Metsäkonduktööri Oskar Henrik Isidor Konsin (28.5.1835-10.9.1898) oli Someron kirkkoherran Henric Konsinin vanhin poika. Hän osti Kimalan äidiltään vuonna 1868. Oskar Konsin tuli ylioppilaaksi 1857, opiskeli aluksi lakia Helsingin yliopistossa, [Keisarillinen Aleksanterin-Yliopisto Suomessa] mutta vaihtoi alaa parin vuoden kuluttua. Metsäalaa hän opiskeli Ruotsissa. Tukholman Kongl. Skogs Institutenin jälkeen Konsin suoritti 21.6.1861 varsinaisen virkatutkinnon Maanmittauksen ja metsänhoidon ylihallituksessa Suomessa, jolloin hän sai metsäkonduktöörin arvon ja samalla kelpoisuuden valtion virkaan metsänhoitajana.

Vuosina 1864-1871 Konsin oli sotilasvirkatalojen tarkastajana Hämeen ja Mikkelin lääneissä, ja 1872 hänet nimitettiin Turun ja Porin läänin virkatalojen tarkastajaksi (boställsinspektör). Virkatalot olivat sotilas- ja siviilivirkamiesten luontaisetuja. Tästä virasta hän erosi 16.1.1874 sairauden takia ja ryhtyi Kimalan säterirusthollin päätoimiseksi isännäksi.

63-vuotias Oskar Konsin kuoli syksyllä 1898.

Oskar Konsin Tukholmassa

Kongl. Skogs-Institutet
i Stockholm

Konsin opiskeli 1860-luvulla Tukholman kuninkaallisessa metsäinstituutissa, Kongl. Skogs-Institutet, per. 1828. (Hallussani on - kiitos somerolaisen kotiseutuaktiivin, kotiseutuneuvos Voitto Ollonqvistin - muun muassa vanhoja, Oskar Konsinin käsin kirjoittamia luentomuistiinpanoja: C. A. T. Björkmanin 'Föreläsningar i Skogskultur' tammikuulta 1861 ja 'Skogs-Teknologi' -luennoista 25.3.-30.4.1861) ja sai sieltä ideoita, joita toteutti Kimalan puutarhassaan.

"Sedan Studeranden vid Kejserliga Alexanders Universitetet Oskar Konsin härstädes företedt intyg deräfven att han vid Kongl.Skogs Institutet i Stockholm theoretiskt och praktiskt studerat forstvetenskaperne samt jemväl föreledt bevis deräfven att han undergått godkända förhör uti dessa vetenskaper hos Direktorn för Evois forstinstitutet A af Forselles och t.f. forstmästaren derstädes A. G. Blomqvist, blef, uppå derom gjort ansökning samt med ståd af stadgandet i 18. punkten af Nödiga kungörelsen, angående organisation af forst staten i landet, gifven den 7. Maj 1859, offentlig examen med studeranden Konsin inför åfven styrelsen för Landtmäteriet och Forstväsendet i dag anstånd uti de kunskaps stycken som i Nådiga kungörelsen den 19. Maj 1855 för blifvande forstmän äro föreskrefna; och som Studeranden Konsin ådagalade sig derutinnan ega försvarliga insigter, som jag gått antaga honom, Studeranden Konsin till forstkonduktör, hvarjemte han tillåts aflägga trohuldhets och tjenste ed; deräfven detta skulle Konsin till bevis meddelas. - Helsingfors, å Öfverstyrelsen för Landtmäteriet och Forstväsendet, den 21. Juni 1861.
- C. H. Gyldén"
Pertti Toukkarin kokoelmat

Boställsinspektör Konsin tarkasti virkataloja

"-- Tredgården bär äfven mycket--- men bäron har lidit mycket af skadår som gjorde sig der ett veldigt --(?) ock matat? sina ungar med bäron. -- Dina planterade tren väkser väl. Ock i dit utpålade plantage har de stora tred plantor 35 utom små som nu först komma upp. Om de är äppel, Plommon, Krikan eller nötter känner jag icke. Kanske är det af alla sårter."

* * *

Syksyllä 1860 äiti kirjoittaa Tukholmaan:

Konsin kuntakokouksen
varapuheenjohtajana 1867-79

Pöytäkirjat kirjoitettiin ensin suomeksi luultavasti varapuheenjohtaja Oskar Konsinin ansiosta ja avulla, mutta jo syyskuusta 1868 lähtien ruotsiksi. Vasta 1874, jolloin pastori J. C. Boisman ryhtyi toimimaan kuntakokouksen puheenjohtajana, pöytäkirjakieli muuttui jälkeen suomeksi."

"...Oskar Konsin oli kuntakokouksen varapuheenjohtajana syksyyn 1879, jolloin hänet valittiin kuntakokouksen varsinaiseksi esimieheksi ja varaesimieheksi Sarjan kartanon omistaja Alfred Winqvist. Konsin ei toimeen kuitenkaan ryhtynyt, vaan pyysi eroa kivulloisuutensa takia, ja sen kuntakokous myönsikin (6.10. ja 1.12.1879). Uudeksi kuntakokouksen esimieheksi valittiin nyt Lahden kartanon omistaja, kapteeni Carl de Pont. Jo ensimmäisessä kuntakokouksensa hän kuulutti koolle ruotsin kielellä ja kirjoitti ruotsinkielisen pöytäkirjan (24.3.1880)."
Someron Historia II, s. 253, 254  

* * *

"Someron asia. H.S. kertoo: Läänin kuwernörin kysymykseen, millä perustella protokollat Someron kuntakokouksissa kirjoitetaan ruotsiksi, kunnan esimies, kapteni R. de Pont on wastannut että protokollat Somerolla todellakin kirjoitetaan Ruotsin kielellä, ja että siihen on syynä se seikka, että hän ei taida Suomen kieltä, että kun hän, oltuaan kunnallishallituksen esimiehenä, vuonna 1882 uudestaan walittiin tähän toimeen, hän oli ottanut sen wastaan ainoastaan sillä ehdolla, että kokouksen pöytäkirjoissa saisi käyttää Ruotsin kieltä, ja ett'ei kukaan kuntalainen hänen tieten ole tästä menettelystä muistutusta tehnyt.

Herra kuvernöri on tässä asiassa antanut sen päätöksen, että esimiehen tulisi niin pian kuin mahdollista toimittaa kuntakokous, jossa kuntalaisille jätettäisiin tilaisuus keskusella ja päättää, jossa he tahtovat wapauttaa nykyisen esimiehen hänen toimestaan tahi, kunnallisasetuksen 25 §:n nojalla, walita erityisen Suomen kieltä taitawan miehen walmistamaan kuntakokouksen pöytäkirjoja, josta, koska Someron seurakunnan yleisessä jumalanpalveluksessa enimmäksi osaksi käytetään Suomen kieltä, säännön mukaan armollisessa kuulutuksessa Heinäkuun 14 päiwältä 1858, wälttämättömästi olisiwat mainitulla kielellä walmistettawat." 

Sanomia Turusta 31.3.1884, s. 2

Someron ensimmäinen
puhelinkeskus Konsineilla

Oskar Konsin toimi metsähallituksen palkkaamana maanmittarina suorittamassa jakotoimituksia:

 2.8.1864 Somerolla
 (Vilukselan Renko ja Kepsu, Jaatilan Kylä, Pusulan Isotalo;
 ja Pitkäjärven Similä);

kts. http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/Selaus.action;jsessionid=45CB082E53707119B43C57721AA63909?kuvailuTaso=AY&avain=1008404.KA
 Paikkakunta Somero:
 Muu alue: Similä, Somero
 Tekijä Konsin, Oskar
 Sijoitus 55M 26/07

4.4.1865 Sääksmäellä (Linnaisbyn Elsola ja Erkkilä, Wedentaan Montola, Yläjoen Anttila);
Akaalla (Warasniemen Seppälä, Riisikkalan Simola, Hautaniemen Kataja);
Urjalassa (Salmin Jaakkola);

Punkalaitumella (Kosken Katila)

Kalvolassa (Sääksniemen Alatalo, Taljalan Sipilä, Orjanhirsin Kyhkynen, Heinun Saari);
26.6.1865 Sysmässä (Otamon Waris);
Pieksämäellä (Maavisin Kilkalanmäki, Wehmaisten Pääkkölä);
Joroisissa (Lahnalaki);

Jokioisissa (Kettulan Pätylä)

5.8.1868 Hollolassa (Okeroisten Tarkkala)
Asikkalassa (Wesivehmaan Tullimies ja Mierola);
Nastolassa (Kumian Olhainen)
Lampiossa? (Hauhialan Penttilä)

6.8.1868 Padasjoella (Osoilan Kartano)
Asikkalassa (Salon Riihilä)
 kts.
 http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/Selaus.action;jsessionid=A06C90B42CFADD2624409C9686188C02?kuvailuTaso=AY&avain=982593.KA
 Arkistonmuodostaja: Metsähallitus
 Arkisto: Metsähallituksen sotilasvirkatalokartat (kokoelma)
 Sarja: Ia.* Sotilasvirkatalokartat
 Arkistoyksikkö: Metsähall.:sot.vir Ia.* 42/- - Karta öfver Riihelä militie boställes skogsmark uti Salo by af Asikkala socvken...
 Paikkakunta Asikkala: Muu alue Riihelä, Asikkala
 Tekijä Konsin, Oskar
 Sijoitus 2d 23/14

 22.2.1869 Marttilassa (Karvelan Wähätalo, Lietonperän Isotalo, Karinaisten Manni, Myllykylän Nyhä, Stonarvastan? Mattari, Sillilän Maunula, Pettäisten Heikkilä Raukkalan Riikkilä);
Nousiaisissa (Tappais, Nynäs, Karhulan Hulmi i Lojmijoki);

Metsäkonduktööri Oskar Konsin osti 28.3.1867
 Matts Mattsson Ylirekolan tilan, ns. Rekolan puolikkaan (Rekola oli halottu kahtia vuonna 1726), 4.800 markalla (= vuoden 2008 rahanarvoon suhteutettuna 17.543,29 euroa). Tilan pinta-ala oli 169,22 ta eli noin 83,5 hehtaaria. Oskar Konsin kartanon pinta-alaksi tuli kaupan jälkeen 992,27 ta eli 489,8 hehtaaria.:

"Jag Matts Mattsson Ylirekola gör härmed veterligt att jag med min kära hustrus ja och samstycke samt af fri vilja och berådt med försåldt, såsom jag och genom detta öppna salubref försäljes till Herr Forstkonduktören Oskar Konsin mitt ägande halfa Rekola skattehemman om 1/6 mantala beläget i Kimala by, Somero socken Nedre Sääksmäki härad och Tavastehus Län för en betingad och öfverenskommen köpsumma stor Fyratusen åttahundra / 4,800/ mark finskt mynt;

 Och som sista penningen med den fösta år till mig slutligen betald och liquiderad, pä sätt ett särskildt bikontrakt närmare omförmaler så afhänder jag mig, min hustru och barn berörde skattehemman med alla dess adpertinentur och tillegnandet samma Herr Forstkonduktören med lägenhetens alla hus, ägor, jord, åker, äng, skog och mark, fiske och fiskevatten, intet undantaget af hvad dertill lyder, af ålder legat eller framdeles tillvinnas kan, att äga, bruka och besitta såsom dess närfångna egendom.

 Förlindande mig till hem?? ..tu lag. Tilla yttermera visso har jag tillika med min kära hustru detta salubref i medanskrifne vittnens närvaro, egenhändigt undersrifvit och med våra bomärken bekräftadt, som skdde å Kimala Säteri i Somero socken den 28de Mars 1867.

 Matts Mattsson Ylirekola, säljare, puumerkkinä
 hakaristi
 Karolina Henriksdotter Ylirekola, Säljarens hustru,
 puumerkkinä risti

 Oskar Konsin, Köpare

 Med förestående köpebref förklarar jag mig nöjd.
 Som ofvan. Bevittna:
 ?? Corander

 Fredrik Forssell

Someron käräjät 9.9.1886

§ 98

Till detta ting har Forstkonduktören Oskar Konsin, från Kimala by i denne Somero socken, å Rusthållareenkan Karolina Avellan, från samma by utverkat en sålydande skirftlig stemning /Se sign:"L"/  och då berörda mål, som blifvit till denna rättegångsdag utdeladt, nu till behandling företogs, instälde sig vid upprop parterne hvardera i egne personer.

 Till närmare utvecklande af käromålet anförde käranden att ehuru Kiviniemi kallade åker, samt Pärko, Suoniittu och Niinisaari ängsmarker från urminnestider underlydt och jemväl vid af Kommissionslandtmätaren Johan Ingman år 1880 parteres egande hvar sin hälft af Rekola skattehemman i förberörde Kimala by emellan förrättad rågång tillagts kärandens egande berörde halfa Rekola hemman, hade svaranden, som vid sagda råhång fått? den tyvärr oriktiga uppfattning att rån vore dragen tvärt öfver sagda åker och ängsmarker, genast efter rågången omhändertagit och härintils odlat desse egor, utan att kunna förmås dem afträda, hvarföre nu yrkades svarandena lagliga åläggande att genast till kärandens fria förfogande afträda sagda Kiviniemi ¨ker jemte Perko, Suoniittu och Niinisaari ängesmarker, äfvensom att ersätta käranden för undvaron af egorna med inalles tvåhundrafemtiosju mark, jemte det käranden anhåll att med femtio mark blifva ersatt för kostnaderna i målet.

 Genmäle? i saken affordrad, be...? svaranden sig hafva odlat af i frågavarande åker och ängar vidare än hemm... innehafvane hälft af Rekola hemmman...tat och yrkade ... om käromålets förkastande såsom i högsta? måtte obe..gadt.

 Käranden åker... emmellertids att i saken vittna Torparne Matts Mattsson Rekola, och Nils Simonsson Ojala? jemte Spanmålskarlen Henrik Mattson, alla från förenämnda Kimala by, i hvilket afseende jemväl svaranden uppgaf Spannmålstorparen Johan Thomasson, jemväl från Kimala, och bonden Matts Adolfsson Yliteeri, från Talvisilta by i denna socken, hvilka enhvar härvid på upprop tillstädes kommo, men vid ...kt ... ... ... anmärkte svaranden emot Matts Rekola att denne såsom kärandens torpare ... en del af ifågavarande egor, samt ansåg Matts Rekola förty hafva nytta eller skada atta ... af dess afgifvande vittnesmål; derå Härandsrätten, hvars utlåtande i anledning af ...senmärkningen ..skades, genom utslag, unde öfverläggningen havrtilla vedesbörande voro afträdte, ansåg ...sanmärkningen icke förjena något afseende .... densamma förty ...skattades; derå samtlige uppgifne vittnen, emot hvilka något vidare .... hvarken anmälltes eller eljest utletas kunde samt då dessa föröfrigt voro .... , tillstaddes aflägga vittnanden å den de, erinrade om ......, hördes .... från hvar... och intygade Stemning:

 Till innevarande års lag..na ... med Somero sockens och Sommarnäs kapels .. lag, hvilket .... .... den 2. ..... September samt förrättas å Hovila rusthåll i Ihamäki by af erörde socken, kallas? och stemmes? Rusthållareenkan Karolina Avellan, från Kimala by .... i Somero socken, för att genmåla? Forstkonuktören Oskar Konsin, bosatt i sedannände Kimalaby, enär denne på företteende? ekål är .... söka ... Karolina Avellan att .... Forstkonduktören Konsin fria bruk och öfverfogande .... Kiviniemi kallat åker Perko, Suoniittu och Niinisaari ängsmarker, hvilka .... .... af Karolina Avellan, .... .... underlyda Forskonduktören Konsin i Kimala by egande halfva Rekola skattehemman ....; .... talan? år ... i hvad af hufvudsaken? ... och .... denna ..... .... .... ..... ...... Sääksmäki, den 8 Augusti 1886.
 På domare-.... vägnar
 August Blåfield?
1. Matts Rekola: att rån är dragen i rak... emeller Rekola hemmans skogshälften emot ifågavarande Niinisaari ängsdel, hvilken åter icke är ..., och lade emellan vittnets numera aflidna .... Bonden Matts Andersson Rekoka, ... ... i lifstiden egt den hälft af hemman, som nu innehafas af käranden, och svarandens en företräden i eganderätten till dennes hälft af samma hemman rättegång? förevarit om bättre rätt tilla Niinisaari äng dervid? det .... ... .... denne andel befåtts hvart emot år med en tunna hafva; att Suoniittu och Perko ängar, hvika svaranden i fem års tid odlat, likalades befåtts hvardera med en tunna hafra hvart annat år och vid den? af kommissioslandtmätaren Ingman verkställde nämmde? rågång rån uti Kiviniemi äng.... ... alnar i på svarandens andel deri.

 2:a Nils Ojala: vittnet, som hade sig bekant att ifrågavarande omtvistande egor ... den af Kommissionslandtmätaren Ingman pårättade? rågång odlats af käranden, ... angående rån enahanda intygan med nästföregående vittnet Matts Rekola.

 3:a Henrik Mattsson: afgaf enahanda intygan med sistashörde vittnet Nils Ojala.

 4:a Johan Thomasson: intygade samstämmigt med föregående vittnen, angående råleden till ifrågan rand mark och att svaranden odlat efter ...samma.

 5:a Matts Yläteeri att Kommissionsladtmätaren Ingman uppgått rån från ...stranden, den att r... förekom samt derifrån rån dragits rak mot

Händälä å så att rån kommit att skära ängsmarkerna i fråga.

 Vittnena hafva vid upprepandet? af deras berätti... ur protokollet erkänt desamma vara deri riktigt införda och ut..git i den ordning de afhörts, enhavar efter gjord anhållan om skäligt vittnes arvoda?.

 Parterne tillsades härå afträda medan? i Häradsrätten ... följande

 Beslut:

 Innan vidare åtgärd i saken vidtagas kan aktar Häradsrätten nödigt inhemta vederbörande landtmätarens efter anställande syn afgifvande? utlåtande, och anstår, för att en sådan syn hinner verkställas, med vidare åtgärd i förevarande mål till sjette rättegångsdagen af nästkommande 1887 års lagtina... hösteting i tingslaget, då parterne antingen sjelfve eller genom behörigen besullmåttigade? och eljest lagliga ombud, käranden om han sin talan? fullfölja vill och svaranden i falla han i saken vidare önskar blifva hörd ega tillstädeskomma på ...yynas?, som ifrån klockan nio föremiddagen å tingstaden afvaktar ? bör, och eger käranden att derförinnan ej mindre anhålla om förordnande för vederbörande landtmätare att förrätta den nödig an...dda synen, än desutom genom af sakkun  nige personer anställande syn låta närmare ut... beloppet och beskaffenheten af den utaf käranden fordrade ersättningen, äfvensom att vid nålets återföretagande vara ... med de vid synen tillkomma instrumenter och utlåtande. Föröfrigt skyldigkännes parterne att till deras i målet afhörde? vittnen i ...drade vittnes... utgifva, käranden åt Matts Rekola, Nils Ojala och Henrik Mattsson enhvar tre mark samt svaranden tilla Johan Thomasson och Matts Yläteeri hvardera likaledes tre mark tillökte vid bristanden ... och godvillig betalning med lösen för nödigt .... af detta protokoll och beslut samt andra i och för utmåtningen ...nade bevisliga utgifter som affades?

Somero Hösteting År 188 den 25 Oktober

 §: 87

 Enär till vidare behandling uppropades skirftiligen instämda och id sisttidet? ¨rs lagtima? höstting i tingslaget under §: 98 af protokollet anhängedgjorda? samt för tillhörordnad landtmätare syn härtill uppskjutna målet angående afträdande af egor och utgifnande ersättning emellan forstkonduktören Oscar Konsin från Kimala by i denne socken, och kärande Rusthållareenkan Karolina Avellan ders...mastädes, svarande, insamna sig käranden jemte antaget rättegångsbiträde Vicehäradshöfdingen Johan Amateus Söderström och tillstädeskom? för svaranden Kronolaänsmannen i St Mårtens socken Isak Edvard Sjöman, i grund af en så lydande fullmakt:

 "Sign fullmakt."

 Sedan det förut i målet tillkomna protokoll blifvit upplåst tillkännagaf Vicehäradshöfding Söderström att den i föreskrifne Landtmätaresynen numera föresiggått och inlemnade styrkt? afskrift af det dervid förde proto...? jemte ett karta afstråk? öfver de i ....? varande egorne, af hvilka ....? protokoll här afskrefs och är af jöljande lydelse:

"Sign Nordman

 hvilket upplästes och derå Vicehäradshöfdingen Söderström återhemtade kärsmålet så vidt ....? afträ
dande af Suonittu och Niinisaari ängs marker ...? frångick ....? beträffande öfrige eg...?, samt yrkade derjemte svarandes åläggande att godtföra käranden för den år han varit i saknade af förenämnde ängsmaker med etthundrasjuttioåtta mark, hvartill ersättningen vid landtmätaresynen uppåkallats

 Kronolänsmannen Sjöman genmäldte härå att, såsom ingifne karta afskrift? äfven utvisar, har råen emellan parternes egande hvar sin hälfe af Rekola Hemman utstakats i rak sträckning samt dervid en del af Suoniittu och Niinisaari ängs marker fallit in på ...andens eganen hälft af hemmannet? och efter det denne rågång sedan uppgången år 1880 vunnit? lega? kraft svaranden, såsom dertill fullt berättigad, öfvertagit ....? till den mark som varit belägen inom svarandens hemmansdel af samma rå, hvarföre Kronolänsmannen ansåg ... målet i denne del obefogad, så mycket mer som käranden afven genast efter det förenämnde rå blifvit utstakad jemväl tagit i besittning särskilda egor som derförinnan häfdat af svaranden och befunnits tillyda? kärandens hemmans hölft, och hvad åter vid kommen den ...ade ersättinigen så undandrog Kronslänsmannen svaranden genmäle hårom?, enär skild stämning angående ersättning ej ågått svaranden och 

Signen Nordman

 avonainen asianajan valtakirja

 Karolina Avellan
 Kartanonhaltian leski
 Kimalan Kartanosta
 Someron pitäjää
 puumerkki +

 Todistavat:

 Viktor Suutela
 talollinen, kirjoitti myös.

 Kusta Kustaanpoika
 renki Kimalan Kylstä
 (puumerkki) +

Singnum Nordman

 Protokoll, fördt af undertecknad Kommisions landtmätare vid hållet sammanträde å Kiala egendom i Kimala by och Somero socken, angående syn för utredande af egande rätten till Kiviniemi åker, Perko, Suoniitty och Niinisaariängar, den 5. Oktober 1887.

 Till detta sammanträde infunno sig: sökanden Forskonduktören Oskar Konsin och rusthållare enkan Karolina Avellan genom befullmaktiadt ombud sonen Oskar Avellan samt som godemän bonden Viktor Ryhtä ifrån Ryhtä enstaka hemman och tarparen Karl Karlsson Mullivuori ifrån denna Kimala by.

 Guvernörsembetets förordnande till senna förmättning af den 2. sistförlidne April upplåstes. I af eller ...at hinder förspordes ej i något afseende.

 Detta antecknadt, inlemnade sökanden Konsin be..gen bestyrkt utdrug af karta och handlingar afven Rekola och Kartano lägenheters egor, hvaraf inhemtades att egorna blifvit affattade till storskifte år 1780 af Frdr. Kreisteen (po. Fred. Johan Christén), upplysande sökanden: att Kommisionslandtmätaren J. Ingman på grund af vederbörligt förordnande? 1880. förrättat rågång emellan hvardera hälfterna af Rekola hemman, vid hvilket ...fälle? bemälde Ingman uppstakat rån parterne emellan endast i skogsmarken, utan att å markken utm...ka de ängar som tilyda sökanden andel af hemmanet hvilka infallla på svaranden sida af rån; att genast erter sagde rågång hade Avellan utan vidare tagit Suoniitty ång i besittning, då deremot Niinisaari äng genast efter det sökandens torpare fått b... den deri infådda hafran. Detta besittningstagande? h... sökanden icke afvetat för än par år efter rågången om.. dan dessa ängar hafdats? af torpare; men på enast .... den fått kännedom derom, har han genom nändem... låtit tillsäga Avellan att afträda sade ängar tillfö... ... någon påföljd. Till följe deraf yrkade sökanden Konsin nu derpå att de otvistade egorna med ledning af of..åberupade karta måtte utp¨lats unde de åtta år Avellan hafdat nämnde egeor? afven vid detta tillfälle borde ....ställas.

 Svaranden Avellan, i saken hrd, erkände riktigheten skandens andrugande?, men ansåg att han varit be.... gåd att häfda efter landtmätaren Ingmans rågång. Tillfrågad derom huruvida svaranden Avellan nu .....? utan vidare afstå från att häfda ifrågavarade egor, ...de han att derå afgifva svar.

 Som förlikning icke kunde åstadkommas huru svaranden Konsin sade sig vara villig dertill, vidtogs med sy...? å marken i öfvervaro af förenämnde sakegare och ge....män, och er...? vidkommande Niinisaari äng.: att gård... drugets efter den råta skogsrån, såsom synes? af synekart? emellan punkterne a och b ehuru kartautdruget utve... att rån bör gå emellan punkterne 1., 2. 3. 3. och 5., i en...het hvarmed ängen äfven utpålades.

 Med besigtöningen af Suoniitty äng, befanns för.... landet vara enahanda so med Niinisari äng, i ty.... Avellan genast efter förenämnde rågång tillegnat .....

(484)
 delen af ängen som faller på hans sida af linien d; denna äng utpålades i enlighet med kartan, emellan punkterne 6. 7 och 8. såsom synes af synekartan.

 Widkommande väreringen af den skada sökanden tillskyndats, beräknas förlusten från Niinisaari endast för 7. år, emedan sökandens torpare fått bärga? graden derifrån .... året eller 1880., tillfölje deraf tre hafreskörden från etä tunnland i areal med 4. tunnor för hvarje skörd gör 12. tunner, efter af drug af arbetskostnaderna ansögs tunnan böra beräknas till 8. mark gör 96. mark samt för 4. års bee till endast 2. mark om året, deri inberäknadt en ...ligen god ..skörd, ger 8. mark; således från sgda areal ansågs nettovinsten uppgå till 104. mark. Ifrån Suoniitty uppskattades afkastningen från 1,92. tunnland till 30. L... hö å 30 penni, gör för året 9. mark och för 8. år 72. mark samt för ett af Avellan b..... g...de till 2. mark, tillsamman 74. mark.

 Sökanden erinrade derom att Avellan, ehuru tillsagd att afstå såväl Niinisaari som Suoniitty, detta oaktadt för par år sedan uppgrästat sistnämnde äng och genom bränning på sina? ställen förstört nästan alla matmylla.

 Den 6. Oktober fortsattes med synen, hvarvid Kiviniemi åker besigtigades, och erf... dervid att den af bemälde Ingman derstädes uppstakade rån kommit inpå Avellans sidan om rågårdet omkring 4. alnar, marken emellan nya oh gamla rån består endast af en skogbeväxt linda. Tillfölje deraf förklarade sökanden Konsin att Kiviniemi åkers affären får utan vidare förfalla.

 Widkammande Perko äng tillhör sökanden endast den delen deraf som är inom hans rå, som tillkännagafs.

 Efter sålunda förrättad syn å marken, sammantrådde under

tecknad åter med förutnämnde sakegare och godemän, vid ... tillfälle svaranden Avellan bestred att han bärgat något hö... Suoniitty, men erkände att han upp.... sagde äng. H... upplyste sökanden att Avellans torpare bärgat ängen ifråg... antagligen med Avellan begifvande.

 Utlåtande:

 Emedan svaranden enkan Karolina Avellan egenmäktigt ... engat sig sökanden Konsin Niinisaari äng om 1.00 tunnland utmärkt å synekartan med Litt. A., och Suoniitty äng om 1.... tunnland under Litt B. å synekartan, ehuru dessa ängar tillhöra... Konsin, får undertecknad ....da att sagde ngar till...nas dess rätte egare nyssnämnde Konsin; och bör enkan Avellan skyldigkännas att godtföra Forstkonduktören Konsin för ... 8. år han varit förlustig? Suoniitty äng med 74. mark och för ... års förlust af inkomsten från Niinisaari ång med 104. mark eller tillsammans 178 mark, utan att någon gräst...ingskostander till Avellan br ifrågakomma då grästningen skett efter det ...derbörande nämndeman sörbjudit Avellan från att vidare ..da berörde ngsmarker, i synnerhet då matjorden på en del st... af ...nämnde Suoniitty äng är genom bränning försörd och d... grästlandet ännu iche är dikadt.

 Sålunda synat och befunnit, intygar; Ort och tid som ofvan.

 På tjenstens vägnar;

 Matts Nordman

 Afskriftens riktighet besyrker, Somero den 15. Oktober Mats Nordman. Kommisions landtm.

närmare uppskattning af afkastningen från ifrågavarande egor ej ...aller skett, hvar...om Kronolänsmannen ansåg ersättningsfrågan icke kunna pröfvas i sammanhang med påstående om afträdande af egorne avseende Kronslänsmannan käromålet ...ty ... i alla underkänas.

 Videhäradshöfdingen Söderström erinrade härå att käranden redan i stämningen förbehållit sig ..... tala i hvad af hufvudaken härflyter? och då ersättningsfrågan härledes ut af besittningstagandet af egor, hvilka svaranden .... och käranden nu ... tillvinna? sig samt svaranden dessutom alla? redan vid föregående? sammanträdet i målet ej .... .... on ....... ansåg Videhäradshöfdinnen den å svarande sidan ..... de invändning ej förtjena afseende och Kronolänsmannen för ty böra å.... att genast träda i svarsmål? hvad angår den ...skade ersättningen; och derå käranden jemte fullmäktigen afträdde, .... i Rätten af...lade till detta:

 Utslag

 Som käranden uti stämmingen målet förbehållit sig .... talan hvad af hufvudsaken ...tyter och ersättningen grundar sig på att käranden gått i ...tningen af påräknad afkonst? från egor den kan ... .... tillvinna sig, alltså och då invndningen, enligt 5 16 Kap R. B. bordt göras i rättegngens början, anser Häradsrätten svarandes invändning om att ... stäning ej ... .... angående utbekommande af ersättning icke förtjena afseende, hvarföre invändningen

lamnas? utan afseende samt ålägges Kronolänsmannen Sjöman att trda i hufvudsakligt svaromål? hvad äfven angår ut..svarande af ifrågavarande ersättning som å inkallandet afsades och derå Kronolänsmannen Sjöman motsade, utgifvande af den ..skade ersättningen innom densamma blifvit till beloppet närmare styrke, i anledning hvaraf Vecehäradshöfdingen Söderström åter erinnade att ersättningsbeloppe vid synen af landsmätaren jemte tvänne godemn profvats och ej heller dervid blifvit motsagda svarande sidan, samt ..... Vicehäradhöfdingen Söderström att i målet vett... Nämnde mannen i Rätten Johan Johansson Seppäl, hvarjemte Kronolänsmannen Sjöman anhåll att .... häri ..... vittne afh..de ... till .... .... Bonden Matts Vikstedt Kylä Teeri, från Talvisilta by i denne Somero socken, skulle ange? här...? och sedan Nämndemannen Seppälä uppstigit från sitt? .... i den honom för.... domföra Rätten till atta Seppäl såsom o.... erkändn aflägga vittnes.... å den han ....kunnig om densammas vigt och .... afskildt hördes .... intygade.
1o Nämndemannen Seppälä: att vittnet på begäran af målet såsom vittne afhörde torparen Matts Rekola, enligt hvad vittnet vill erinra sig, för några år tillbaka tillsagt svaranden att icke uppodla några egar

hvilka tillförene höfdats af Matts ekola och af svaranden tagits i besittning efter några....som härå utssteg?.

2a Matts Vikstedt; vidblef endast sitt förra vittnesmål samt hade intet att tillägga samt .....

 Kronolänsman Sjöman anmärkte härå att genom den år 1880 utaf? Kommissionsländtmätaren Ingman uppgångne rån ....ternes lägenheten emellan byte af de på hvar sin sida om råen belägne egor antagligen äfven skatt och som denna rågång vunnit laga kraft ansåg Kronolänsmannen ..rsmålet hvad angick afträdandet af egorna följaktligen sentida? ...ackt och då Vicehäradshöfdingen Söderström erinrade att förenämndea rågång vore att betraktas endast såsom en vanlig skgogarå som uppdragits i rak sträckning öfver odlade egor utan atta byte af sådana egor verkställdts, förbehåll Kronolänsmannen savaranden rådruvna? som föreställande af utredning det vid nämnde rågan egoutbyte parterne emellan företagits, hvaremot Vicehäradshöfdingen Söderström motsade att vidare uppskaf i saken rånet yrkade slutligt utslag der? enär genom den senast hållne landmätare syn utredts att rån år 1880 uppstakats endast i skogsmarken utan att å marken ut märkts de ängar, hvilka till.... Kärandens hemmans hälft och äro belägna inom svarandens andel af hemmans hälften;

...hållande Videhäradshöfdingen slutligen att käranden, som .... landtmätare synen tillskyndats dryga kostnaden, skylle blifva tillagd rättegång konstands ersättning med minst etthundra femtio mark, efter antecknandet hvaraf vederbörande ..ingo utstiga medan i Tätte... till .... ....

 Utlang:

 Emedan uti ingifna utaf Landtmätare Nordman vid den af honom hållna i målet tillförordnade syne förde protokoll antcknats att vid den af Kommisions landmätaren Ingman på grund af vederbörligt förordnande år 1880 förrättade rågång emellan parternes egande hvar sin hlft af Rekola hemman endast rån uppstakats i skogsmarken utan att de ängar, som tilllyda kärandens andel af hemmanet och att belägna inom svarandens hemmans hälft skifte utmärkts och att ...ty kan Häradsrätten icke vidare bevilja svaranden rätt att härom framställa bevisning, hvarföre det begärda uppskofvet afslås och har saken nu tagits i slutligt ...bebägande, dervid Häradsrätt genom Videlandmätaren Nordman den 5. och 6.te i denna .... månad å stället förrättade syn ..... utredt vara att en del af Soniittu och Niinisaari ängar, af tillsammans 2,92 tunnelands vidd 

ehuru belängne inom svaranden Karolina Avellans andel af Rekola hemmanes skifte allt fortfarande tillyda kärandens hälft af samma hemman, hvarföre och då svaranden emallertid satt sig i besittning af desse ängar och tillgodokommit afkomsten af de samma, från förstsagda ... Suoniittu äng i åtta år och från den senare nämnda eller Niinisaari i sju år, hvilken afkomst af Landtmätaren och gode män pröfvats till inalles ett hundra sjuttioåtta mark Häradsrätten prof... tättvist ålägga svaranden Karolina Avellan att till käranden Forstkonduktören Konsins fria? bruk och begagnande genast afträda ...berörde ängsandelar samt att emot ..ående gvitto, till käranden utbetala ...drade nyssnämnde ersättningbelopp ett hundra sjuttio åtta mark, och jemte det utlågande i käromålet för öfritgt såsom frång... förfallen ålägges svaranden att med etthundra femtio mark godtöra käranden i målet ... ..gälder. Som å inkallandet afsades, då Kronolänsmannen Sjöman med fem mark sjuttio sex penni ... utslaget erlade .... och underrättades ....../..... (den 24. nästkommanden December)

Kejserlige Åbo Hofrätts, i Storfurstendomet Finland, dom uti ett från Häradsrätten i Somero sockens tingslag vädjadt mål emellan Rusthållareenkan Karolina Avellan, från Kimala by i nämnde socken, såsom egare af hälften af Rekola skattehemman i sagde by, genom ombud Landskanslisten, numera Kronolänsmannen Frans Nils Palin, härstäden kärande, och Forstkonduktören Oskar Konsin, hvilken eger den andra hälften beröra hemman, medelst fullmäktig Hofrättskanslisten Georg Frietsek?, svarande, angående, bland annat, bättre rättt till särskilda jordstycken; Gifven i Åbo den 2. Mars 1888.

 Kejserlige Hofrätten har af handlingarna i måle inhemtat, huruledes Forstkonduktören Konsin, på stämning å Karolina Avellan, vid Häradsrätten anfört, att ehuru Suoniittu och Niinisaari ängsmarker från urminnes tider underlydt Konsins anpart af Rekola hemman och jemväl tillerkänts densamma vid an af äldre Kommisionslandtmätaren Johan Ingman år 1880 verkställd rågång emellan parternes omordade hemmanshälfter, så hade Karolina Avellan likväl genast efter ifrågakom- 
na rågång omhändertagit och begynt odla Suoniitty och Niinisaari jordstycken, dem hon ännu ej kunnat förmås att åt Konsin afträda, i anseende hvartill denne yrkat Karolina Avellans förpligtande att meranmämnda ängsmarker till Konsin genast öfverlemna jemte det Konsin påstått sin vederparts skyldigkännande att godtgöra honom för saknaden af omförmälda jordstycken med etthundra sjuttioåtta mark, äfvensom Konsin gjort anspråk på ersättning för sina konstnader i målet.

 I saken hörd, har Karolina Avellan uppgifvit, att rån emellan parternes hälfter af Rekola hemman år 1880 utstakats i rak sträckning och sålunda att en del af Suoniittu och Niinisaari ångsmarker tillfallit Karolina Avellans anpart af lägenheten, hvadan hon, sedan ny..sagda rågång vunnit laga kraft, övertagit h..fden af berörda, inom hennes hemmansdels råer varande ängsstycken, helst äfven Forstkonduktören Konsin, på enahanda grund, genast efter råutstakningen tagit i besittning förskilda jordlotter, hvilka dittills bebrukats under Karolina Avellans hälft af hemmanet, hvarhos? hon erinrat att hennes vederpart ej utredt beloppet af den ersättning han härutinnan utsökt, och sedan Äldre Kommissionslandtmätaren Mathias Nordman, till följe af Häradsrättens derom meddelade föreskrift, den 5. och   6. Oktober 1887 verkstält syn å stället till vinnande af upplysning i målet samt Karolina Avellan anhållit om uppskof med detsammas afgörande på det hon vunne tillställe att styrka sitt jemväl under rättegången gjorda påstående att vid omordade rågång egobyte parterne emellan försiggått, men Konsin motsagt denna begäran, har Häradsrätten genom utslag, afkunnadt den 25. Oktober 1887, häromsig yttrat, att alldenstund till protokollet öfver ofvanantydda, den 5. och 6. Oktober 1887 hållna syn antecknats, att vid den af Äldere Kommissionslandtmätaren Ingman, på grund af vederbörligt förordnande, år 1880, förrättade rågåg emellan parternes andelar af Rekola hemman rån uppstakats endast i skogsmarken, utan att de ängar, som tillydde Forstkonduktören Konsins anpart af hemmanet och läge? inom Karolina Avellans hemmanshälft, vid rågången utmärkts samt något egoutbyte dervid altså ej försiggått; fördenskull kunde Häradsrätten ej bifalla hennes omförmälda begäran. Wid granskning af sjelfva saken, fann? Häradrätten genom Äldre Kommissions-landtmätaren Nordmans syn utredt vara att af Suoniittu och Niinisaari ängar en del af inalles två nittiotvå hundradedels tunnlands vidd, ehuru belägen inom Karolina Avellans anpart af Rekola hemmans skifte, fortfaran... 

Konsin vuokrasi Holmströmille 125 hehtaaria maata 15 vuodeksi. Hehtaarivuokra oli ensimmäisenä vuotena 8 markkaa, toisena 10, kolmantena 12, neljäntenä 14 ja viidennestä vuokravuodesta eteenpäin 16 markkaa.
 

Arrende-kontrakt

Härmedelst upplåter jag, Osk. Konsin, till Herr A. Holmströms eller hans rättsinnehafvares bebrukande etthundratjugufem (125) hektarer odlad och odlingsbar jord längs Häntälä bys rå, från Ryhtä hemmans rå i vester till Avellanska rån i öster, mot följande vilkor:

 1. Arrendetiden bestämmes till femton (15.) år, räknad från den 14. mars 1892. till samma tid 1907., då marken utan vidare uppsägning till stommen afträdes; dock äger arrendator bearbeta jorden redan från denna dag.

 2. Uti årligt arrende betalas första året 8-, andra 10-, tredje 12-, fjerde 14- och femte jemte följande åren till arrendetidens utgång 16. mark per hektar. Detta arrende betalas sålunda, att första betalningstiden inträffar den 1. februari 1892 och sedermera efter hvarje halft år hälften af arrendesumman för året. Doch äger arrendator tillräkna sig 5. procents rabatt för i förskott erlagda arrende.. på 7 ½ månader.

 3. Nytjorätten af å arrenderade marken förekommande hus tillfaller jemväl arrendator, hvilka vid arrendetidens utgån böra lägenhetsinnehafvaren återställes i samma skick eller efter det värde, de haft vid tillträdet. De hus åter, hvilka arrendator till sin nytta eller beqvämlighet anlaggt, böra af egendomsinnehafvaren vid arrendetidens utgång inlösas efter deras då befintliga värde.

 4. Sitt behof af skogsvirke får arrendator taga ifrån invidligande Mullivuori backe, doch med qvarlemnande af ett tillräckligt antal fröträd. Denna backe får äfven begagnes af arrendator till mulbete.

5. Hvarken kreatursfoder, gödsel eller skogsprodukter få af arrendator säljas eller från lägenheten bortföras. Doch må han, då artificiela gödningsämnen uppköpts, föryttra ett motsvarande värde ... foder. Sista årets göda tillfaller arrendator. Osk. Konsin

 A. F. Holmströms egenhändiga underskrift bestyrka: Ort och tid som ofvan

 Vald. Sagulin

 A. Winqvist

 1894. Mars 18. Halft års arrende betalt med 712,50 mk
 1894 Sept. 8. Halft års arrende betalt med 712,50 mk

 Afskirftens riktighet bestyrka: Somero, den 3. aug. 1895
 Afskriftens enlighet med bestyrkt afskrift, belaggd med 8. marks kartasigillata märken,
 intyga; Somero den Augusti 1895.

 H. A. Berg
 Vera Sahlström
(Pertti Toukkarin kokoelmat)

Holmström ja Konsin
käräjillä

Holmströmin ja Konsinin välille kehkeytyi riita-asia maksamattomasta puolen vuoden vuokrasta elokuussa 1895. Konsin kirjoitti Hämeen läänin kuvernöörille asiasta 9.8.1895. Asia oli ollut käräjillä jo 25.10.1894, mutta juttu raukesi, koska sekä kantaja että vastaaja olivat jääneet "käräjistä pois".

 Holmström esitti oman kantansa asiaan Hämeenlinnan läänin kuvernöörille 28.8.1895.

Holmström halusi maksaa vuokravelkansa suoraan Hypoteekkiyhdistykselle Konsinin velkojen korkojen lyhennykseksi. Oskar Konsin ei suostunut tähän. Vastalauseessaan Konsin kirjoittaa 14.9.1895:

 "Vuokraaja August Holmström kävi tosin elokuun 1. päivänä luonani vuokramaksustansa puhumassa, mutta kun hän ei jättänyt minulle mainittua vuokrasummaa, vaan vaati minua seuraamaan häntä täkäläiseen postitoimistoon, lähettäksensä rahat sieltä oitis Hypoteekiyhdistykselle minun velkani koron maksoon, niin minä en siihen voinut suostua kipeänä, kuin olin ja matka pitkä kylmässä ilmassa. Sitä paitsi minä en ole kennenkään holhojan eli förmyndarin alla ja vähintään omien vuokraajien holhottavana.

 Vuokraaja August Holmström väittää olevansa maksamisessa minulle ainoastaan 805. markkaa, mutta vuokra on 875. markkaa puolesta vuodesta. Mitä hän on voinut antaa luonnossa (heinissä tahi oljissa y. m.) sopii jättää palkkioksi minulle hänen tähdensä mennyt syksynä saamani sakkoprosentista Hypoteekiyhdistykselle, ehkei niiden hinta siihen riitä, sillä minulta otettiin silloin 85. markkaa 54. penniä paitsi muita kulunkia, vaikka Holmström sanoo sen olleen vaan 60. markkaa.

Elokuun 1. päivänä hän, Holmström, tosin täällä laski arentimaksunsa 805teen markkaan, ja minä, sovun ylläpitämisen vuoksi en siihen sanonut mitään, ja jos hän olisi laskenut maksunsa vieläkin vähemmäksi, en olisi silloin sanaakaan hiiskunut, niinkuin minä näihinkin saakka olen myöntänyt hänelle suuria etuja rauhan ja sovinnon ylläpitämisen takia.

Esimerkiksi jok'ikinen vuosi on hän myynyt metsää ja karjarehua, ostolantaa hän ei koskaan ole toimittanut itselleen, maata hänellä on viiden hehtaarin paikoilla liikaa, viisi prosentiä hän lukee pois arentisummasta niinkuin edeltäpäin maksettuna, ehkei muu, kuin ensimmäisen puolen vuoden vuokra, ole edeltäpäin maksettu; vuokraa hän ei myöskään, minun muistaakseni, koskaan ole määrätyllä ajalla maksanut, väliin on se jäänyt kuukausiakin maksamatta - muita hänen etujansa nimittämättä -, joista en ole häntä edesvastukseen hakenut. Sentähden minua ihmetyttää, etä hän julkeekin kiusaa tehdä ja kurjilla [?] minun kanssani sekä saattaa riidan välttämättömäksi.

 Asiain näin ollessa, saan nöyriimmästi anoa, että vuokraaja Holmström tuomittaisi heti maksamaan minulle ne selvät kustannukset, joita minä hänen tähdensä tähän asti olen kärsinyt, nimittäin:

 1:o Ne kustannukset, kuin minulla on ollut tästä hausta, vähintään 30. markkaa tahi mitä Herra Kuvernööri näkee sopivaksi, sillä vasta sen jälkeen, kun minä olin lähettänyt tämän haun Herra Kuvernöörille, tahi olin sen lähettämisen hankkeisssa, hän oli rientänyt lähettämään rahojansa Hypoteekiyhdistykselle eikä siitä minulle mitään ilmoittanut. Jos kaikki minun vuokraajani samoin menetteleisivät, en asioistani lopulta tetäisi mitään.

 2o: Matkustuksestani Hämeenlinnaan myöskin vähintään 30. markkaa, johon minun oli meneminen rahoja hankkimaan, kun en tiennyt josko lainkan tahi kuinka paljon sinne oli lähetetty rahaa sekä

 3o: kymmenen markkaa, joka meni Herra Kuvernöörin välipäätöksen jättämiseen vuokraaja Holmströmille ja takavarikkokirjoitukseen. Lopullisesti saan nöyrimmästi anoa, että kysymyksessä oleva takavarikko pidettäisi voimassaan, kunnes olen saatavani Holmstöriltä saanut tahi juttu on lopussa. Epäselvemmät asiat taas jääköt Kihlakunnanoikeuden ratkaistavaksi. Alkuperäiset asiakirjat saan kunnian tähän myös liittää. Somero, Syyskuun 9. p. 1895.

 Osk. Konsin

 * * *

 Konsinien ja Holmströmin välinen käräjöinti näyttää jatkuneen vielä Oskar Konsinin kuoleman jälkeen. Holmström oli jättänyt maksamatta puolen vuoden maanvuokran, "August Holmström ei ole määräpäivänä viime helmikuun 1. päivänä suorittanut määrättyä ½ vuoden veroa tekevä 125 hehtaarilta à 16 markkaa hehtaarilta 1000: markkaa."

 Maaliskuussa Ida Konsin kirjoitti [tai oli aikeissa kirjoittaa] "Hämeen läänin Herra Kuvernöörille" ja pyysi tätä ryhtymään toimenpiteisiin, että "mainittu Holmström velvoitettaisiin heti minulle suorittamaan kysymyksenalaisen veron 1000: markka 6 % prosentin vuotisella kasvilla luettu maksupäivästä viime helmikuun 1. päivästä siksi kuin täysi maksu tapahtuu sekä että August Holmström joka aikoo matkustaa ulkomaille ja viipyä siellä pidemmät ajat kiellettäisiin tähän liitettyä takausta vastaan tätä aikomusta täytäntöön panemasta ennenkuin hän on minun äsken sanotun saatavani maksanut niinkuin myös myymästä tahi pois viemästä karjan rehuja ja metsän tuotteita sanotulta vuokratun maan alueelta. Päälle päätteeksi pyydän että August Holmström velvoitettaisiin suoritsemaan kustannukseni tästä lain hausta suosiollisen arvion mukaan.

 Somero maaliskuun ___ päivänä 1903
 (Ida Konsin)

Kirjelmää ei ole allekirjoitettu eikä päivätty. 

 * * *

 "Viime vuosisadan lopulla ja vielä tämän vuosisadan alkukymmenellä oli Kimalan kartanon ulkotilan vuokraajana ruotsalaissyntyinen mies nimeltä Holmström. Hän asui Mullivuoren torpan rakennuksissa, ja peltoja joita hän viljeli, kutsuttiin 'Liukon lakjaksi'. Tästä vuokraaja sai nimen Liukon herra.

 Tämä Liukon herra oli kova maanviljelijä. Laajoilla pelloillaan hän viljeli ruista ja kauraa. Kun silloin kaikki työ tehtiin ihmisvoimalla, hän oli myös paikkakunnalla suuri työnantaja, sillä lähikylistäkin käytiin Liukolla töissä. Hän oli tiukka herra, joka vaati hyvää työtä ja paljon. Oman perheenkin kaksi tytärtä ja poika olivat joka päivä töissä. Hän seurasi jokaisen työläisen työtä ja arvosteli ankarasti. Häntälän kylästäkin kävi työläisiä Liukolla, muun muassa eräs vanhapiika, jota sanottiin Mamman Iitaksi. Hän ei kovin paljon ollut töihin tottunut.

 Herra käski Iitan kauraa kasaamaan. Meni itse mukana näyttämään, miten pannaan kauraa seipäälle. Illalla kun väki tuli kaurapellolta ja herra maksoi palkan, niin  hän sanoi:
 "Häntäläst se Mamman Iida on yksi hoono tööihmine. Minu käski panna kaura seippääsee, mut se pani vaan seippä veere. Ei minu tarte Mamman Iida hoome enä."
 Tapio Horila, Ilo irti. Kaskuja Somerolta I, s. 151-152
 Kustannus-Mäkelä Oy, Hämeenlinna 1979
- Kaskun on muistiin merkinnyt häntäläläinen
 Väinö Laurinen (s. 1892) vuonna 1965

Wuokra-suostumus

 Tämän kautta annan minä, Osk. Konsin, vuokralle omistamani Vatajan maan koillisosasta, Korpiloksi kutsutun, 23 hehtaarin paikoilla itselliselle Juho Tuomaanpojalle Ryhdän yksinäisestä talosta seuraavilla ehdoilla:

 1. Vuokra-aikaa on kymmenen (10) vuotta, luettuna tästä Toukokuun 1. päivästä 1895 samaan aikaan 1906, jolloin maa ylössanomatta takaisin lankee kartanoon.

 2. Vuotuista vuokraa maksetaan toisena vuotena 1.- kolmantena 2.- neljäntenä 4.- viidentenä 6.- ja kuudentena sekä seuraavina vuosina arentiajan loppuun asti 8. markkaa kustakin hehtaarista eli kaikesta, mitä näiden maitten piirien sisässä on, joka tekee noin kolmekolmatta (23.) hehtaarin paikoilla. Tämä vuokrasumma maksetaan kahdesti vuodessa, ennen Toukokuun ja Marraskuun 1. päivää, puoli kummallakin kertaa ja puolivuotta edeltäkättä. Jos arentisumma ei tule maksetuksi määrätyllä ajalla, on vuokraoikeus menetetty ja arendatori velvollinen, muuttoaikaa nauttimatta, heti luovuttamaan arentimaan kartanonomistajalle.

 3. Mitä vuokraja rakentaa maanviljelykseen tarpeellisia huoneita, on kartanonomistajan häneltä lunastamisessa sen arvon jälkeen, kuin niillä poismuuttoaikana vuokraajan lopussa on.

 4. Vuokratulla maalla löytyvät puut saa vuokraaja mielensä mukaa käyttää, mutta jos eivät riitä ja kun loppuvat, hankkikoon muualta ostamalla metsätarpeensa.

5. Ei karjanrehua eikä lantaa saa arendatori myydä eikä talosta pois siirtää. Jos hän sentään joskus haluisi ostaa teko eli ostolantaa, myyköön silloin karjanrehua siitä hinnasta, kuin hän sinä vuotena on ostanut tekolantaa.

 6. Tätä nyt vuokralle annettua maata ei saa polttamalla eikä vuosikausia kauvan viljelemällä lannoittamatta laihduttaa, vaan pitää väliin heiniäkin viljeltämään.

 7. Kartanon omistaja pidättää itsellensä, jos hän tahtoo, pyynti ja metsästysoikeuden, kuin vaan ei sotkemalla maalle senkautta saateta vahinkoa.

 8. Kartanonomistaja pidättää itsellensä, jos hän tahtoo, sekä miehen että naisen päivätöitä eli taksvärkkiä sentään korkeimmaltaan arentisumman neljännestä osasta, ja maksaa miehelle suvipäivästä luettuna Toukokuun 1. Marraskuun 1. päivään, 1. markka 30. penniä, ja talviajasta, luettuna marraskuun 1. päivästä Toukokuun 1. päivään 80. penniä päivältä. Naiselle maksetaan markka päivältä kautta vuoden. Näiden kaikkien pitää kartanon omistajan käskystä tuleman häneltä likemmin joka kerralla määrätyllä päivällä kartanoon eli mihinkä hän käskee, varustettuina omilla määrätyillä työ asuilla ja omalla ruoallaan. Nämät työpalkat luetaan sitte pois arentisummasta likvidissä. Isäntä sentään ei saa vaatia useimpaa, kuin kaksi henkilöä samana päivänä.

 9. Jos havaitaan virheitä maitten suuruudessa voipi niitä oikasta jäljestäkinpäin.

 Somero, Toukokuun 1. päivänä 1895.

Osk. Konsin
 Juho Tuomaanpoika (puum.)

 Todistavat:
 Jalmari Avellán, Ylioppilas

 Olga Juhantytär, piika Kimalassa (puum.)

 Kopian yhtäpitäväisyyttä todistavat:

Oikeudenkäynnin liitteenä oli tietoja Oskar Konsinin lapsista.

"Metsäkonduktööri Oskar Henrik Isidor Konsin, syntynyt 28.5.1835, kuollut 10.9.1898, ja vaimonsa Ida Katarina Randelin, syntynyt 11.7.1841, elää vielä, vihittiin keskinäiseen kummangin ensimmäiseen avioliittoon 25.9.1866, josta avioliitosta on seuraavat lapset: 

Vera Åvikissa kesällä 1915. 

Vera Viktorinan aviopuoliso oli Karl Viktor Jonathan Troberg s. 21.9.1884 Ahvenanmaan Brändöstä. Vanhemmat: Kirkkoherra Karl Anders Troberg s. 3.3.1851 Lemland, k. 21.8.1925 ja Edla Elisabet Roslin s. 1857.

Karl Anders toimi kirkkoherrana, Brändö 1884-92, Akaa 1898-1905 ja Perniö 1905-1925. Karl Anders Troberg'in vanhemmat olivat talonpoika Anders Troberg s. 1823 ja Maria Elisabet Melander s. 1825.
- Donald Wilen PT:lle 7.2.2007

5ks tytär Elin Ida Katarina, syntynyt 14.9.1874, muuttanut Helsingiin 1894 

6ks poika Uno Viktor Henrik, syntynyt 29.6.1876, elää vielä 

7ks tytär Ebba Wilhelmina (Helmi), syntynyt 22.6.1879, elää vielä
(k. 20.4.1949, myöh. Haggren, kts. Åvik
- Ebba Wilhelmina, s. 1802, oli myös Oskar Konsinin äiti.

Åvikin kartanon omistajan August Haggrénin ja Helmi Konsinin häitä juhlittiin Kimalassa 12.5.1900. - kts. Kaarlo Merimaan 'Kun vuosisata vaihtuu' (1946)
Anita ja Rolf Konsinin kokoelmat

9ks tytär Agda Amanda, syntynyt 3.12.1882,
elää vielä (myöh. Forsblom)

Otto ja Agda Forsblom August Haggrénin
50-vuotispäivillä keväällä 1914. Haggrénin
Helmi-vaimo oli Agdan sisar.
Georg Haggrén

10ks poika Oskar Thure Torsten,
syntynyt 4.3.1885, elää vielä,

Hammaslääkärit Torsten ja Kerstin Konsin August Haggrénin 50-vuotispäivillä keväällä 1914. Haggrénin Helmi-vaimo oli Torstenin sisar.
Georg Haggren

N. Werin

Oskar Konsinin
kirjeenvaihtoa

Somero den 13. mars 1850








Goda älskade Oskar!

För dit bref får jag tacka, att ni mår braf är rätt roligt för mig at veta. Jag har ämna mig alla dagar för att se eder, men fått altid hinder, och nu är det så närä den tid, att jag får Eder snart hemm til Påsk, och jag har nu beslutit att senda tvänne torpare dit, att jag nu får höra hur Ni mår, och när jag får sikka efter eder och sedan bör ni bestämt västa? när ni åter skall vara tillbaka i staden.



Nu som bäst syr Gustaf edra stöflår men är ej ännu färdiga, om ni behöfver dem för Påsk der, så låt mig få med budet vetta jag skall nog skaffa dem dit, Ock om ni behöfver någåt annat den än för en ni kommer hemm. Jag skikkar åt Eder ett skrin med alting småt som ni sedan kan sjelf hålla och dufan som kölden knekte. Må altid väl goda älskade Oskar det önskar din

Mamma

Kehruuhuoneen saarna
1854