat hänen olleen humanisti joka pyrki näkemään kaikessa inhimillisessä jotain oikeutettua. Hän oli oikeudenmukaisuuden puolestapuhuja, pappi, jonka elämäntyön johtotähtenä oli antaa seurakunnalleen Jumalan sana ohjeeksi elämän tielle.

Vuonna 1983 löytyneiden saarnatekstien kokonaisuudesta nousee esiin, myös 'nuhteiden' lomasta, aina Raamatun kuninkaallinen laki: Jumala on rakkaus."

Konsin, Anita: Rovasti Viktor Konsin Orimattilan
kirkkoherra v. 1882-1904; muistokirja 2000.

Anita Konsinin kokoama muistokirja rovasti Viktor Konsinin saarnateksteistä. Kirjassa on myös tietoja V. Konsinin perheestä, perheen kuva ja Rolf Konsinin säveltämä hymni "Jumala on rakkaus".

kts.
Orimattilan kirjasto





Oskar Konsinin istuttamat
saarnet voivat edelleen hyvin.
Kuva: Pertti Toukkari syyskuu 1998



Näkymä takapihalta puistoon 8.6.1999.


Vanha, Oskar Konsinin
aikainen omenapuu kär-
si myrskyistä syksyllä 2004.


Syksyllä 1860 äiti kirjoittaa Tukholmaan:

"Somero okt. 1860
Min egen älskade Oskar. Dit hjertligt härkomna bref daterat den 28. Ocktober, bekom jag den 4. november, med alla frösårter och alt hvad den till hörde, Och den 6. sådde jag ut med bitrede af Valzer , dem alla skilda sårter i wålda benkar och ändock teta pålor emellan var benk, sedan numredte jag varje benk hur de följer iårning med fröna. Och den förteckningen får du när du kommer."

Puistosivulle


Kimalan kartanon "punainen kamari" (1895). Vasemmalla Uno, Oskar, Helmi (o.s. Haggren) ja Oskarin vaimo Ida Katarina (o.s. Randelin) Konsin.
Somero-Seuran valokuvakilpailu 1956,
lahjoittaja Georg Haggren.
 

KUVIA KIMALAN
KIVINIEMEN "ALAHUVILASTA"


  

"Palstoituksia.

Läänin kuvernööri on vahvistanut palstoituksen, jolla agronoomi Otto Forsblomin omistamasta Kimala nimisestä 0,3874 Kartanon perintösäteriratsutilan N:o 2 Someron pitäjän Kimalan kylässä on Oskar Konsin-wainajan perikunnalle eroitettu Huvila niminen palsta."
Lounais-Häme 7.3.1909 nro 28, s. 3 

Otto Forsblom oli Oskar Konsinin Agda-tyttären mies. Forsblom osti kartanon perikunnalta vuonna 1905 ja möi sen vuonna 1909 tamperelaiselle "talonomistaja Aleksi Hellilälle".



 * * *

Kuvat vuodelta 1981











Kimalan Kiviniemen "alahuvila" talvella ja kesällä 1981 vähää ennen rakennuksen purkua. Konsinin perikunnalla oli noihin aikoihin Kiviniemessä "ylä- ja alahuvila". Nykyisin (2003) tällä lähes kahden hehtaarin suuruisella alueella on viisi Rolf Konsinin lasten omistamaa kesämökkiä.

Pertti Toukkari 


1900-luvun alussa rakennetun Kiviniemen "ala-huvilan" irtaimistoa vuonna 1981. Huonekalut ovat peräisin Kimalan kartanosta. - Irtaimisto myytiin seuraavana kesänä järjestetyssä huutokaupassa eri puolella Suomea asuville kymmenille perikunnan jäsenille.
Kuvat: Pertti Toukkarin uudelleenkuvaamia Kimalan Kiviniemen "alahuvilassa" 1981 vähää ennen rakennuksen purkua. - Konsinin perikunnalla oli noihin aikoihin Kiviniemessä kaksi kesämökkiä: "ylä- ja alahuvila".



Konsinin sukua. Katri Merimaan mukaan kuva on vuoden 1910 paikkeilta.


"Kiitos, mielenkiintoista oli lukea Kimalan Kiviniemen alahuvilasta ja Konsinin suvusta.

 Olen asunut kesän 1966 Kimalan Kiviniemen alahuvilassa. Olin tuolloin Kannuksen lukion viimeiselle menossa ja hankin ruotsinkielisestä perheestä kesätyötä parantaakseni ruotsin taitoani - sainkin laudaturin. Pääsin työhön Holmbergin perheeseen lasten ja kodinhoitajaksi. Doris Holmberg oli o.s. Konsin.

 Niinpä tuo kesä 1966 kului Somerolla hoitaen lapsia, ruokaa tehden kaasuliedellä, jolla myös tiskivesi kuumennettiin, toimin myös sekä vesijohtona että viemärinä, pikkupyykin pesin pyykkilaudalla ja jääkaappina oli rannassa oleva lähde.

 Minulle kerrottiin Someron pappeina toimineista esi-isistä ja kävimme haudoillakin, joita kuulemma seurakunta hoiti. Sain kuulla, että huvila oli rakennettu herrasväen kesäretkien viettopaikalle. Kiviniemen tontilla oli myös kaksi muuta kesämökkiä, joissa asui samaa sukua.

 Holmbergin perhe vieraili kerran Somerolta jossain kartanossa, mutta sinne ei minua otettu mukaan, vaikka kaikkialle muualle pääsinkin - ymmärsin jotenkin, että simne ei sopinut piikaa viedä. Vanhoillisia vähän olivat ja luulivat, että Pohjanmaalla oli aivan kauheaa: tietkin ajokelvottomia. Tällaisia käsityksiä pyrin korjailemaan. Oikein hyvin tulimme toimeen - mukava oli perhe.

 Terveisin Raija-Leena Huuki Jyväskylästä"


 Sähköpostiviesti PT:lle 11.7.2005